Meddelandet om den första årsrapporten om migration och integration

Europeiska kommissionen ska på uppdrag av Europeiska rådet i Thessaloniki lägga fram en årsrapport om migration och integration i Europa. Syftet är att kartlägga migrationsuppgifter samt politik och praxis för invandring och integrering för hela EU. Den första rapporten beskriver migrationstendenserna i det utvidgade EU, analyserar invandrarnas situation på arbetsmarknaden och de ekonomiska vinsterna av invandringen, beskriver utvecklingen av invandringspolitiken och trenderna i nationell integrationspolitik samt bedömer framstegen i utvecklingen av en gemensam immigrationspolitik. I slutsatserna presenterar och motiverar kommissionen sina framtida åtgärder på området. Bilagan till rapporten ger en närmare beskrivning av invandringen i olika medlemsländer.

De gemensamma grundprinciperna för en integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen

Ordförandelandet har tagit fram ett förslag till principer om integration av invandrare. Målet är att rådet för rättsliga och inrikes frågor ska anta principerna i form av slutsatser.

Det rör sig om följande principer:

1. Integration är en dynamisk dubbelriktad process för ömsesidigt tillmötesgående mellan invandrare och invånare i medlemsstaterna.
2. Integration innebär respekt för Europeiska unionens grundläggande värderingar.
3. Sysselsättning är en väsentlig del av integrationsprocessen och avgörande för invandrarnas delaktighet.
4. Grundläggande kunskaper om värdsamhällets språk, historia och institutioner är nödvändiga för integration. Det är viktigt att invandrare ges tillfälle att förvärva dessa grundläggande kunskaper.
5. Utbildningsinsatser har avgörande betydelse när det gäller att hjälpa invandrare och särskilt nästa generation att mer framgångsrikt och aktivt delta i samhällslivet.
6. Bättre integration kräver att invandrare har samma rättigheter som medlemsstaternas medborgare och att rättigheterna tillämpas utan diskriminering.
7. Ett tätt samspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggande mekanism för integration. Insatser mot diskriminering, gemensamma forum, information om invandrare och deras kulturer samt stimulerande levnadsförhållanden ökar samspelet mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare.
8. EU:s stadga om de grundläggande rätttigheterna garanterar utövandet av olika kulturer och religioner, och detta måste tryggas om utövandet inte strider mot andra okränkbara europeiska rättigheter.
9. Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av politik som berör dem stöder deras integration.
10. Det är viktigt att låta integrationsaspekten genomsyra alla politikområden och förvaltningsnivåer när politiken utformas, genomförs och utvärderas.
11. Det är nödvändigt att ta fram klara mål, indikatorer och utvärderingsmekanismer för att anpassa politiken, utvärdera framstegen inom integrationen och effektivisera informationsutbytet.

Regeringens ståndpunkt

Finland anser det vara viktigt att man systematiskt samlar in uppgifter om migration och integration och att en årsrapport i ämnet ges ut. På grundval av rapporten går det sedan att studera hur migrationen och integrationspolitiken utvecklas, att bedöma effekterna av åtgärderna och att dra slutsatser när det gäller att utveckla verksamheten.

Det är också viktigt att utifrån erfarenheterna av den första årsrapporten diskutera vad man vill åstadkomma med framtida rapporter, vilka uppgifter som ska samlas in och hur djupgående de ska vara samt vilken struktur årsrapporten ska ha. Rapporteringen tillförs ett mervärde om den inriktas särskilt på analys av olika fenomen och politikens innehåll.

Finland instämmer i kommissionens slutsatser om det vikande underlaget när det gäller befolkning i arbetsför ålder och om behovet att utveckla arbetskraftsinvandringen och integrationspolitiken.

Finland ser nyttan med att ta fram gemensamma principer, men påpekar ändå att integrationen av invandrare hör till den nationella behörigheten. Integrationsmålen och integrationsåtgärderna beror på medlemsstatens sociala, ekonomiska och politiska struktur samt på invandringens karaktär och struktur. Principerna och bedömningsmekanismerna för integrationen av invandrare bör vara nationella också av den orsaken att medlemsländerna befinner sig i mycket olika utvecklingsskeden när det gäller både invandring och integration.

Finland anser att de principer som ordförandelandet föreslår är motiverade: integration är en ömsesidig process där både invandrarna och i synnerhet värdsamhället har sitt ansvar. Man bör också beakta frivilligorganisationernas samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll när det gäller att integrera invandrare.

Det är motiverat att de grundläggande europeiska värderingarna respekteras, med detta får ändå inte innebära att invandrarna måste anpassa sig och uppföra sig exakt såsom alla medborgare i värdlandet förväntas uppföra sig. Ett sådant krav kan leda till diskriminering och kulturkonflikter. En lyckad integrationsprocess kännetecknas av att invandraren godtar och iakttar samhällsvärderingarna. Den nationella lagstiftningen utgör de grundläggande värderingar som alla medborgare i respektive medlemsland måste följa.

Principerna fastslår att sysselsättning är en väsentlig del av integrationen, och denna uppfattning är riktig enligt Finlands mening. Man bör uppmärksamma att kvinnor och män har olika behov när det gäller integration och dessutom också beakta jämställdhets- och icke-diskrimineringsaspekterna samt integrationsbehoven bland barn, ungdomar och kvinnor utanför arbetslivet. Invandrarna bör integreras så att de kan bevara sitt eget språk och sin egen kultur.

Det är viktigt att utnyttja den utbildning och arbetslivserfarenhet som invandrarna skaffat sig i hem- eller avreselandet och att erbjuda dem möjlighet att utbilda sig i det nya hemlandet.

Enligt ordförandelandets förslag bör integrationen också riktas in på olika grupper, till exempel gästarbetare, fast bosatta, barn till invandrare, etablerade minoriteter, högutbildade flyktingar samt lågutbildade och personer som saknar utbildning.

Finland noterar att endast vissa av principerna kan tillämpas på alla dessa grupper. Exempelvis skiljer sig gästarbetarnas rättsliga ställning i Finland väsentligt från den ställning som en invandrare bosatt i en annan medlemsstat har.

Integrationspolitiken siktar på icke-diskriminering och goda etniska relationer samt jämställdhet.