Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 5 juni 2001 en proposition med anledning av konventionen om revidering av den konvention om skydd vid havandeskap och barnsbörd (reviderad, 1952) som Internationella arbetskonferensen har antagit vid sitt 88:e möte (RP 88/2001 rd) till arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringssekreterare Liisa Saastamoinen, arbetsministeriet
regeringsrådet Katriina Alaviuhkola, konsultative tjänstemannen Päivi Romanov och äldre regeringssekreterare Sirpa Kaittola, social- och hälsovårdsministeriet
jämställdhetsombudsmannen Pirkko Mäkinen
juristen Jorma Rusanen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
juristen Minna Helle, Akava r.f.
ombudsmannen Merru Tuliara, Servicearbetsgivarna rf, även som representant för Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund
Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från Företagarna i Finland.
Internationella arbetsorganisationens (ILO) allmänna konferens, Internationella arbetskonferensen, antog år 2000 ILO:s konvention nr 183 om skydd vid havandeskap och barnsbörd samt rekommendation nr 191 som ansluter sig till 2000 års konvention.
Konventionen gäller alla kvinnliga arbetstagare som är gravida eller som nyligen har nedkommit. Avsikten med konventionen är att garantera att gravida eller ammande kvinnor inte blir tvungna att utföra arbete som kan vara skadligt för moderns eller barnets hälsa. Den innehåller bestämmelser om hälsoskydd, moderskapsledighet, ledighet vid sjukdom eller komplikationer, kontanta förmåner och ledighet på grund av amning. Konventionen innehåller dessutom bestämmelser som gäller anställningsskydd och icke-diskriminering.
Den kompletterande rekommendationen innehåller mera detaljerade anvisningar.
I det här skedet föreslås att konventionen inte skall godkännas, eftersom det finns legislativa hinder för en ratificering av den. Konventionens bestämmelser om den obligatoriska perioden för moderskapsledighet, fastställandet av nivån på kontanta förmåner som betalas ut till följd av moderskap, rätten att återgå till samma anställning eller en likvärdig anställning med lika stor lön då moderskapsledigheten upphör, amningspauser eller minskning av den dagliga arbetstiden för amning och lönen förutsätter att vår nuvarande lagstiftning ses över för att den skall uppfylla bestämmelserna i konventionen.
Rekommendation nr 191, som kompletterar konventionen, meddelas riksdagen för kännedom för att den i den utsträckning det är möjligt och ändamålsenligt skall beaktas i det framtida lagstiftningsarbetet.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Internationella arbetsorganisationen ILO utför ett angeläget och värdefullt arbete för att förbättra arbetarskyddet och arbetsförhållandena samt utveckla lagstiftningen och avtalspraxis gällande arbetslivet överallt i världen. Också den nu aktuella konventionen är viktig och av behovet påkallad med sin ambition att förbättra skyddet vid havandeskap och barnsbörd globalt genom att värna om gravida och nyss förlösta kvinnors hälsa, förbättra deras anställningstrygghet och garantera dem obligatorisk moderskapsledighet med skäliga förmåner.
Utskottet menar att det med tanke på Finlands internationella renommé och det anseende ILO:s konventioner åtnjuter är olyckligt om Finland inte anser sig kunna ratificera en konvention som vi själva varit med om att godkänna vid Internationella arbetskonferensen. Utskottet vill på det allvarligaste inskärpa hos regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna att de bör se till att Finland faktiskt kan ratificera de konventioner de varit med om att bereda och anta vid Internationella arbetskonferensen.
Med stöd av det ovan anförda föreslår arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet vördsamt
att riksdagen inte i detta skede godkänner Internationella arbetsorganisationens konvention nr 183, som antogs den 15 juni 2000 vid Internationella arbetskonferensen i Genève och som gäller konventionen om revidering av konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (reviderad, 1952) och
att Internationella arbetsorganisationens rekommendation nr 191, som antogs den 15 juni 2000 vid Internationella arbetskonferensen i Genève och som gäller rekommendationen om revidering av rekommendationen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (1952), skall beaktas i det framtida lagstiftningsarbetet i den utsträckning detta är ändamålsenligt och möjligt.
Helsingfors den 20 september 2001
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Ritva Bäckström