Motivering
Utskottet anser i likhet med regeringen att förslaget
till förordning om Europeiska socialfonden på det
hela taget kan stödjas. Det är, menar utskottet,
utmärkt att förordningen tar fasta på att
ESF:s verksamhet ska stå i samklang med den europeiska
sysselsättningsstrategin och tillåter ESF-stöd
för ett genomföra riktlinjerna och rekommendationerna
i strategin.
Utskottet omfattar förordningens ambition om en bättre
samordning av EU:s och medlemsstaternas åtgärder.
Det gäller att skapa sig en klar uppfattning om vilket
mervärde man vill att ESF-finansieringen ska tillföra.
Enligt artikel 3 ska ESF stödja insatser inom följande
prioriteringar: 1) ökad anpassningsförmåga
hos arbetstagare och företag, 2) ökad tillgång
till arbete för arbetssökande och för
personer som inte ingår i arbetskraften, förlängning
av arbetslivet och ökat deltagande i arbetskraften för
kvinnor och invandrare, 3) stärkt social integration för
missgynnade grupper och bekämpning av diskriminering och
4) främjande av sysselsättning och social integration
genom partnerskap och allianser. Prioriteringarna lämpar
sig väl för våra förhållanden,
menar utskottet.
Inom ramen för konvergensmålet kan ESF stödja
bl.a. reformer i utbildningssystemen, utveckling av den mänskliga
potentialen att delta i forskning och innovation samt kapacitetsstärkande
verksamhet i offentlig förvaltning och offentliga tjänster.
För att utvecklingsverksamhet av detta slag ska kunna fortgå överallt
i landet också under den nya programperioden är
det viktigt att den kan få finansiering även inom
ramen för prioriteringsområdet regional konkurrenskraft
och sysselsättning, påpekar utskottet.
ESF-insatserna bör kunna genomföras både som
stora centraliserade block och som småskaliga projekt på gräsrotsnivå.
Vanligen är det fristående organisationer eller
andra inom den tredje sektorn som är aktörer i
små projekt. Deras lokalkännedom och ingående
insikter i vardagens realiteter gör det lättare
att finna nya innovativa handlingsmodeller och generera effektiva
resultat till små kostnader.
Utskottet understryker att ESF-projekten måste bli
enklare att administrera och olika stödformer tillhandahållas
för att i synnerhet aktörerna inom den tredje
sektorn ska ha det lättare att genomföra sina
projekt. Det är enligt utskottets åsikt nödvändigt
att regeringen utreder vilka möjligheter det finns att
bidra till inrättandet av regionala centrum för
styrning, rådgivning och stödtjänster
eller att finansiera upphandlingen av behövliga stödtjänster.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att tredje
sektorns aktörer oftast saknar de pengar som behövs
för ett projekt och tvingas följaktligen ta lån
för att stödpengarna betalas ut i efterskott.
Bestämmelsen om att skuldräntor inte berättigar
till ESF-stöd är av denna anledning problematisk,
och utskottet menar att undantaget för skuldräntor
bör strykas. Utfrågade experter har berättat
att det i en del ESF-projekt varit svårt att få stöd
för vissa andra nödvändiga kostnader,
exempelvis för företagshälsovårds-
och hyreskostnader. Möjligheterna att betala extra lön
till personer som anställts med sammansatt stöd
har varierat beroende på vilket ministerium som administrerat
projektet.
I ett vidare perspektiv vill utskottet lyfta fram byråkratin
kring ESF-finansieringen. Byråkratin beror inte bara på EU-bestämmelserna
utan också på att våra nationella bestämmelser
och anvisningar är så brokiga. Den gör
det onödigt besvärligt att anhålla om
finansiering och administrera projekten. Våra egna bestämmelser
och förfaranden för projekten behöver
inventeras med det snaraste och åtgärder vidtas
för att samordna ministeriernas och förvaltningarnas
bestämmelser och anvisningar och undanröja onödig
administration innan den nya programperioden börjar.
Det är angeläget, menar utskottet, att i enlighet
med förordningen utveckla den mänskliga potentialen
genom forskarutbildning och vidareutbildning av forskare och nätverkssamarbete mellan
universitet, forskningscentra och företag. Men utskottet
vill också framhålla den framträdande
roll yrkeshögskolorna och huvudmännen för
yrkesutbildning och vuxenutbildning har när det gäller
att ordna ESF-stödd utbildning.
Utskottet noterar med tillfredsställelse förordningens
ambition att uppmuntra arbetsmarknadens parter att aktivare delta
i genomförandet av sysselsättningsåtgärderna.
Besluten om ESF-projekt bör fattas dels utifrån
vilka direkta effekter projekten har på sysselsättningen,
dels med hänsyn till om verksamheten aktiverar den allmänna
atmosfären, vilket i det långa loppet i bästa
fall kan generera en lång rad nya arbetstillfällen.