Detaljmotivering

Lag om ett informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning

Lagrubriken.

Utskottet föreslår att arbetskraftsförvaltningen i lagrubriken ersätts med den vedertagna termen arbetsförvaltningen. På grund av ändringen i lagrubriken föreslår utskottet att även lagförslagets 1, 2 och 6 § samt det tredje lagförslaget ändras.

1 §. Lagens syfte.

Utskottet föreslår en terminologisk ändring i paragrafen i syfte att förenhetliga de begrepp som används i lagen med de begrepp som används i regeringens proposition med förslag till lag om offentlig arbetskraftsservice (RP 225/2002 rd) som för närvarande behandlas av riksdagen. På grund av samordningen av terminologin föreslår utskottet ändringar också i lagförslagets 2, 3 och 4 §.

2 §. Register för den offentliga arbetskraftsservicen.

I paragrafens rubrik och 1 mom. föreslås ändringar som överensstämmer med begreppen i förslaget till lag om offentlig arbetskraftsservice.

4 §. De olika registrens informationsinnehåll.

Enligt grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag och riksdagen har förutsatt att lagen skall innehålla tillräckligt noggranna bestämmelser bland annat om innehållet i personuppgifterna om dem som registreras. Därför föreslår utskottet att paragrafens 1 mom. i vilken en förteckning över registrens informationsinnehåll ingår görs mera beskrivande och preciseras. Utskottet föreslår att identifieringsuppgifterna för en enskild kund, dvs. namn, personbeteckning, adress och andra kontaktuppgifter, inte anges i samband med basuppgifterna i momentets punkt 1 utan separat i en egen punkt.

Den punkt som gäller basuppgifterna föreslås preciseras genom att tillägga att det är fråga om basuppgifter som gäller arbetskraftsbyråns kundrelation och som enligt registerbeskrivningen bl.a. är uppgifter om personens yrkes- och arbetserfarenhet samt utbildning, arbetssökning, uppgifter om kontakter, uppgifter om kontakter från samarbetsparter och uppgifter om invandring. Uppgifter om när en kund blivit arbetslös, såsom uppgifter om permittering eller uppsägning, är basuppgifter som gäller arbetskraftsbyråns kundrelation.

Den punkt som gäller uppgifter om färdigheter föreslås bli preciserad genom att tillägga att det är fråga om uppgifter som gäller kundens arbetsmarknadsfärdigheter och som enligt registerbeskrivningen bl.a. är uppgifter om arbetshistoria, utbildning, kompetens, yrkesfärdigheter, det område där kunden söker arbete, utbildningsbehov och det yrke kunden har som mål samt uppgifter om planer som gäller arbetssökandet, integrationsfrämjande program och yrkesvägledning. Uppgifter om den arbetssökande kundens behov av service hör till den s.k. jobbsökarplanen och ingår därigenom i uppgifterna om kundens arbetsmarknadsfärdigheter.

I samband med yrkesinriktad rehabilitering och yrkesvägledning kan uppgifter om den enskilda kundens hälsotillstånd införas i personregistret för enskilda kunder. Utskottet föreslår att de punkter som gäller yrkesinriktad rehabilitering och yrkesvägledning preciseras genom ett tillägg om att dessa uppgifter kan innehålla sådana uppgifter om hälsotillståndet som verksamheten kräver. Dessa uppgifter kan till exempel gälla hälsorelaterade begränsningar som kan inskränka personens yrkesinriktade planer och möjligheter eller försvåra möjligheterna till normal anställning.

Ifall uppgifter om uppföljning och utbetalningar för arbetskraftspolitiska åtgärder införs i personregistret för enskilda kunder skilt för varje arbetssökande eller annars i en sådan form att det utifrån dem är möjligt att också identifiera en enskild arbetssökande för vilken stöd utbetalas, motsvarar dessa uppgifter i 3 § 1 punkten personuppgiftslagen avsedda personuppgifter. Därför föreslår utskottet med stöd av erhållen utredning att en punkt som gäller uppgifter om uppföljning och utbetalningar för arbetskraftspolitiska åtgärder läggs till 1 mom.

Med anledning av kravet på noggrant avgränsade regler i den lagstiftning som gäller personuppgifter föreslår utskottet att paragrafens 4 mom. preciseras genom att tillägga att i registren kan införas information som krävs med tanke på syftet med behandlingen. Personuppgifter kan inte registreras med stöd av bestämmelsen i detta moment.

5 §. Registrering, utplånande och arkivering av personuppgifter.

I paragrafens 1 mom. föreslås språkliga preciseringar.

I paragrafens 2 mom. föreslås en precisering med att uppgifter som gäller en enskild kund och som ingår i förteckningen utplånas efter två år. Dessutom föreslås en ändring i momentet som innebär att en uppgift inte utplånas om den krävs för att sköta en uppgift som baserar sig på lag eller t.ex. EU-bestämmelser eller på grund av ett ärende som är anhängigt. Bestämmelsen avser t.ex. situationer där uppgiften behövs på grund av besvär som är anhängiga eller eventuell revision. I dessa fall kan det vara av behovet påkallat att bevara uppgiften också efter det att fem år har förflutit från den dag då kundrelationen upphörde. En sådan situation kan uppkomma om kunden har tagit del i en åtgärd som finansieras inom ramen för ESF. I detta fall förutsätter EU:s bestämmelser att uppgifterna bevaras 10 år räknat från ingången av programperioden. I momentet föreslås dessutom en del språkliga preciseringar.

6 §. Beviljande av användningsrättigheter och överlåtande av sekretessbelagda uppgifter.

Paragrafens rubrik föreslås bli preciserad för att bättre motsvara paragrafens innehåll och terminologin i personuppgiftslagen. Med stöd av erhållen utredning föreslår utskottet att paragrafens 1 mom. preciseras genom att tillägga att rätten att använda uppgifter med arbetsministeriets tillstånd kan beviljas av arbetsministeriet eller arbetskraftsbyrån.

Paragrafens 2 mom. föreslås preciserad med en hänvisning till 28 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i vilken det ingår bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för att bevilja tillstånd.

7 §. Samtycke till utlämnande av uppgifter till arbetsgivarkunder.

I paragrafens rubrik föreslås språkliga ändringar. Paragrafens 1 mom. föreslås ändrad så att skriftligt samtycke fortfarande skall begäras av arbetssökande kunder innan hans eller hennes personuppgifter får överlåtas till arbetsgivarkunden. Enligt personuppgiftslagen avses med samtycke varje slag av frivillig, särskild och på information baserad viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter som gäller honom. Ett skriftligt samtycke betonar betydelsen av den arbetssökandes viljeyttring. Utskottet finner det viktigt att den arbetssökande, när samtycke begärs, informeras om vilka uppgifter som kommer att överlåtas, åt vem och för vilket ändamål. Den arbetssökande skall också informeras om att samtycket är helt frivilligt och att det inte leder till förverkandepåföljder i fråga om karens eller andra förmåner om han eller hon vägrar ge sitt samtycke och att samtycket dessutom kan återtas. Eftersom bevisbördan åligger den registeransvarige i fråga om samtycke, om en tvist därom uppstår, finner utskottet det med tanke på tjänsteinnehavarna på arbetskraftsbyrån och deras rättsskydd bättre att skriftligt samtycke begärs.

I paragrafens 2 mom. föreslås språkliga preciseringar.

I paragrafen föreslås ett eget moment om överlåtande av uppgifter om hälsotillstånd. I bestämmelsen förutsätts att uppgifter om den arbetssökande kundens hälsotillstånd endast överlåts till arbetsgivaren om den arbetssökande gett sitt uttryckliga skriftliga samtycke. Avsikten är att en kund alltid direkt skall tillfrågas om vilka uppgifter om hälsotillståndet som får överlåtas.

Enligt vad utskottet har erfarit kan uppgifter om hälsotillstånd behövas till exempel då ett arbete kräver färgseende eller synskärpa. Detta kan till exempel gälla i trafiken. Arbetet kan också förutsätta att en person utan avbrott måste sitta, lyfta varor eller arbeta i varierande temperaturer och den arbetssökande kan ha angett att en ryggskada gör det omöjligt att oavbrutet arbeta sittande och lyfta tunga bördor eller att hans eller hennes astmatiska symptom försvåras vid snabba förändringar i temperaturen. Om den arbetssökande dock har ansett att de hälsorelaterade begränsningarna inte är till den grad inskränkande att han eller hon helt vill utesluta vissa arbetsuppgifter och dessutom har gett tillstånd till överlåtande av nödvändiga uppgifter om sitt hälsotillstånd till arbetsgivaren i arbetsförmedlingssyfte, kan arbetskraftsbyrån då den presenterar den arbetssökande till arbetsgivaren också berätta om de hälsorelaterade begränsningarna i den utsträckning arbetskraftsbyrån kommit överens om med den arbetssökande. Oftast är dessa uppgifter om hälsotillståndet sådana att de redan nämns i den plan som gäller arbetssökandet som den arbetssökande och arbetskraftsbyrån tillsammans har tagit fram. I uppgifterna ingår inte diagnostiska uppgifter eller läkarutlåtanden utan huvudsakligen den arbetssökandes egen beskrivning av de begränsningar som gäller hälsotillståndet och en bedömning av hur viktig begränsningen är. När uppgifter om hälsotillståndet överlåts är syftet att erbjuda den person som söker arbete så många arbetsuppgifter som möjligt att välja emellan vilka han eller hon enligt sin egen bedömning kan utföra och som passar honom eller henne och som den rekryterande arbetsgivaren bedömer vara lämpliga med tanke på den arbetssökandes kompetensnivå och andra förutsättningar. Den rekryterande arbetsgivaren får då utifrån uppgifterna om arbetssökande en realistisk uppfattning om den arbetssökandes förutsättningar för det arbete som står till buds.

Utifrån det ovan anförda föreslår utskottet att uppgifter om hälsotillstånd får överlåtas till arbetsgivarkunden om de nödvändigtvis behövs för att fylla de särskilda krav på hälsotillståndet som den lediga arbetsplatsen eller i frågavarande bransch förutsätter.

Med arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga avses en enskild kund vars möjligheter att få ett lämpligt arbete, behålla ett arbete eller avancera i ett arbete har minskat betydligt på grund av en på behörigt sätt konstaterad skada, sjukdom eller funktionsnedsättning. En anteckning om nedsatt arbetsförmåga görs i registret över enskilda kunder utgående från ett läkarutlåtande. Enligt utskottets förslag till bestämmelse kan uppgifter om hälsotillståndet hos en enskild kund med nedsatt arbetsförmåga överlåtas till arbetsgivarkunden om det är nödvändigt för att finna arbete åt den enskilda kunden med nedsatt arbetsförmåga. Uppgifterna kan till exempel behövas för att underlätta stödd sysselsättning.

Utskottet framhåller att uppgifterna om en enskild kunds hälsotillstånd är känsliga uppgifter. De kan endast överlåtas i undantagsfall och förutsätter noggrant övervägande. Huvudprincipen bör enligt utskottet vara att arbetskraftsmyndigheterna skapar kontakt mellan arbetsgivaren och den arbetssökande kunden och arbetsgivaren kan då direkt av kunden få uppgifterna om huruvida han eller hon uppfyller de krav på hälsotillståndet som arbetet ställer. Den arbetsgivare som erhåller uppgifter om hälsotillstånd skall vid behandlingen av uppgifterna iaktta personuppgiftslagen och lagen om integritetsskydd i arbetslivet (477/2001).

8 §. Självbetjäningsfiler, allmänna broschyrer och katalogisering.

Utskottet föreslår att i paragrafens 1 mom. intas en bestämmelse om de självbetjäningsfiler som avses i 2 mom. enligt vilken arbetskraftsmyndigheten erbjuder arbetsgivarkunden en möjlighet att offentliggöra presentationer av arbetssökandet i de offentliga nättjänster som ingår i arbetsförvaltningens datasystem för kundservice.

Med hänvisning till det som framställts i motiveringen till 7 § om behovet av skriftligt samtycke föreslår utskottet en ändring i 2 mom. som innebär att en uttrycklig skriftlig begäran förutsätts av kunden när broschyrer och förteckningar som innehåller personuppgifter om den arbetssökande kunden tas fram.

9 §. Närmare bestämmelser.

Enligt vad utskottet har erfarit bereds ingen förordning om verkställigheten av lagen i arbetsministeriet för närvarande. Utskottet har inte heller fått någon utredning om hurudana bestämmelser förordningen kommer att innehålla. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen ändras så att en förordning vid behov kan utfärdas. Samtidigt konstaterar utskottet med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtandepraxis att den ifrågavarande bemyndigandebestämmelsen är utfärdad på så allmän nivå att den inte innehåller ett bemyndigande att utfärda några långtgående bestämmelser. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 40/2002 rd) ansett att bestämmelserna i 80 § grundlagen om krav på exakta noggrant avgränsade regler direkt begränsar tolkningen av bemyndigandebestämmelserna och att det med stöd av ett bemyndigande är möjligt att utfärda nödvändiga bestämmelser som styr myndigheternas verksamhet när lagen träder i kraft.

10 §. Ikraftträdande.

I paragrafens 2 mom. föreslås ett lagtekniskt tillägg.

Lag om ändring av 24 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet

Lagrubriken.

Utskottet föreslår att skrivfelet i lagrubriken på finska korrigeras.

24 §. Sekretessbelagda myndighetshandlingar.

Utskottet föreslår att de korrigeringar av begreppen som gjordes i det första lagförslaget görs i denna bestämmelse.