Motivering
Lagförslaget om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer är
utarbetat på initiativ av kommittén för
riksdagens hundraårsjubileum. Det är avsett att
bli godkänt i riksdagens jubileumsplenum den 23 maj 2007
i samband med riksdagens hundraårsfestligheter.
För hundra år sedan fattade finländarna
ett beslut som gick till världshistorien. Alla medborgare,
män och kvinnor, som fyllt 24 år fick rätt att
rösta och ställa upp som kandidater i lantdagsvalet.
Nitton kvinnor, de första kvinnliga ledamöterna
i historien, blev invalda i lantdagen vid det första valet
på våren 1907.
Det hade inte varit möjligt utan en gemensam vilja
i det civila samhället och bland de stora folkrörelserna.
I slutet av 1800-talet uppstod det i Finland en del stora folkrörelser
så som nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen,
den politiska och fackliga arbetarrörelsen samt ungdomsföreningsrörelsen.
Vid sekelskiftet började de politiska partierna ta form.
Allt fick sin början i den stora bildningsreformen på 1800-talet
då folkskolorna, medborgarinstituten och arbetarinstituten
inrättades. Tumultet i Ryssland 1905 blev en bidragande
faktor till demokratins frammarsch i Finland.
De finländska kvinnorna har traditionellt medverkat
i att försörja familjen. Det var en orsak till
att rösträtt och valbarhet för kvinnor
infördes. Kvinnorna fick ökad självständighet
i och med lagstiftningen som tillförsäkrade dem rätt
att ärva jord, den protestantiska religionen, friheten
för bönder och nybyggarsamhället där små gårdar
var dominerande och där makarna tvingades arbeta tillsammans.
För att försörja familjen måste
makarna göra likvärdiga arbetsinsatser i jordbrukssamhället,
liksom i många fall än i denna dag.
De äldsta finländska kvinnoorganisationerna för
jämställdhet och aktivitet i samhället är
grundade på 1880-talet. Kvinnoorganisationernas Centralförbund
grundades 1911.
Kvinnoorganisationerna har nu i över hundra års
tid arbetat för jämställdhet och medborgarinflytande.
Enligt utskottet är det betydelsefullt att deras uppbyggande
insatser för det finländska samhället
och demokratin erkänns och lyfts fram i riksdagens jubileumsplenum
i form av ett beslut att permanenta statsbidraget till organisationerna.
Folkrörelser som påverkar samhälleliga
och politiska processer betraktas idag som ett viktigt, nödvändigt
och bestående element i det moderna demokratiska samhället.
Jämställdheten mellan könen är
en av de grundläggande värderingarna i det finländska
samhället och i EU.
Jämställdheten ligger i samhällets
intresse och kvinnoorganisationernas arbete för ökad jämställdhet är
ett bra exempel på det. Kvinnoorganisationernas Centralförbund
och Kvinnoorganisationer i samarbete arbetar för jämställdheten
i samhället. Arbetet går inte bara ut på att stärka
kvinnornas ställning utan det har både direkta
och indirekta positiva effekter också på männens
liv. Många reformer som kvinnoorganisationerna driver på är
till nytta för männen också. En tredjedel
av klagomålen till jämställdhetsombudsmannen
kommer från män. Då ogrundade visstidsanställningar
görs om till ordinarie anställningsförhållanden
drar visstidsanställda män lika mycket nytta av
det som kvinnor. Män har också nytta av att kvinnorna
får det bättre ställt i samhället,
framför allt ensamstående pappor och män
som arbetar i kvinnodominerade branscher.
Det ligger i allas intresse att samhället inte betraktas
ur ett könsneutralt perspektiv. Både kvinnor och
män ställs inför utmaningar i livet.
Det är viktigt att vara medveten om sociala fallgropar
och osynliga glastak så att människor inte blir
särbehandlade på grund av sitt kön. Tack vare
kvinno- och mansforskningen, som har sitt ursprung i kvinnoorganisationernas
verksamhet, behandlas mannen i dagens samhällsdebatt som
kön. Det gör det möjligt att ta fram
redskap för att upptäcka särdrag i männens
liv och hitta lösningar för att öka välfärden
bland män.
De knappa ekonomiska resurserna försvårar kvinnoorganisationernas
arbete för att kvinnor ska få bättre
möjligheter till medinflytande och påverkan. Organisationerna
måste nödvändigtvis ha tillräckliga
ekonomiska resurser för att fullt ut kunna delta i samhällsdebatten,
informera om jämställdhetsfrågor, skriva
och låta skriva utredningar, bereda motioner och ställningstaganden
samt delta i internationellt samarbete. Statsbidraget till kvinnoorganisationer
höjdes senast 2001. Statsbidraget till kvinnoorganisationer
som arbetar för jämställdhet uppgår
för närvarande till sammanlagt 193 000 euro, varav 109
000 euro är avsatt för Kvinnoorganisationernas
Centralförbund och 84 000 euro för Kvinnoorganisationer
i samarbete.
Statsbidraget har varit på samma nivå i flera år.
Men internationaliseringen och förändringarna
i samhället kräver ökade insatser av
organisationerna.
FN:s fjärde världskonferens om kvinnofrågor hölls
1995. Finland har förbundit sig att iaktta den handlingsplan
som godkändes vid konferensen, den s.k. handlingsplanen
från Peking. Enligt den ska FN:s medlemsländer
tillförsäkra kvinnoorganisationerna möjlighet
att bedriva verksamhet och finansiera verksamheten som en integrerad
del av ett dynamiskt och demokratiskt medborgarsamhälle.
Statsminister Matti Vanhanens andra regering har i sitt program skrivit
in ökade resurser för kvinnoorganisationer som
arbetar för jämställdhet.
Så här under demokratins jubileumsår är
det mycket påkallat att ge kvinnoorganisationerna erkänsla
för deras värdefulla arbete och samtidigt bidra
till en bättre jämställdhet och demokrati
genom att permanenta och stärka finansieringen så att
verksamheten säkert kan fortsätta. Utskottet tillstyrker
lagförslaget utan ändringar.