Socialdemokraternas riksdagsgrupp är bekymrad över det svaga sysselsättningsläget i Finland. Regeringen har inte vidtagit de åtgärder som krävs för tillväxt och ökad sysselsättning, trots att sysselsättningsläget är svårt och långtidsarbetslösheten ökar med alarmerande fart. Enligt arbets- och näringsministeriet var antalet arbetslösa arbetssökande uppe i 340 900 i slutet av april. Långtidsarbetslösheten har ökat med närmare 15 procent på ett år. Trots det tar regeringen i tilläggsbudgeten inte tillräcklig hänsyn till det allt sämre sysselsättningsläget.  

I dag är de som arbetar 7 000 färre än när regeringen tillträdde. Regeringen satte upp 110 000 nya jobb som mål, så nu ligger den 117 000 jobb under målet. På ett år har regeringen inte gått framåt ett enda steg utan tvärtom tvingats backa.  

Under sitt första år förlitade sig regeringen på att sysselsättningen skulle kunna klaras enbart genom konkurrenskraftsavtalet och vidtog därför inte några åtgärder för att omedelbart främja sysselsättningen. Tvärtom gjorde den, och gör fortfarande, kraftigare nedskärningar i sysselsättningsanslagen. Socialdemokraternas riksdagsgrupp har upprepat uttryckt sin oro över detta och har i samband med varje tilläggsbudget krävt tillräckliga sysselsättningsanslag. Det är en stor besvikelse att anslagen inte heller denna gång höjs. 

Det har lagts fram förvirrande många sysselsättningskalkyler kring konkurrenskraftsavtalet, så det finns anledning att snabbt vidta åtgärder som stärker sysselsättningen. Det ekonomiska ansvaret omfattar också ansvar för att förbättra det svåra sysselsättningsläget. Vi måste reservera tillräckliga sysselsättningsanslag i tilläggsbudgeten och regeringen måste omedelbart skrida till åtgärder som stöder tillväxten och sysselsättningen. Vidare måste vi starta ett program för att motverka långtidsarbetslöshet. 

Nedskärningarna inom utbildningen har kritiserats under samtliga sakkunnigutfrågningar. Nedskärningarna inom utbildning och forskning samt långtidsarbetslösheten och den marginalisering arbetslösheten medför kommer att äventyra de långsiktiga tillväxtutsikterna. Vi måste satsa på utbildning och forskning för att höja produktiviteten och skapa tillväxtpotential på lång sikt. 

Bristen på bostäder med skälig hyra i tillväxtcentra har blivit ett hinder för tillväxt och sysselsättning. För att vi i dag och på lång sikt ska få fler hyresbostäder till rimligt pris måste stödsystemet med räntor på 40 år ses över så att villkoren för stödet är konkurrenskraftiga. Att öka bostadsproduktionen är ett av regeringens spetsprojekt, så regeringen borde handla därefter.  

I dag har staten stort ägande i företag med strategiska intressen. Den strategiska intressena innebär antingen fullständigt ägande (100 %) eller majoritetsägande (50,1 %). Regeringens nya strategi är att 33,4 procent ska vara den nya lägsta gränsen för strategiskt intresse. Det är alldeles för lite för att säkra det bestämmande inflytandet i ett statsbolag. Det strategiska intresset är kopplat till försörjningstryggheten, infrastrukturen och försvaret — faktorer som är livsnödvändiga för att det finländska samhället ska fungera och bestå. I bolag där staten har ett strategiskt intresse får därför ägarandelen inte sjunka under 50 procent.  

Postens framtid förefaller oroväckande. Det är en risk att minska det statliga ägandet till 50,1 procent och att lyfta över allt ägande som är större det än det till ett utvecklingsbolag. Posttjänster på lika villkor kan nämligen komma i riskzonen, inte minst i glesbygden. Också postutdelningen fem dagar i veckan är hotad.  

Regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för att trygga sysselsättningen i Kajanaland för den händelse att gruvan i Talvivaara läggs ned. Sysselsättningsläget i regionen kräver ersättande investeringar och ett program för akut strukturomvandling. I förhandlingarna om breddning av ägarbasen för gruvan måste regeringen se till statens intresse på lång sikt i fråga om såväl ekonomin som sysselsättningen.  

I budgetpropositionen för 2016 skars anslagen för köpta trafiktjänster ned med 12,6 miljoner. Förra hösten förhandlade kommunikationsministeriet och VR om de köpta tjänsterna och till följd av nedskärningarna beslutade att persontrafiken upphör helt på många bansträckor. Beslut innebar nedläggning av persontrafiken bland annat på sträckorna Seinäjoki—Jyväskylä, Varkaus—Joensuu och Kyrkslätt—Ingå—Sjundeå—Helsingfors och indragning av turer på många andra bansträckor. 

Regeringen lägger ned den finska bantrafiken och ingen vet hur den ska ersättas. Tåget är en miljövänlig och med tanke på klimatmålen fördelaktig trafikform, men många pendlare har tvingats byta till personbil. Den politiken kan inte anses vara hållbar eller stödja den ekonomiska tillväxten. 

Regeringens nedskärningar i fråga om köpta trafiktjänster har för många försämrat möjligheterna att pendla och röra sig i andra ärenden. De köpta trafiktjänsterna måste återställas på en tillräckligt hög nivå på de berörda bansträckorna så att förutsättningarna för att arbeta och sköta nödvändiga ärenden inte äventyras.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:  

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

ANSLAG 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning 

89. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen föreslår ett kapitaltillskott på 144 miljoner euro till Terrafame Oy för att täcka verksamhetskostnaderna fram till utgången av 2016. Om bolaget inte hittar privat finansiering före årsskiftet kommer verksamheten att läggas ned.  

Målet måste vara en lönsam, sysselsättande och miljömässigt hållbar produktion. Som statligt bolag har Terrafame Ab uppnått produktionsmålen och bolaget bedömer att kassaflödet kan bli positivt år 2018. Bedömningen är dock mycket osäker på grund av ovissheten kring världsmarknadspriset på nickel, produktionsmetoden och miljökraven. Om produktionen ökar så mycket att den blir lönsam måste man också lösa utmaningarna med vattenhanteringen och avfallshanteringen. 

Finansministeriet misstänker i sitt betänkande att den tidsfrist Terrafame har fått inte är tillräckligt lång. I betänkandet konstateras det också att villkoren för privata placeringar i bolaget måste vara förmånliga för staten och att staten kan stå kvar som ägare om arrangemangen uppfyller de stränga kraven på lönsamhet och miljöskydd.  

Beslutet om Talvivaara berör tusentals människors jobb, ekonomin i hela Kajanaland och tillståndet i miljön. Ett så viktigt beslut måste fattas utifrån tillräckliga och realistiska sakkunnigbedömningar, vilket också utskottet konstaterar i betänkandet. Regeringen har trots begäran inte tillställt riksdagen någon oberoende utredning om verksamhetsförutsättningarna för Terrafame. Utöver de 144 miljoner euro som nu beviljas har bolaget uppskattat att det behöver ytterligare 80—120 miljoner euro för att nå ett positivt kassaflöde. En så kraftig satsning kräver en mer omsorgsfull och omfattande bedömning. 

Om beslutet blir att gruvan ska läggas ned måste det allmänna skrida till särskilda åtgärder för att hitta ersättande investeringar och rädda sysselsättningen i Kajanaland. Regeringen måste snabbt bereda ett program för plötsliga strukturförändringar, i mån av möjlighet med stöd från EU. Det gäller att omedelbart vidta målmedvetna åtgärder.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 3 

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice 

I budgetpropositionen för 2016 föreslogs en nedskärning på totalt 158 miljoner euro inom den aktiva arbetskraftspolitiken, trots att arbetslösheten redan under 2015 steg mer än väntat. Inom många arbets- och näringsbyråers distrikt är sysselsättningspengarna i praktiken slut. Den tredje sektorn sysselsätter många av de arbetslösa som är mest utsatta, men i många områden har de inte längre beviljats lönesubvention av arbets- och näringsbyrån. Därför föreslår vi en ökning av sysselsättningsanslagen och att ökningen riktas till sysselsättning av de långtidsarbetslösa och unga som löper störst risk att marginaliseras.  

Vi föreslår således 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. Samhällen, byggande och boende 

60. Överföring till statens bostadsfond 

Stöd för produktion av hyresbostäder med skälig hyra 

Finland urbaniseras och särskilt i tillväxtcentra råder det brist på hyresbostäder med skälig hyra. Ett av regeringens spetsprojekt är att öka bostadsproduktionen. Regeringen har därför lämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (RP 76/2016 rd). Syftet med lagen är att öka produktionen av hyresbostäder med en skälig hyra, men propositionens innehåll och form stöder inte syftet. Det har uppskattats att kvadratmeterpriset för de bostäder som byggs enligt den föreslagna modellen blir nästan lika högt som för fritt finansierade bostäder. Socialdemokraternas riksdagsgrupp kan inte stödja en proposition som syftar till att ge samhällsstöd för produktion av bostäder till marknadspris, särskilt som sådana bostäder byggs också utan stöd. Propositionen är förknippad med ett flertal problem, som tas upp i reservation 1 till MiUB 9/2016 rd. Ett av de största problemen är att den gör det än mindre lockande för byggherrarna att utnyttja modellen med långvarigt räntestöd. Vi föreslog därför att proposition RP 76/2016 rd förkastas och förutsatte, i syfte att långsiktigt öka produktionen av hyresbostäder med skälig hyra, att regeringen omedelbart inleder en översyn över stödsystemet med räntor på 40 år så att villkoren för stödet är konkurrenskraftiga. Bland annat kommunala byggherrar bygger med ett långsiktigt perspektiv hyresbostäder till permanent skälig hyra med hjälp av det långa räntestödet. Reformen av det långvariga räntestödet måste ta hänsyn bland annat till att räntenivån fortlöpande ska vara konkurrenskraftig, att räntestödet måste gälla längre och att amorteringsprogrammen ska vara mindre regressiv. Bostadsfondens medel får inte användas för sådana lån som avses i lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus. 

Ändringarna i fullmakterna för Statens bostadsfond 

Statens bostadsfonds (ARA) medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnad och nybyggnation till skäligt pris utökas, boende görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras. Under lågkonjunkturer kan aktiviteten i byggsektorn höjas genom satsningar på ombyggnation. Ett stort antal flervåningshus byggda på 1960- och 1970-talen börjar vara i behov av renovering. Vi måste satsa betydligt mer på ombyggnation än de 35 miljoner euro per år ur två olika budgetmoment som regeringen föreslår. Under förra valperioden uppgick satsningarna på konjunkturbetingade ombyggnader till 155 miljoner euro. Medlen kom från bostadsfonden och påverkade därför statsbudgeten endast i liten utsträckning. I budgetpropositionen föreslås att bevillningsfullmakten ökas med 15 000 000 euro.  

Vi föreslår således 

Reservationens förslag till uttalande 4 

ANSLAG 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning 

89. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 

På momentet föreslås ett tillskott på 144 000 000 euro. Tillskottet beräknas täcka kostnaderna för gruvans verksamhet fram till utgången av 2016. 

Vi gröna kräver att tilläggsanslaget används för investeringar som behövs för hantering av vattenbalansen, vattenrening och förberedelser för nedläggning av gruvan.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande  

Sysselsättningen måste höjas omedelbart 

Att höja sysselsättningen har högsta prioritet för Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Det är därför en stor besvikelse att regeringen stick i stäv med de förväntningar som funnits inte heller i sin till-läggsbudgetproposition reagerar på det svåra sysselsättningsläget och den ekonomiska situationen. Det leder till att arbetslösheten ökar och ojämlikheten blir ännu mer markant.  

Tillväxtutsikterna inom den globala ekonomin och handeln är fortsatt svaga. Enligt Europeiska kommissionen har Finland under de närmaste åren den långsammaste tillväxten inom euroområdet. Vår ekonomi uppvisar på sin höjd en spirande återhämtning och därför förblir sysselsättningen låg. 

Enligt Statistikcentralen var antalet personer utanför arbetskraften 1 423 000 i april 2016. Det är 32 000 fler än året innan. Bland dem som stod utanför arbetskraften uppgick den dolda arbetslösheten till 132 000 personer vilket var 9 000 fler än året innan. Orsaker till dold arbetslöshet var exempelvis att man avstod från att söka arbete, studerade, var hemma med barnen eller hade hälsorelaterade orsaker. I slutet av april 2016 fanns det 341 000 arbetslösa arbetssökande på arbets- och näringsbyråerna. Det var 2 000 fler än året innan. 

Särskilt oroväckande är det att långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än ett år var 121 000 i april. Det är över 16 procent fler än året innan. Att långtidsarbetslösheten har ökat betyder i praktiken att allt fler permanent utesluts från arbetsmarknaden och drivs till fattigdom. Också ungdomsarbetslösheten är fortfarande på en ohyggligt hög nivå. Arbetslösheten bland unga i åldern 15—24 år var 28,7 procent i april. 

Det är ansvarslöst att massarbetslösheten får fortsätta så här länge. Regeringen måste omedelbart överlämna en tilläggsbudget som stödjer sysselsättningen. Den bör utöver sysselsättningsanslag inkludera ett omfattande investeringsprogram för sysselsättning som på sikt stärker den ekonomiska tillväxten och skuldhållbarheten.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  

Reservationens förslag till uttalande 1  

Försvårad familjeåterförening hindrar integration 

Det måste anvisas tillräckliga resurser för integration av invandrare. Möjligheten att leva tillsammans med sin familj är ytterst viktig för integrationen. Vänsterförbundets riksdagsgrupp godkänner inte regeringens inhumana proposition om skärpning av kriterierna för familjeåterförening. Vid bedömningen av behovet av anslag för integrationsfrämjande tjänster och förmåner bör man inte räkna med att regeringens proposition går igenom. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  

Reservationens förslag till uttalande 2  

ANSLAG 

Huvudtitel 23 

STATSRÅDETS KANSLI 

10. Ägarstyrningen 

88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 

Statsbolagen har skapat arbete och välstånd i vårt land. Regeringen fortsätter att förstöra denna vår nationalegendom genom att sälja ut den så att vinnarna i slutändan är utländska spelare. Att sälja statsbolagen och avstå från strategiskt viktiga innehav som ger avkastning är inte en vettig ekonomisk politik. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi  

För Vänsterförbundets riksdagsgrupp är det viktigt att finländarna också i framtiden har tillgång till ren, närproducerad mat som producerats i Finland på ett hållbart sätt. Jordbruket och den inhemska matproduktionen befinner sig i en kris. Sänkta producentpriser, Rysslands motsanktioner, uppskjutna utbetalningar av stöd och krävande väderleksförhållanden; allt detta har inneburit svåra bakslag för jordbruket. Om krisen får fortsätta äventyras förutom gårdarna också utbudet på inhemska, rena livsmedel och sysselsättningen inom livsmedelsindustrin.  

Det behövs brådskande åtgärder för att säkerställa den finländska matproduktionen. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår ett krispaket på 48 miljoner euro för jordbruket i tilläggsbudgeten. Den centerledda regeringen beviljar emellertid inte de tilläggsanslag som jordbrukarna och producenterna så väl skulle behöva. Det är nödvändigt att hjälpa lantbruksföretagarna genom att bevilja tillräcklig finansiering för krispaketet. Man kunde hjälpa dem ur krisen till exempel genom att lansera anpassningslån och bevilja flexibla amorteringar och genom att minska byråkratin.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  

Reservationens förslag till uttalande 3 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning 

89. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 

Framtiden för Terrafame Ab:s gruvdrift är förenad med betydande osäkerhetsfaktorer. Dessa hänför sig bland annat till hur världsmarknadspriset på nickel utvecklas, produktionsprocesserna och miljöriskerna. Vänsterförbundets riksdagsgrupp håller med om att det bästa sättet att begränsa riskerna är att förbereda en kontrollerad nedläggning av gruvan.  

Förberedelserna inför nedläggningen ska genomföras under en övergångsperiod fram till utgången av 2016. Under tiden fortsätter gruvan med sin operativa verksamhet för att säkerställa miljösäkerheten och också för den händelse att det går att fortsätta med gruvdriften efter övergångsperioden med hjälp av privat finansiering. 

Vänsterförbundets riksdagsgrupp är mycket oroad över hur den planerade nedläggningen kommer att påverka ekonomin och sysselsättningen i Kajanaland. Cirka 950 personer arbetar i gruvan varje dag. Deras möjligheter att få arbete efter att gruvan har stängts är små, eftersom sysselsättningsläget i Kajanaland är svårt redan nu. Staten måste gå in och stödja regionens anpassning till strukturförändringen. Man bör stödja uppkomsten av nya näringar och ersättande arbetstillfällen redan under övergångsperioden. Här bör man också undersöka vilka möjligheter det finns att få stöd från EU.  

Miljösäkerheten bör säkerställas under alla förhållanden. Bland annat är det viktigt att tillförlitligt och tillräckligt noggrant följa upp utsläppen av skadliga ämnen i vattnen, så att det går att snabbt reagera på eventuella skadliga effekter och brott mot tillståndsvillkoren. Vänsterförbundets riksdagsgrupp håller med utskottet om att det är viktigt att omedelbart upprätta en miljökonsekvensbedömning som krävs för stängningen och att miljötillstånd för stängning söks genast när den bedömningen är klar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  

Reservationens förslag till uttalande 4 

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Regeringen försummar sysselsättningen. I slutet av april 2016 fanns det 341 000 arbetslösa arbetssökande på arbets- och näringsbyråerna. Trots att arbetslösheten har ökat minskade regeringen i budgeten för 2016 arbetskrafts- och företagsserviceanslagen, som stöder tillgången på kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagsamhet.  

Många arbets- och näringsbyråer har inte kunnat bevilja lönesubvention eller startpeng eftersom sysselsättningsmedlen i praktiken är slut. Det är nödvändigt att ge mera resurser till lönesubventioner och startpengar.  

Vi föreslår 

ANSLAG 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Finlands jordbruk är nu i akut kris. Därför begick regeringen ett fundamentalt misstag när den inte i årets andra tilläggsbudget omedelbart reserverade pengar för ett krispaket för jordbruket. 

Nu uppskjuts åtgärderna till hösten, vilket i praktiken innebär att Finland inte kan genomföra de förhandlingar som krispaketet förutsätter med EU förrän nästa år. Regeringen har råd att sätta 144 miljoner euro på den bottenlösa tunnan Talvivaara men för jordbruket finns inget stöd. Hur kunde detta ske? En tredjedel av anslaget för Terrafame skulle ha gått till jordbruket och på så sätt skulle beredningen av krispaketet för jordbruket — som inte kan vänta — ha blivit färdigt i tid. Det hade mycket väl gått att återkomma till rekapitaliseringen av Terrafame i nästa tilläggsbudget som kommer i höst. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

I den andra tilläggsbudgeten för 2016 beviljar regeringen tilläggsanslag för Landsbygdsverkets omkostnader. Anslagsbehovet motiveras med att inkomsterna och lönsamheten inom jordbruket har försämrats och att ingen vändning mot det bättre är i sikte. Tillskottet är avsett att förbättra läget på Landsbygdsverket, så att utbetalningarna av stöd avklaras enligt tidsplanen, vilket bidrar till att underlätta den svåra ekonomiska situationen för jordbrukarna och deras familjer. Landsbygdsverket behöver ett tillskott på mindre än en miljon euro för sina omkostnader. Men lantbruksföretagarnas situation kan inte räddas enbart genom att utbetalningarna av stöd börjar fungera bättre. Utöver att Landsbygdsverket får bättre resurser för sin verksamhet behövs det tilläggsanslag till stöd för lantbruksföretagare som drabbats av problem. 

Det har under de senaste åren blivit kris inom det finländska jordbruket på grund av nedgången i producentpriserna, de ryska importförbuden, de dåliga väderförhållandena och de fördröjda utbetalningarna av stöd. Lantbruksföretagens lönsamhet har sjunkit och företagarinkomsten har minskat med 40 procent på några år. Det är den största siffran i hela EU. De värsta ekonomiska problemen har drabbat svingårdar och de mjölkgårdar som har investerat med hjälp av lån. Nu håller också växtodlingen på att hamna i kris. 

Kristdemokratiska riksdagsgruppen kräver skyndsamma åtgärder för att hjälpa lantbruksföretagarna. Regeringen hade haft möjlighet att förbättra situationen med hjälp av tilläggsbudgeten. Men det krispaket på 48 miljoner euro som jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen lade fram avslogs av regeringen. Behovet av tilläggsanslag är akut och regeringen borde ha beaktat det i andra tilläggsbudgeten för 2016.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  

Reservationens förslag till uttalande 1 

ANSLAG 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Sysselsättningsutvecklingen har varit svag i hela landet trots att en liten svängning till det bättre är skönjbar. Den senaste tidens nyheter om uppsägningar i stor skala vittnar om att sysselsättningsläget fortfarande är allvarligt. Regeringens satsningar på att hantera sysselsättningen är otillräckliga. Vi välkomnar dock regeringens planer på utökad användning av utkomstskyddet för arbetslösa för aktiverande åtgärder. Men utöver detta behövs det också andra sysselsättningsåtgärder och tillräckliga sysselsättningsanslag. 

Under 2015 har arbetskraftsbyråerna inte förmått erbjuda lönesubvention och startpeng enligt utbudet. I den ordinarie budgeten för 2016 skar regeringen ner anslagen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice. I stället för att ha utdragen arbetslöshet, måste vi stödja aktiva åtgärder som förbättrar möjligheterna att få arbete genom företagande, eller ge människor tillfälle att komma ut i arbetslivet med hjälp av lönesubvention eller återgå i arbete efter långvarig arbetslöshet eller någon annan frånvaroorsak. 

Vi föreslår 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 2