Avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kuba, å andra sidan, undertecknades i december 2016. Det är det första avtalet mellan EU och Kuba. Syftet är att skapa tydligare ramar för relationerna mellan unionen och Kuba. När avtalet undertecknades slopades EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba, som hade gällt sedan 1996.
Avtalet är ett övergripande blandat avtal där både unionen och dess medlemsstater är parter. Ett av de viktigaste målen är att befästa det omfattande partnerskapet mellan EU och Kuba genom att utveckla det politiska, regionala och internationella samarbetet. Avtalet väntas öka växelverkan och det konkreta samarbetet mellan EU och Kuba genom politisk dialog på flera delområden. Det stärker EU:s närvaro och betydelse i Västindien.
Det rör sig inte om ett egentligt handelsavtal, men avtalet innehåller ett avsnitt om handelssamarbete i syfte att främja handelsrelationerna och de ekonomiska relationerna mellan EU och Kuba i enlighet med Världshandelsorganisationen WTO:s avtalsprinciper.
För Finlands vidkommande lägger avtalet grunden för ett breddat samarbete även mellan Finland och Kuba. Handeln mellan länderna är för närvarande obetydlig, men avtalets syfte att skapa mer förutsebara och öppna villkor för handel och ekonomi utgör en viktig grund också för att öka potentialen för handelssamarbete mellan Finland och Kuba.
Avtalet innehåller de politiska standardklausulerna om de mänskliga rättigheterna, handeldvapen och lätta vapen, förhindrande av spridning av massförstörelsevapen, Internationella brottmålsdomstolen och bekämpning av terrorism. Respekt för demokratiska principer, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt iakttagande av internationella förpliktelser om förhindrande av spridning av massförstörelsevapen är väsentliga delar av avtalet.
Utrikesutskottet anser att det här avtalet om politisk dialog och samarbete stärker relationerna mellan EU och Kuba. Samtidigt bidrar det till att befästa det avtalsbaserade internationella systemet och framhäver folkrättens betydelse. Utskottet framhåller att den politiska dialogen står i fokus inom de viktiga delområden som anges i avtalet, till exempel främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och praxis för god förvaltning.
Sammantaget anser utrikesutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker den utan ändringar.