Utskottet skickade ärendet för eventuella åtgärder till grundlagsutskottet, finansutskottetoch ekonomiutskottet.

Utskottet antecknade ställningstagandet av finansutskottet som inkommet: Utskottet instämmer med statsrådets ståndpunkt och betonar att underskottet i de offentliga finanserna och den offentliga skulden i Finland och också i de flesta andra medlemsländerna kommer att öka avsevärt till följd av coronaepidemin. Det kan försvaga medlemsländernas förmåga att återbetala det eventuella finansiella stödet. Därför är det mycket viktigt att noggrant bedöma storleken på de åtaganden som Finland kan delta i utan att äventyra statens möjligheter att sköta sina åtaganden och förbindelser och de gränser som Finlands statsfinanser ställer. Utskottet anser att ländernas eget ansvar för sin ekonomiska politik inte borde upphävas ens i en exceptionell situation och att den solidariska skulden inte bör ökas. Det eventuella stödet bör också vara villkorligt med beaktande av krisens särskilda karaktär och ESM:s finansieringskapacitet. Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden (bl.a. FiUB 13/2012 rd, FiUU 2/2011 rd, FiUB 38/2012 rd) och betonar beaktandet av riksdagens budgetmakt och den nationella suveräniteten samt att riksdagen ska ha tillgång till tillräcklig och rättidig information och möjligheter att påverka. Utskottet påpekar också att det enligt grundlagen krävs riksdagens samtycke för statsborgen.

Utskottet antecknade ställningstagandet av grundlagsutskottet som inkommet: Utskottet antecknade att ett ställningstagande från grundlagsutskottet har inkommit: Till stora utskottet Eftersom de förslag som hänför sig till coronapandemikrisen tills vidare endast har formen av utkast, är det enligt grundlagsutskottet bara möjligt att komma med preliminära synpunkter på dem utifrån utskottets tidigare utlåtandepraxis. Grundlagsutskottet har i sina bedömningar av saken ansett att EMU i första hand bör utvecklas utifrån unionens grundfördrag. Enligt utskottet bör man inte i EU-lagstiftningen ta in nya förfaranden för medlemsstaterna som strider mot grundfördragen eller som är betydande med avseende på förpliktelserna enligt EU:s grundfördrag, och inte heller några andra element som inte redan har godkänts i samband med att grundfördragen sattes i kraft. Man bör inte genom sekundärlagstiftning eller mellanstatliga avtal ens indirekt rubba den balans mellan EU-institutionerna som fastställts i grundfördragen (se t.ex. GrUU 10/2019 rd, GrUU 38/2018 rd, GrUU 28/2013 rd, GrUU 49/2010 rd och GrUU 46/1996 rd, s. 2/II) Grundlagsutskottet har betonat att Finlands ekonomiska åtaganden för att trygga den europeiska finansiella stabiliteten bör betraktas som en helhet vid en konstitutionell bedömning av inskränkningar i riksdagens budgetmakt (GrUU 25/2011 rd och GrUU 3/2012 rd). Man bör beakta inte bara åtagandenas totala belopp utan också sannolikheten för att de realiseras (GrUU 3/2013 rd och PeVP 52/2014 vp). I den konstitutionella bedömningen måste det också särskilt vägas in om nya åtaganden kräver samtycke av Finland och om riksdagen har möjlighet att delta i beslutsfattandet (se GrUU 22/2011 rd, GrUU 12/2018 rd). Vid behandlingen av EFSF betonade utskottet att när det gäller statsfinanserna är det fråga om statsborgen enligt 82 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 5/2011 rd). Sådan borgen får beviljas med riksdagens samtycke. Grundlagsutskottet har understrukit vikten av en riskbedömning med tanke på den konstitutionella bedömningen (GrUU 14/2019 rd). Grundlagsutskottet anser att budgetsuveräniteten måste skyddas så effektivt som möjligt och att man måste se till att särdrag i systemen inte leder till att Finlands åtaganden ökar, åtminstone inte på ett sådant sätt att man riskerar budgetsuveräniteten eller finska statens kapacitet att klara av sina åtaganden enligt grundlagen (GrUU 55/2017 rd och GrUU 5/2011 rd, s. 4/II). Grundlagsutskottet anser att det är av betydelse med tanke på grundlagen att Finland enligt statsrådets ståndpunkt understöder att det ställs behöriga villkor för finansiellt stöd från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Villkoren ska uppfylla kraven i ESM-fördraget, och de ska ställas i relation till krisens särskilda karaktär samt stödbeloppet och lånetiderna. I besluten om finansiellt stöd bör man beakta att ESM ska vara fortsatt funktionsduglig och ha en tillräcklig finansieringskapacitet. Enligt grundlagsutskottets uppfattning kunde de så kallade coronaobligationerna med solidariskt eller individuellt ansvar utifrån de bristfälliga uppgifter som finns att tillgå rentav riskera statens möjligheter att fullgöra sina egna skyldigheter enligt grundlagen. Eftersom det inte finns några exakta uppgifter om antalet skuldebrev som ska emitteras eller om den tänkta ansvarsfördelningen och eftersom det inte har preciserats hur förslaget ska genomföras, är det omöjligt att presentera en exakt konstitutionell ståndpunkt. Grundlagsutskottet uttrycker ändå sin oro över att de konstitutionella gränserna när det gäller budgetsuveräniteten, riksdagens budgetmakt och statens kapacitet att fullgöra sina åtaganden kunde komma att överskridas i fråga om de ovannämnda coronoaobligationerna, vilket betyder att det i Finland skulle krävas grundlagsordning för att genomföra förslagen. Till sist påpekar grundlagsutskottet att det också i andra avseenden kan finnas konstitutionella problem med de nu aktuella förslagen. Utskottet konstaterar att det kommer att ta närmare ställning till förslagen i samband med behandlingen av de skrivelser som statsrådet utfärdat med stöd av 96 och 97 § i grundlagen. Obs: sekretess.

Ett meddelande från finansutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder

Utskottet beslutade skicka den kompletterande skrivelsen EJ 7/2020 vp - E 26/2020 vp för eventuella åtgärder till grundlagsutskottet, finansutskottet och ekonomiutskottet.

Utskottet antecknade ställningstagandet av grundlagsutskottet som inkommet:

Ett meddelande från ekonomiutskottet antecknades ha inkommit : inga åtgärder EJ 7/2020 vp - E 26/2020 vp