Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
BM 148/2009 rd - Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.
Granskad version 2.0
Finlands nationalspråk är finska och svenska. I grundlagen stadgas att i lag ska tryggas om att var och en i egen sak hos domstol och myndighet ska ha rätt att använda sitt eget språk. Det allmänna ska också tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. I språklagen stadgas att myndigheterna självmant ska tillgodose språkliga rättigheter i praktiken.
Statsrådet lämnar vart fjärde år en berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen vid våra myndigheter. Av berättelsen framgår hur myndigheterna tillgodoser medborgarnas språkliga rättigheter och den är ett uppföljningsinstrument för hur lagstiftningen om nationalspråken fungerar. Senaste berättelse avgavs våren 2009. Av berättelsen framgår att det brister på många håll då det gäller myndigheternas service på svenska. Därför behövs konkreta åtgärder i både myndigheternas verksamhet och det politiska beslutsfattandet. Hittills har man enligt språkberättelsen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att verkställa språklagen och detta äventyrar medborgarnas språkliga grundrättigheter.
Det är viktigt att Finland tryggar den språkliga servicen i grundlagens anda och råder bot på de brister som uppföljningen av språklagstiftningen synliggör. I alla lägen måste också den svenska servicen till Åland tryggas. För att kunna se till att den språkliga servicen tryggas och främjas och för att kunna vidta nödvändiga övervaknings-, uppföljnings- och förbättringsåtgärder skulle en språkombudsmannafunktion kunna behövas. En utredning av en sådan funktion behöver dock göras där man ser på bl.a. tjänstens innehåll, befogenheter och förhållandet till andra lagövervakningsorgan, såsom t.ex. riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern.
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att riksdagen ökar moment 25.01.01 i budgeten för 2010 med 25 000 euro för utredning av en språkombudsmannafunktion.
Helsingfors den 25 september 2009