Motivering
FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är
en fortsättning på de tidigare konferenserna om
hållbar utveckling och utvecklings- och miljökonferenserna.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att Finland i
Rio+20-processen ända från första
beredningsfasen har drivit på en balanserad integrering
av de tre så kallade pelarna av hållbar utveckling,
nämligen en hållbar ekonomi, miljö och
social dimension. För att den ekonomiska utvecklingen ska
vara hållbar måste man gynna socialt och miljömässigt
hållbara lösningar. Följaktligen måste
den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyftas fram
på ett balanserat sätt vid sidan av teman kring
naturekonomisk hållbarhet.
Jämställdheten mellan kvinnor och män är
en av de viktigaste delfaktorerna av en socialt hållbar
utveckling. Utskottet ser mycket positivt på att Danmark
i sin egenskap av ordförandeland fört jämställdheten
högt upp på agendan för beredning av
EU:s ståndpunkter inför Rio+20-konferensen.
Också Finland bör arbeta aktivt för att bättre
villkor för kvinnor får bred synlighet på konferensen
och att jämställdheten mellan kvinnor och män
tas upp som ett tema som skär tvärs igenom olika
aspekter på hållbar utveckling.
Att kvinnor hamnar i marginalen när det gäller
utbildning, arbete och ekonomiskt och politiskt beslutsfattande
betyder ett enormt slöseri med resurser i ett globalt perspektiv.
Ojämlik tillgång till utbildning, hälsovårdstjänster
och ojämlikhet i rätten att äga och besitta
mark eller andra produktionsmedel, liksom rätten att få lån eller
sköta sina finanser utgör ett stort hinder för kvinnors
medverkan i samhället.
För att främja hållbar utveckling
måste kvinnors rätt till familjeplanering och
sexuell och reproduktiv hälsa förbättras
avsevärt. För kvinnors mänskliga rättigheter
och jämställdhet mellan kvinnor och män är
det av största vikt att kvinnors behov av hälsovårdstjänster
tillgodoses. Med tillgång till mödrahälsovård
och sexuell och reproduktiv hälsa kan man minska barndödligheten,
minska antalet oönskade graviditeter och främja
flickors skolgång, mindre familjer, kvinnors deltagande
i arbetslivet och bromsa upp befolkningstillväxten. Samtidigt
blir det möjligt att bryta den onda spiralen med fattigdom
som går i arv från generation till generation.
Att ge kvinnor fler rättigheter och valmöjligheter är
ett kostnadseffektivt sätt att främja familjers
och samhällens välfärd globalt. Det är betydelsefullt
att Finland har åtagit sig att arbeta bland annat för
att stärka kvinnors rätt att äga mark.
Genom att garantera kvinnor lika möjligheter att bedriva
jordbruk kan jordbrukets produktivitet förbättras
på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt
och hungerproblemet i världen reduceras i betydande grad.
Om man kan minska den tid som kvinnor använder till matförsörjning
och hem- och omsorgsarbete till exempel med hjälp av arbetsbesparande
teknik, får de mycket bättre chanser att delta
i den offentliga ekonomin.
I slutdokumentet från konferensen nämns gröna,
skäliga nya arbetstillfällen som ett mål
för hållbar ekonomisk utveckling. Det är
viktigt att det nämns, anser utskottet, eftersom 1,3 miljarder
unga under 30 år väntas komma ut på arbetsmarknaden
före 2050. Att kunna tillhandahålla de unga utbildningsplatser
och jobbmöjligheter är en stor utmaning såväl
för industriländer som utvecklingsländer.
Den snabbt ökande andelen unga i världen måste
ha rätt att bli delaktiga av ett människovärdigt
arbete, samhälle och välfärd. I många
industriländer tar sig åldersproblemet uttryck
i diskriminering av äldre i arbetslivet. För en
hållbar utveckling är det viktigt att det råder
jämlikhet mellan könen och generationerna på arbetsmarknaden.