Senast publicerat 10-07-2025 17:38

Betänkande EkUB 1/2022 rd RP 203/2021 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till en reform av lagstiftningen om säkerställda obligationer

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till en reform av lagstiftningen om säkerställda obligationer (RP 203/2021 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Antti Makkonen 
    finansministeriet
  • jurist Maria Suominen 
    Finansinspektionen
  • Senior Advisor Jukka Vauhkonen 
    Finlands Bank
  • bankresolutionsexpert Maiju Harava 
    Verket för finansiell stabilitet
  • chefsjurist Olli Salmi 
    Finanssiala ry.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • professor Antti Suhonen. 

Inget yttrande av 

  • Finlands Hypoteksförening
  • Näringslivets forskningsinstitut ETLA
  • professor Panu Kalmi. 

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås en lag om hypoteksbanker och säkerställda obligationer som ska ersätta den gällande lagen om hypoteksbanksverksamhet. Ändringarna grundar sig på genomförandet av ett direktiv om säkerställda obligationer och på andra reformbehov i lagstiftningen om säkerställda obligationer. 

De viktigaste ändringar jämfört med gällande lagstiftning som görs med anledning av direktivet är införandet av ett likviditetskrav för säkerställda obligationer och fastställandet av närmare villkor för att skjuta upp förfallodagen för säkerställda obligationer. Enligt förslaget ska det införas en medlemsstatsspecifik option för sänkning av likviditetskravet på basis av den sista ovillkorliga förfallodagen för en säkerställd obligation när avtalsvillkoren för obligationen innefattar en möjlighet att skjuta upp förfallodagen. Med anledning av direktivet föreslås också ändringar bland annat i tillståndsförfaranden för kreditinstitut och i bestämmelserna om derivatavtal som ingår i säkerhetsmassor. 

Andra förslag som gäller säkerställda obligationer är att ändra hur värdet på säkerheter för obligationer ska beräknas, att upphäva begränsningen av den genomsnittliga lånetiden för säkerställda obligationer och att begränsa användningen av mellankreditarrangemang så att de endast kan användas som finansiella arrangemang inom finansiella företagsgrupper eller sammanslutningar av inlåningsbanker. I och med den ökade betydelsen av säkerställda obligationer föreslås det att bestämmelsen om kreditinstitutens bedömning av likviditetsrisker preciseras så att kreditinstitut som bedriver upplåning genom säkerställda obligationer i fortsättningen i större utsträckning är skyldiga att bedöma riskerna i anslutning till inteckning av tillgångar i balansräkningen med tanke både på normalläget och på beredskapen inför störningar i det finansiella systemet. 

Propositionen innehåller också ändringsförslag som inte hänför sig till säkerställda obligationer. Det är fråga om förslag till ändring av kreditinstitutslagen, lagen om investeringstjänster och lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. De föreslagna ändringarna kompletterar eller preciserar genomförandet av direktiven. 

Lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer samt de ändringar i lagstiftningen som gäller säkerställda obligationer avses träda i kraft den 8 juli 2022. Till övriga delar avses de föreslagna lagarna träda i kraft så snart som möjligt. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Det viktigaste innehållet i propositionen.

Genom den nya lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer genomförs direktiv (EU) 2019/2162 om säkerställda obligationer nationellt. 

Direktivet föreskriver bland annat om "dual recourse" (dubbel regressrätt) för innehavare av säkerställda obligationer, kreditfordringar och andra säkerheter som godtas till säkerhetsmassor, emittentens informationsskyldighet i fråga om egenskaperna hos obligationen och innehållet i säkerhetsmassan, ett separat likviditetskrav gällande säkerhetsmassan för en emittent av säkerställda obligationer, en nationell option att tillåta att avtalsvillkoren för en säkerställd obligation vid behov senareläggs (soft bullet), tillsyn och tillståndsförfaranden för emissioner, emittentens rätt att använda beteckningen "europeisk säkerställd obligation" för en säkerställd obligation samt om direktivets ikraftträdande och övergångsbestämmelser. 

Direktivet harmoniserar lagstiftningen om säkerställda obligationer och stöder på så sätt målet för en enhetlig och öppen europeisk värdepappersmarknad. 

Genom de ändringar som föreslås i propositionen tillgodoses också vissa andra behov av att revidera den nationella lagstiftningen. 

Ekonomiutskottet tillstyrker de föreslagna bestämmelserna med de främst tekniska ändringar som framgår närmare i detaljmotiveringen. 

Överväganden om de lagstiftningstekniska lösningarna för genomförandet.

Emissionen av säkerställda obligationer har baserat sig på nationella bestämmelser och självreglering inom Europeiska unionen, och det har inte funnits någon rättslig referensram på unionsnivå. De nationella bestämmelserna i Finland har till stor del ingått i lagen om hypoteksbanksverksamhet (688/2010). 

Vår gällande lagstiftning uppfyller de viktigaste innehållsmässiga kraven i direktivet redan nu. De största ändringsbehoven gäller likviditetskraven för säkerhetsmassor, förutsättningarna för senareläggning av förfallodagen för säkerställda obligationer, tillståndsförfarandet för program för säkerställda obligationer samt hur förpliktelserna på grund av derivat ska omfattas av säkerhetsmassan och hur fordringarna till följd av derivat ska höra till de säkerställda tillgångarna. 

Ekonomiutskottet tillstyrker propositionens modell för genomförande. Utskottet bedömer att direktivet ger tillräckligt med utrymme för nationell lagstiftning och att det här handlingsutrymmet har använts på lämpligt sätt. 

Särskilt viktig är enligt utskottet 49 § i den föreslagna lagen om hypoteksbanksverksamhet (lagförslag 1). Paragrafen gör det möjligt för hypoteksbanker och kreditinstitut som beviljats tillstånd för hypoteksbanksverksamhet att fusioneras med eller överlåta sin affärsverksamhet till ett kreditinstitut som vid tidpunkten för överlåtelsen ännu inte har koncession för hypoteksbanksverksamhet. Detta kan väntas underlätta behandlingen av en hypoteksbank eller ett kreditinstitut som beviljats tillstånd för hypoteksbanksverksamhet vid en fusion eller överlåtelse av rörelse i samband med resolution. 

Ekonomiutskottet välkomnar också preciseringen i 9 kap. 17 § 5 mom. i kreditinstitutslagen (lagförslag 2), som innebär att bedömningen av balansräkningens inteckningsgrad också ska väga in tillräckligheten av handlingsalternativen i kreditinstitutets resolutionsplan och återhämtningsplan. 

Soft bullet.

Enligt direktivet får medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning möjliggöra avtalsvillkor där emittenten i vissa situationer har rätt att senarelägga förfallodagen för en säkerställd obligation. När denna option utnyttjas ska villkoren för senareläggning av förfallodagen fastställas i den nationella lagstiftningen. Dessutom ska senareläggningsvillkoren tas in i avtalsvillkoren för obligationen. Regeringen föreslår att denna så kallade soft bullet-struktur tas in i vår lagstiftning. 

Emittenten av en säkerställd obligation ska ha tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka nettoutflödet relaterat till obligationen under de följande 180 dagarna. Kravet gäller också återbetalning av kapitalet på säkerställda obligationer när det förfaller till betalning. Om avtalsvillkoren innehåller ovannämnda villkor om senareläggning av förfallodagen ger direktivet en medlemsstatsspecifik option att fastställa en likviditetsbuffert som täcker utflöden under 180 dagar, antingen på grundval av den ursprungliga förfallodagen för obligationen eller på grundval av den förlängda ovillkorliga förfallodagen enligt soft bullet-optionen. I propositionen föreslås det att likviditetskravet ska basera sig på den sista ovillkorliga förfallodagen för soft bullet-optionen oberoende av om förlängningsoptionen används eller inte. 

Trots att det nationella handlingsutrymmet tillåter att likviditetskravet grundas på den sista förlängda ovillkorliga förfallodagen, kan detta försvaga kvaliteten på finländska säkerställda obligationer i investerarnas och kreditvärderingsinstitutens ögon, särskilt i jämförelse med säkerställda obligationer där likviditetsbufferten bestäms enligt den ursprungliga förfallodagen. Soft bullet-strukturen är dock ett etablerat inslag på marknaden för säkerställda obligationer, och ekonomiutskottet förordar därför att den inkluderas i vår nationella lagstiftning. 

Bostadskrediter.

Regeringen föreslår att säkerhetsvärdet på en bostadskredit som ingår i säkerhetsmassan för en säkerställd obligation höjs från 70 till 80 procent. Till följd av höjningen kan en större andel av krediterna med hög belåningsgrad räknas in i säkerhetsmassan. Större säkerhetsmassor skulle i sin tur göra det möjligt att bevilja större säkerställda obligationer än tidigare och göra säkerställda obligationer mer attraktiva som upplåningskälla för bankerna. Ändringen kan således bli ett incitament för kreditinstituten att öka andelen säkerställda obligationer i sin upplåning. Detta kan öka bankernas redan stora exponering för riskerna på bostads- och fastighetsmarknaden i Finland och Norden. 

Krediter till bostadssammanslutningar.

Antalet krediter till bostadssammanslutningar och deras andel av de finländska bankernas utlåning har ökat under den senaste tiden. Det är viktigt att emittenter av säkerställda obligationer i sin kvartalsrapportering åläggs att rapportera andelar av krediter som beviljats bostadssammanslutningar och annan behövlig information om krediter som ingår i säkerhetsmassan. 

Bedömning av konsekvenserna i Finland.

Säkerställda obligationer utgör en betydande upplåningskanal för kreditinstitut. En rad välfungerande metoder har utvecklats på marknaden för säkerställda obligationer. Direktivet och den föreslagna genomförandelagstiftningen kodifierar till största delen redan existerande praxis. Minimikraven i lagstiftningen överskrids i praktiken på grund av självreglering och etablerad praxis. De föreslagna ändringarna väntas således inte i någon betydande grad förändra villkoren för de berörda aktörerna. 

Med tanke på myndigheternas och tillsynsobjektens resursanvändning är det dock viktigt att man i det nya tillståndsförfarandet utnyttjar den flexibilitet som övergångsbestämmelserna möjliggör i fråga om innehavare av tillstånd enligt gällande lagstiftning. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer

2 §. Definitioner.

Ekonomiutskottet föreslår att lagen för tydlighetens skull preciseras med en exakt definition av kreditinstitut. Till paragrafen om definitioner fogas en ny 6 punkt. 

9 §. Tillsyn.

Ekonomiutskottet anser det motiverat att 4 mom. preciseras till den del det i bestämmelsen föreskrivs om den information som Finansinspektionen ska offentliggöra. 

10 §. Tillåtna säkerheter för säkerställda obligationer.

Ekonomiutskottet anser att 2 mom. bör preciseras så att det tydligare görs skillnad mellan likviditetskrav och fyllnadssäkerheter. 

15 §. Värdering av en säkerhet för hypotekskredit.

Ekonomiutskottet anser att paragrafen bör förtydligas. Rubriken bör preciseras, 1 mom. ändras och ett nytt 2 mom. läggas till. Nuvarande 2 och 3 mom. blir därmed 3 och 4 mom. Dessa ändringar återspeglas i 23 § i samma lag, där det föreslagna 2 mom. bör strykas. 

18 §. Fyllnadssäkerheter.

Ekonomiutskottet anser att 1 mom. bör preciseras så att det tydligare görs skillnad mellan likviditetskrav och fyllnadssäkerheter. Dessutom bör paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom. 

19 §. Säkerhetsmassa.

Ekonomiutskottet anser att 2 mom. bör kompletteras med en ny 5 punkt så att det tydligare görs skillnad mellan likviditetskrav och fyllnadssäkerheter. 

20 §. Förmånsrätt på grund av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan.

Ekonomiutskottet anser att paragrafens 1 mom. bör ändras så att också förvaltnings- och utredningskostnader i anslutning till emissioner som är fristående från obligationsprogrammen beaktas i bestämmelsen. 

22 §. Begränsningar för säkerhetsmassans sammansättning.

Ekonomiutskottet anser att 1 mom. bör ändras så att formuleringen blir mer exakt och att 3 punkten i momentet bör strykas. Dessutom bör paragrafen kompletteras med ett nytt, förtydligande 2 mom. Därmed blir propositionens 2 mom. i stället 3 mom. 

23 §. Värdering av säkerheter i en säkerhetsmassa.

På grund av de ändringar som tidigare gjorts i 15 § i lagen bör 2 mom. strykas. Det föreslagna 3 mom. blir därmed 2 mom. 

24 §. Krav som gäller det totala värdet i säkerhetsmassan.

Ekonomiutskottet menar att 5 mom. måste ändras. Kravet på värdering av derivatavtal till marknadsvärde vid beräkning enligt nuvärde bör strykas. Kalkylmetoder baserade på nominella värden bör lämpligen regleras på så sätt att bestämmelsen endast beaktar effekten av valutaderivatavtal vid värdering av säkerheterna i säkerhetsmassan och de förpliktelser som följer av de säkerställda obligationerna. 

26 §. Derivatavtal i hypoteksbanksverksamhet.

Eftersom syftet med bestämmelsen är att förpliktelserna gällande derivat uttryckligen ska gälla derivat som skyddar säkerställda obligationer eller säkerhetsmassor som finns som säkerhet för dem anser utskottet att 1 mom. behöver preciseras. 

27 §. Obligationsregistret.

Ekonomiutskottet anser att paragrafens 1 mom. bör kompletteras med att registret ska vara uppdaterat och anteckningarna tillförlitliga. 

28 §. Uppgifter om säkerställda obligationer som ska antecknas i obligationsregistret.

Ekonomiutskottet anser att beloppet av obligationsandelarna bör strykas bland de uppgifter som ska föras in i obligationsregistret. Paragrafens 1 mom. 4 punkt bör utgå, varvid numreringen av 5—8 punkten ändras. Den föreslagna 7 punkten, som i och med ändringen blir 6 punkten, bör kompletteras så att det framgår att det uttryckligen är fråga om obligationer. 

31 §. Likviditetskrav på säkerhetsmassan.

Ekonomiutskottet anser att 1 mom. bör preciseras med en hänvisning till 18 § i samma lag. 

33 §. Beviljande av mellankredit.

Ekonomiutskottet anser att paragrafens ordalydelse bör förtydligas. Det rör sig enbart om en språklig ändring. 

35 §. Regressrätt och kvittning.

Ekonomiutskottet anser att ordalydelsen i 2 mom. bör preciseras så att momentet endast gäller konkurs och likvidation. 

36 §. Skyldighet att regelbundet offentliggöra uppgifter om säkerställda obligationer.

Ekonomiutskottet anser att ordalydelsen i 1 mom. bör förtydligas. 

44 §. Avtalsarrangemang och likviditetskredit.

Ekonomiutskottet anser att 3 mom. bör kompletteras i fråga om de uppgifter som ska antecknas i obligationsregistret. Dessutom bör det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. som förtydligar skyldigheterna i anslutning till förvaltningen av säkerheterna för säkerställda obligationer efter det att likvidationen eller konkursen har börjat. 

51 §. Bestämmelser som tillämpas på säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande.

Ekonomiutskottet anser att den nya lagen bör kunna tillämpas också på obligationer som emitterats innan lagen träder i kraft. Bytet av tillämplig lag måste dock ske genom en ändring av avtalsvillkoren eller genom en ändringsmekanism som avtalats i villkoren. 

I 2 mom. bör hänvisningen till 38 § strykas. 

Paragrafen bör kompletteras med ett nytt 4 mom. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2—5 i proposition RP 203/2021 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 203/2021 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om hypoteksbanker och säkerställda obligationer 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Tillämpningsområde 
I denna lag föreskrivs det om rätten att bedriva hypoteksbanksverksamhet, om de krav som ska ställas på verksamheten och om tillsynen över verksamheten. 
Dessutom föreskrivs det i denna lag om säkerställda obligationer, emission av dem, säkerheter för dem samt om skyldighet att lämna uppgifter om säkerställda obligationer. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) hypoteksbanksverksamhet affärsverksamhet som består i att emittera säkerställda obligationer enligt denna lag; som hypoteksbanksverksamhet anses dock inte affärsverksamhet där det endast emitteras obligationer utan annan säkerhet än borgen som ställts av ett offentligt samfund, 
2) hypotekskredit bostadskredit och affärsfastighetskredit enligt 11 §, 
3) offentlig kredit offentlig kredit enligt 11 §, 
4) mellankredit kredit som en hypoteksbank har beviljat en inlåningsbank eller ett kreditföretag enligt de förutsättningar som anges i 7 kap. i denna lag, 
5) säkerställd obligation ett obligationslån för vilket emittenten är gäldenär och för vilket en säkerhetsmassa i enlighet med denna lag har ställts som säkerhet, 
6) Utskottet föreslår en ändring kreditinstitut ett kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § 1 mom. i kreditinstitutslagen (610/2014), Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 7 Slut på ändringsförslaget) hypoteksbank ett kreditföretag i aktiebolagsform, vars enda syfte är att bedriva sådan affärsverksamhet som avses i 5 §, 
Utskottet föreslår en ändring 8 Slut på ändringsförslaget) inlåningsbank ett kreditinstitut enligt 1 kap. 8 § i kreditinstitutslagen (610/2014), 
Utskottet föreslår en ändring 9 Slut på ändringsförslaget) kreditföretag ett kreditinstitut enligt 1 kap. 10 § i kreditinstitutslagen, 
Utskottet föreslår en ändring 10 Slut på ändringsförslaget) emittent en hypoteksbank eller ett annat kreditinstitut som har rätt att bedriva hypoteksbanksverksamhet, 
Utskottet föreslår en ändring 11 Slut på ändringsförslaget) säkerhetsmassa en uppsättning säkerheter för en eller flera specificerade säkerställda obligationer och förpliktelser i anslutning till dem, vilka i obligationsregistret har antecknats separat från de andra tillgångar som emittenten och det kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande har, och ur vilka innehavarna av säkerställda obligationer och andra borgenärer som avses i denna lag har rätt att få betalningar före andra borgenärer, 
Utskottet föreslår en ändring 12 Slut på ändringsförslaget) resolutionsmyndighet Verket för finansiell stabilitet och den gemensamma resolutionsnämnd som avses i artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EU:s resolutionsförordning), 
Utskottet föreslår en ändring 13 Slut på ändringsförslaget) resolution resolution enligt 1 kap. 3 § 1 mom. 22 punkten i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014) och resolution enligt kapitel 3 i EU:s resolutionsförordning. 
2 kap. 
Förutsättningar för hypoteksbanksverksamhet och tillsyn över verksamheten 
3 § 
Tillståndsplikt 
Hypoteksbanksverksamhet får bedrivas endast av sådana hypoteksbanker och andra kreditinstitut som fått tillstånd enligt 8 §. 
4 § 
Koncession för kreditföretag som beviljas en hypoteksbank 
En hypoteksbank ska beviljas koncession för kreditföretag, enligt vilken kreditföretaget får bedriva endast sådan affärsverksamhet som anges i 5 §. Av koncessionen ska det framgå att kreditföretaget är en hypoteksbank enligt denna lag. På koncession och beviljande av koncession tillämpas i övrigt 4 kap. i kreditinstitutslagen. 
En hypoteksbank ska dessutom ansöka om tillstånd att bedriva hypoteksbanksverksamhet enligt 8 §. 
5 § 
Tillåten affärsverksamhet för hypoteksbanker 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 5 kap. 2 § i kreditinstitutslagen får en hypoteksbank inte bedriva annan affärsverksamhet än hypoteksbanksverksamhet i enlighet med denna lag och verksamhet enligt denna paragraf. 
En hypoteksbank får bevilja och förvärva hypotekskrediter, mellankrediter och offentliga krediter samt bedriva därtill nära anknuten verksamhet. En hypoteksbank får inte äga andra fastigheter, aktier eller andelar än sådana som den behöver för sin affärsverksamhet. 
En hypoteksbank får utöver vad som föreskrivs i 1 mom. investera sina tillgångar endast i fordringar på vilka vid beräkning av tillsynskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning, enligt artikel 113 i den förordningen får tillämpas 0 eller 20 procents riskvikt. Tillgångar får också investeras i sådana andra värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad eller som på ansökan är föremål för handel på en multilateral handelsplattform i ett tredjeland utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller motsvarande handel och som avses i 2 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten i värdepappersmarknadslagen (746/2012) och i 3 punkten när det gäller de värdepapper som syftar på de i 2 punkten avsedda värdepapperen. 
En hypoteksbank får dock äga sådana fastigheter, aktier och andelar som har kommit i hypoteksbankens besittning som säkerhet för obetalda fordringar. 
6 § 
Särskilda kompetenskrav för ledning och personal 
Utöver vad som föreskrivs i kreditinstitutslagen om ledningens lämplighet och tillförlitlighet, ska personer som leder hypoteksbanksverksamhet eller som har uppgifter i anslutning till hypoteksbanksverksamhet som helhet ha tillräcklig med utbildning eller yrkeserfarenhet visad kompetens för emittering och förvaltning av säkerställda obligationer. I hypoteksbanksverksamheten ska det i synnerhet finnas tillräcklig kompetens inom marknadsföring av skuldinstrument samt inom utlåning och informationssystem. 
7 § 
Hypoteksbankens firma 
Endast hypoteksbanker får i sin firma eller annars i sin verksamhet använda ordet hypoteksbank. 
8 § 
Tillstånd för hypoteksbanksverksamhet 
Hypoteksbanker och andra kreditinstitut ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att bedriva hypoteksbanksverksamhet. Tillstånd kan beviljas hypoteksbanker och sådana kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. i kreditinstitutslagen och som uppfyller förutsättningarna för att bedriva hypoteksbanksverksamhet i denna lag. Tillståndet ger rätt att emittera säkerställda obligationer som uppfyller förutsättningarna enligt denna lag. 
Finansinspektionen ska bevilja tillstånd om det enligt den utredning som lämnats in kan säkerställas att 
1) ansökan innehåller en tillräckligt omfattande affärsplan, enligt vilken kreditinstitutet är kapabelt att bedriva hypoteksbanksverksamhet i den omfattning som planeras, 
2) kreditinstitutet med tanke på investerarskyddet har tillräckliga förfaranden för att godkänna, ändra, förnya och refinansiera kreditfordringar som ingår i säkerhetsmassorna, 
3) kreditinstitutet uppfyller de förutsättningar enligt denna lag som gäller förvaltning och värdeuppföljning av säkerhetsmassor, 
4) kraven på yrkesskicklighet hos de som leder hypoteksbanksverksamheten och den personal som deltar i hypoteksbanksverksamheten uppfylls i enlighet med 6 §, 
5) målet för hypoteksbanksverksamhetens proportionella andel av hela kreditinstitutets affärsverksamhet har ställts upp i enlighet med 9 kap. 17 § 5 mom. i kreditinstitutslagen så att målet inte äventyrar refinansieringen för emittenten eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande, och 
6) Finansinspektionen inte känner till någon omständighet som kan äventyra likviditeten, kapitaltäckningen, den ekonomiska ställningen i övrigt eller riskhanteringen hos emittenten eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande. 
Närmare bestämmelser om tillståndsförfarandet och om de utredningar som ska fogas till ansökan om tillstånd får utfärdas genom förordning av finansministeriet. 
9 § 
Tillsyn 
Finansinspektionen övervakar hypoteksbanksverksamhet. 
Finansinspektionen ska övervaka att denna lag iakttas vid emission av säkerställda obligationer och att hypoteksbanksverksamheten uppfyller kraven enligt denna lag. 
Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten ska samarbeta på ett ändamålsenligt sätt för att säkerställa att förvaltningen av säkerställda obligationer kan fortsätta oberoende av resolutionen. 
Finansinspektionen ska Utskottet föreslår en strykning på sin webbplats  Slut på strykningsförslagetoffentliggöra information om Utskottet föreslår en ändring den i Finland gällande  Slut på ändringsförslagetlagstiftningen om säkerställda obligationerUtskottet föreslår en ändring , de kreditinstitut som beviljats tillstånd för hypoteksbanksverksamhet enligt 8 § i denna lag Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring  och de Slut på ändringsförslaget säkerställda obligationer Utskottet föreslår en ändring som dessa emitterat Slut på ändringsförslaget. 
3 kap. 
Säkerheter för säkerställda obligationer 
10 § 
Tillåtna säkerheter för säkerställda obligationer 
Som säkerheter för säkerställda obligationer får endast användas sådana kreditfordringar som avses i 11 § och sådana fyllnadssäkerheter som avses i 18 §. 
Som säkerheter för säkerställda obligationer är dessutom de fordringar som grundar sig på derivatavtal i enlighet med 26 §Utskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget de fordringar som grundar sig på försäkringsersättningar i enlighet med 16 § Utskottet föreslår en ändring och de tillgångar som används för att täcka likviditetskravet i enlighet med 31 § Slut på ändringsförslaget. Endast emittenten eller ett sådant kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande som avses i 33 § får ställa en säkerhet för säkerställda obligationer. 
11 § 
Kreditfordringar 
Emittenten får som säkerhet för en säkerställd obligation använda följande kreditfordringar, förutsatt att de uppfyller kraven enligt artikel 129 i EU:s tillsynsförordning: 
1) kredit vars säkerhet utgörs av en inteckning som fastställts i ett huvudsakligen för boende avsett inteckningsbart objekt enligt 16 kap. 1 § eller 19 kap. 1 § i jordabalken (540/1995) eller av aktier i ett bostadsaktiebolag enligt 1 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) eller jämförbara aktier, andelar eller bostadsrätter eller med de ovan uppräknade säkerheterna jämförbar säkerhet som finns i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (bostadskredit), 
2) kredit vars säkerhet utgörs av en inteckning som fastställts i ett för affärs- eller kontorsbruk avsett inteckningsbart objekt enligt 16 kap. 1 § eller 19 kap. 1 § i jordabalken, av sådana aktier i ett bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag enligt 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av affärs- eller kontorslokaler, eller med de ovan uppräknade säkerheterna jämförbar säkerhet som finns i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (affärsfastighetskredit), 
3) kredit som har beviljats en stat, en kommun, en centralbank eller ett annat offentligt samfund som uppfyller förutsättningarna i artikel 129.1 a eller b i EU:s tillsynsförordning, samt kredit vars fulla säkerhet utgörs av proprieborgen som har beviljats av ett sådant offentligt samfund (offentlig kredit). 
12 § 
Värdet av en säkerhet för hypotekskredit 
En hypotekskredit får inte vid tidpunkten för anteckning i obligationsregistret överstiga det verkliga värdet av de tillgångar som utgör säkerhet. 
13 § 
Kreditfordrans valuta 
Antingen ska en kreditfordran som ställts som säkerhet för en säkerställd obligation anges i samma valuta som den säkerställda obligationen eller så ska derivatavtal användas som skydd mot valutarisken. 
14 § 
Avtalsändringar som hänför sig till kreditfordran 
Ställande av en kreditfordran som säkerhet för en säkerställd obligation hindrar inte att en emittent eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande avtalar om betalning av krediten i förtid eller om ändring av kreditvillkoren med gäldenären eller om att ersätta en säkerhet med en annan säkerhet enligt denna lag, och begränsar inte heller i övrigt borgenärens rättigheter. 
15 § 
Värdering Utskottet föreslår en ändring och uppföljning Slut på ändringsförslaget av en säkerhet för hypotekskredit 
Utskottet föreslår en ändring En hypotekskredit kan godkännas som säkerhet endast om det  Slut på ändringsförslagetverkliga värdet av en säkerhet för Utskottet föreslår en ändring hypotekskrediten  Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring vid beviljandet av krediten har bestämts Slut på ändringsförslaget utifrån en faktisk och tillförlitlig köpesumma för säkerheten eller värderas i enlighet med god fastighetsvärderingssed. Vid fastställande av säkerhetens värde ska EU:s tillsynsförordning samt 9 kap. 10 § i kreditinstitutslagen och sådana föreskrifter om hantering av kreditrisker som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 24 § i den lagen iakttas. Utskottet föreslår en strykning Emittenten får använda en tillförlitlig statistisk metod för att följa säkerhetens verkliga värde. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Emittenten ska åtminstone varje kvartal följa det verkliga värdet på säkerheterna för hypotekskrediter på det sätt som avses i 1 mom. utifrån en tillförlitlig statistisk metod som beskriver utvecklingen av marknadsvärdena för fastigheterna eller på något annat tillförlitligt sätt. Slut på ändringsförslaget 
När det är fråga om aktier och fastigheter som utgör säkerhet för affärsfastighetskrediter och för bostadskrediter på över tre miljoner euro ska en värdering enligt lagen om fastighetsfonder (1173/1997) inhämtas av en opartisk och utomstående, av Centralhandelskammaren godkänd fastighetsvärderare. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de metoder som ska användas vid värdering av en säkerhet för hypotekskredit. 
16 § 
Försäkring mot skaderisker som gäller säkerheter 
Emittenten ska se till att säkerheterna för de hypotekskrediter som ingår i säkerhetsmassan är försäkrade mot skaderisker på behörigt sätt. 
En försäkringsersättning till panthavarens fördel som hänför sig till en kreditfordran som är säkerhet för en säkerställd obligation är i kraft även till förmån för innehavarna av en säkerställd obligation. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om tillräckligt försäkringsskydd och uppföljning av försäkringsskyddet. 
17 § 
Förvärv av kreditfordringar som säkerhet för säkerställda obligationer 
Om emittenten av ett annat kreditinstitut förvärvar en hypotekskredit eller offentlig kredit för inkluderande i säkerhetsmassan, ska emittenten på ett behörigt sätt försäkra sig om att de krediter som förvärvas och säkerheterna för dem uppfyller kraven för säkerheter för säkerställda obligationer i denna lag. 
Om den ursprungliga borgenären för en hypotekskredit inte är ett kreditinstitut, ska emittenten bedöma tillräckligheten och lämpligheten i de metoder för bedömning av kreditvärdighet som används eller göra en omfattande omprövning av kredittagarnas kreditvärdighet. Om det konstateras att metoderna för bedömning av kreditvärdigheten inte motsvarar den nivå som de bestämmelser och föreskrifter som ska tillämpas på kreditinstitut förutsätter när det gäller hantering av kreditrisker, ska kredittagarnas kreditvärdighet bedömas på nytt. 
Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas även på ställande av hypotekskredit och offentlig kredit som säkerhet för säkerställda obligationer som en del av en sådan emission av säkerställda obligationer i enlighet med 7 kap. som grundar sig på mellankrediter. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de förfaringssätt som ska tillämpas vid bedömning av kvaliteten på krediter och deras säkerheter. 
18 § 
Fyllnadssäkerheter 
Som säkerhet för en säkerställd obligation fårUtskottet föreslår en strykning  för att täcka likviditetskravet enligt 31 § eller Slut på strykningsförslaget som kompletterande säkerhet följande fyllnadssäkerheter som uppfyller förutsättningarna enligt artikel 129 i EU:s tillsynsförordning tillfälligt användas: 
1) sådana medel som godkänts för täckning av ett kreditinstituts likviditetskrav och som omfattas av nivå 1, 2A eller 2B enligt den delegerade förordning som antagits med stöd av artikel 460 i EU:s tillsynsförordning, 
2) sådana kortfristiga fordringar på kreditinstitut eller kortfristiga insättningar som avses i artikel 129.1 c i EU:s tillsynsförordning. 
Som fyllnadssäkerhet får inte användas medel vars gäldenär ska betraktas som insolvent enligt artikel 178 i EU:s tillsynsförordning eller medel som är finansiella instrument emitterade av emittenten själv eller ett företag med anknytningar till emittenten. 
Användningen av fyllnadssäkerheter ska vara tillfällig om 
1) hypotekskredit eller offentlig kredit inte har hunnit beviljas eller registreras i säkerhetsmassan, eller 
2) det totala värdet på säkerhetsmassan inte annars uppfyller villkoren enligt 4 kap. 
Utskottet föreslår en ändring De medel som avses ovan i denna paragraf räknas som fyllnadssäkerheter till den del de inte används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §. Slut på ändringsförslaget 
4 kap. 
Säkerhetsmassa 
19 § 
Säkerhetsmassa 
Emittenten ska inrätta minst en säkerhetsmassa för säkerheter för säkerställda obligationer. Varje säkerställd obligation får höra till endast en säkerhetsmassa. 
En säkerhetsmassa består av följande säkerheter som har antecknats i det obligationsregister som avses i 31 §: 
1) kreditfordringar som avses i 11 §, 
2) fordringar som grundar sig på försäkringsersättning och som avses i 16 §, 
3) fyllnadssäkerheter som avses i 18 §, 
4) fordringar som grundar sig på sådana derivatavtal som avses i 26 §. 
Utskottet föreslår en ändring 5) medel som används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §. Slut på ändringsförslaget 
20 § 
Förmånsrätt på grund av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan 
Säkerheterna i säkerhetsmassan utgör säkerhet för allt kapital i och alla räntor för de säkerställda obligationer som säkerhetsmassan täcker, för alla derivatavtalsförpliktelser i samband med säkerställda obligationer och för alla förvaltnings- och utredningskostnaderUtskottet föreslår en strykning  i samband med program för säkerställda obligationer Slut på strykningsförslaget. 
Borgenärerna för de förpliktelser som avses i 1 mom. har rätt till en betalning ur säkerheterna i säkerhetsmassan före andra borgenärer för emittenten eller för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande. Förmånsrätten omfattar också ränta och avkastning på säkerheter samt tillgångar som ersätter säkerheter. 
En förmånsrätt enligt denna paragraf inrättas genom att anteckna säkerheten i obligationsregistret. Bestämmelser om de uppgifter som ska antecknas i obligationsregistret finns i 5 kap. 
Bestämmelser om borgenärens förmånsrätt när det gäller likviditetskredit och säkerhetsmassan finns i 44 § 3 mom. 
21 § 
Övriga rättsverkningar av ställande av säkerhet 
En i obligationsregistret antecknad säkerhet som emittenten eller en gäldenär i ett mellankreditförhållande i enlighet med denna lag och avtalsvillkoren om säkerställda obligationer och mellankredit har ställt för en säkerställd obligation går inte åter med stöd av lagen om återvinning till konkursbo (758/1991). 
En i obligationsregistret antecknad säkerhet för en säkerställd obligation får inte utmätas för skuld som innehas av en instans som beviljat hypotekskredit eller offentlig kredit, av ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande eller av en emittent, och inga säkringsåtgärder i samband med sådana skulder får heller vidtas. 
Borgenären för emittenten eller för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande får inte om någon av dessa försätts i likvidation eller konkurs kvitta sin fordran mot en säkerhet som ingår i säkerhetsmassan, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
Emittenten samt gäldenären i ett mellankreditförhållande får inte utan Finansinspektionens tillstånd överlåta eller pantsätta hypotekskrediter eller offentliga krediter som utgör säkerhet för säkerställda obligationer. Överlåtelse eller pantsättning som strider mot detta förbud är utan verkan. 
22 § 
Begränsningar för säkerhetsmassans sammansättning 
En säkerhetsmassa får innehålla 
1) affärsfastighetskrediter till högst 10 procent av säkerhetsmassans totala nominella värde, om inte något annat har avtalats i villkoren för obligationen, 
2) fyllnadssäkerheter till högst 20 procent av säkerhetsmassans totala nominella värdeUtskottet föreslår en ändring . Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning 3) fyllnadssäkerheter som används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Begränsningen enligt 1 mom. 2 punkten inbegriper dock inte de medel som används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §. Slut på ändringsförslaget 
Finansinspektionen kan av särskilda skäl på emittentens ansökan för viss tid bevilja tillstånd till avvikelse från begränsningen enligt 1 mom. 2 punkten. 
23 § 
Värdering av säkerheter i en säkerhetsmassa 
Till det totala värdet av en säkerhetsmassa får räknas högst 
1) det återstående kapitalet av en bostadskredit, dock högst 80 procent av det verkliga värdet på de aktier eller den fastighet som utgör säkerhet för respektive bostadskredit, 
2) det återstående kapitalet av en affärsfastighetskredit, dock högst 60 procent av det verkliga värdet på de aktier eller den fastighet som utgör säkerhet för respektive affärsfastighetskredit, och 
3) kapitalet av övriga fordringar. 
Utskottet föreslår en strykning Emittenten ska varje kvartal värdera det verkliga värdet på säkerheterna för hypotekskrediter utifrån en tillförlitlig statistisk metod som beskriver utvecklingen av marknadsvärdena för fastigheterna eller på något annat tillförlitligt sätt. Slut på strykningsförslaget 
För fordringar utan säkerhet, vars gäldenär ska betraktas som insolvent i enlighet med artikel 178 i EU:s tillsynsförordning, får inget värde som säkerhet beräknas. 
24 § 
Krav som gäller det totala värdet i säkerhetsmassan 
Det totala värdet i säkerhetsmassan ska på det sätt som anges i denna paragraf fortlöpande överskrida värdet på de betalningsförpliktelser som de säkerställda obligationerna medför (övervärde). Övervärdet ska vara minst två procent. Om kraven enligt artikel 129.3a tredje stycket i EU:s tillsynsförordning inte uppfylls, ska övervärdet vara minst fem procent. Övervärdet ska utöver den andel som föreskrivs i detta moment täcka de uppskattade kostnaderna för avveckling av säkerställda obligationer. 
Övervärdet ska beräknas med en metod som grundar sig på nuvärdet. Vid beräkning av nuvärdet ska betalningar av kreditfordringar som ingår i säkerhetsmassan beaktas i den proportion som kreditfordringarna i fråga till sitt kapital räknas in i det totala värdet i säkerhetsmassan i enlighet med 23 §. 
Om en beräkningsmetod som grundar sig på nuvärdet ger ett högre totalt värde i säkerhetsmassan för de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför än en beräkningsmetod som grundar sig på nominellt värde, ska övervärdet beräknas enligt det nominella värdet. 
Både vid beräkning enligt nuvärde och enligt nominellt värde ska den höjda kreditförlustrisken för en fordran med säkerhet beaktas på ett ändamålsenligt sätt åtminstone i de fall där fordran i enlighet med artikel 178 i EU:s tillsynsförordning ska betraktas som oreglerad. 
Vid beräkning enligt nominellt värde ska de säkerheter som ingår i säkerhetsmassan och de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför värderas Utskottet föreslår en ändring med beaktande av valutaderivatavtalens Slut på ändringsförslaget inverkanUtskottet föreslår en strykning  beaktas utan att ett nominellt värde för derivatavtalen i sig beräknas Slut på strykningsförslaget. Vid beräkning enligt nuvärde ska derivatavtal värderas enligt Utskottet föreslår en ändring nuvärdet Slut på ändringsförslaget vid värderingstidpunkten. 
Både det totala värdet i säkerhetsmassan och de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför ska värderas med samma metod. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om beräkning av värden på derivat och beaktande av räntekassaflöden vid beräkning av det totala värdet i säkerhetsmassan. Dessutom kan Finansinspektionen meddela andra närmare föreskrifter om beräknings- och värderingsmetoder. 
25 § 
Anteckning om att säkerhet har ställts 
I kredithandlingarna eller i det datasystem där hypotekskrediterna och de offentliga krediterna administreras ska antecknas att en kredit har ställts som säkerhet för en säkerställd obligation. 
26 § 
Derivatavtal i hypoteksbanksverksamhet 
I hypoteksbanksverksamhet får derivatavtal ingås endast Utskottet föreslår en ändring av risksäkringsskäl. Derivatavtal som skyddar säkerställda obligationer och säkerhetsmassor som utgör säkerhet för dem Slut på ändringsförslaget ska inkluderas i säkerhetsmassan och antecknas i ett obligationsregister. Det ska vara möjligt att identifiera säkerheterna för de derivatavtal som ingår i säkerhetsmassan. Nivån på derivatskydden ska regelbundet kontrolleras i förhållande till volymen på den säkrade risken och derivatet avstås från när den säkrade risken upphört att finnas till. Derivatavtalen ska förvaras i skriftlig eller någon annan varaktig form. 
De derivatavtal som ska inkluderas i säkerhetsmassan ska i enlighet med sina villkor förbli i kraft trots emittentens konkurs, likvidation eller resolution. 
Derivatavtal och motpartsrisker i samband med dem ska uppfylla förutsättningarna i artikel 129 i EU:s tillsynsförordning. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om tillåtna motpartsrisker i derivat, om de risker som derivat används som skydd mot och om dokumentationen av derivat. 
5 kap. 
Obligationsregistret 
27 § 
Obligationsregistret 
Emittenterna ska föra register över säkerställda obligationer som de emitterat och över deras säkerhetsmassor. Utskottet föreslår en ändring Ändringar i registeruppgifterna ska föras in i registret utan dröjsmål. En upptagning som inte kan ändras i efterhand ska göras över anteckningarna i registret. Slut på ändringsförslaget 
Utifrån uppgifterna i obligationsregistret ska det vara möjligt att identifiera de säkerhetsmassor som är säkerhet för obligationerna samt de säkerheter som ingår i säkerhetsmassorna. 
28 § 
Uppgifter om säkerställda obligationer som ska antecknas i obligationsregistret 
I obligationsregistret ska för varje emitterad säkerställd obligation antecknas 
1) obligationens nominella värde och återstående lånekapital, 
2) obligationens ränta eller räntegrund, 
3) återbetalningstiden för obligationen, 
Utskottet föreslår en strykning 4) beloppet av obligationsandelarna, Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 4 Slut på ändringsförslaget) obligationsandelarnas nominella värde, 
Utskottet föreslår en ändring 5 Slut på ändringsförslaget) obligationens säkerhetsmassa, 
Utskottet föreslår en ändring 6 Slut på ändringsförslaget) de mellankrediter som gäller Utskottet föreslår en ändring obligationen Slut på ändringsförslaget, mellankrediternas nominella värde och det återstående lånekapitalet, och 
Utskottet föreslår en ändring 7 Slut på ändringsförslaget) det emissionsprogram inom vilket obligationen har emitterats, utom om emissionen har ägt rum separat från programmet. 
29 § 
Uppgifter om säkerheter som ska antecknas i obligationsregistret 
I obligationsregistret ska det för varje säkerhetsmassa antecknas för vilka specificerade obligationer säkerhetsmassan i fråga utgör säkerhet. Av uppgifterna om säkerhetsmassan ska identifieringsuppgifterna om varje enskild säkerhet framgå. 
Följande uppgifter ska antecknas om varje hypotekskredit, offentliga kredit, fyllnadssäkerhet och försäkringsersättningsfordran som avses i 16 § som är inkluderade i säkerhetsmassan: 
1) nummer på krediten eller en annan fordran eller någon annan identifieringsuppgift som möjliggör identifiering av säkerheten, 
2) kreditens återstående lånekapital eller det nominella värdet på en annan fordran, 
3) återbetalningstid för krediten eller en annan fordran, och 
4) ränta eller räntegrund för krediten eller en annan fordran. 
Följande uppgifter ska antecknas om hypotekskrediter som är inkluderade i säkerhetsmassan: 
1) det verkliga värdet på de aktier, den fastighet eller motsvarande objekt som utgör säkerhet, 
2) det belopp som motsvarar i fråga om bostadskrediter 80 procent och i fråga om affärsfastighetskrediter 60 procent av det verkliga värdet på de tillgångar som utgör säkerhet för krediten, om kreditkapitalet överstiger detta, 
3) i samband med realisering av tillgångar som utgör säkerhet för en kreditfordran, namnet på den bank som tagit emot den insättning som utgör fyllnadssäkerhet i stället för tillgångarna i fråga samt insättningens belopp och kontonummer. 
De medel som flyter in av säkerheterna efter det att konkurs eller likvidation har börjat för den emittent eller gäldenär i ett mellankreditförhållande som har ställt säkerhetsmassan ska avskiljas från de övriga tillgångar som det kreditinstitut som ställt säkerheten har och antecknas i obligationsregistret. 
30 § 
Uppgifter om derivat som ska antecknas i obligationsregistret 
Derivatavtal som ingåtts som skydd mot risker som hänför sig till säkerställda obligationer eller tillgångar som utgör säkerhet för sådana lån ska antecknas i obligationsregistret. Åtminstone följande uppgifter ska registreras om varje derivatavtal: 
1) nummer som möjliggör identifiering av avtalet, 
2) avtalstyp, 
3) avtalspart, 
4) start- och slutdag, 
5) belopp i avtalsvaluta. 
De medel som flyter in av derivaten efter det att emittentens konkurs eller likvidation har börjat ska avskiljas från emittentens övriga tillgångar och antecknas i obligationsregistret. 
6 kap. 
Likviditetskrav 
31 § 
Likviditetskrav på säkerhetsmassan 
Emittenten ska se till att det i säkerhetsmassan fortlöpande finns Utskottet föreslår en ändring medel som uppfyller villkoren i 18 § 1 och 2 mom. Slut på ändringsförslaget till ett belopp som motsvarar det maximala nettolikviditetsutflödet i anknytning till säkerställda obligationer under följande 180 dagars period (likviditetskrav). 
Vid beräkningen av det nettoutflöde som avses i 1 mom. får emittenten som förfallodag för den säkerställda obligationen använda den i 32 § 1 mom. avsedda dag då den säkerställda obligationen senast förfaller till betalning. 
Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om beräkning av likviditetskravet. 
32 § 
Uppskjutande av förfallodagen för en säkerställd obligation 
En säkerställd obligation får innehålla ett villkor enligt vilket emittenten i enlighet med Finansinspektionens tillstånd får skjuta upp förfallodagen för den säkerställda obligationen. Av avtalsvillkoren ska då framgå förutsättningarna enligt denna paragraf och i villkoren ska fastställas den dag då den säkerställda obligationen senast förfaller till betalning. 
Förutsättningar för att skjuta upp förfallodagen är att 
1) emittenten inte förmår skaffa finansiering från sedvanliga källor för långfristig finansiering, 
2) emittenten inte kan betala kapitalet för och räntan på en säkerställd obligation som förfaller utan att underskrida emittentens eller sammanslutningens likviditetskrav, och 
3) uppskjutandet inte påverkar förfalloordningen enligt de ursprungliga förfallodagarna för de säkerställda obligationer som täcks av samma säkerhetsmassa. 
Emittenten ska hos Finansinspektionen senast fem bankdagar innan den säkerställda obligationen förfaller ansöka om tillstånd att i enlighet med denna paragraf skjuta upp förfallodagen. Finansinspektionen ska bevilja tillstånd om förutsättningarna enligt 1 och 2 mom. uppfylls. Den nya förfallodagen ska framgå av tillståndet. 
Ett sådant avtalsvillkor om uppskjutande av förfallodagen som strider mot denna paragraf är utan verkan mot borgenärerna för den säkerställda obligationen. 
Prospektet för en säkerställd obligation ska omfatta innehållet i avtalsvillkoret om att skjuta upp förfallodagen, en beskrivning av tillståndsförfarandet för uppskjutande av förfallodagen, en beskrivning av hur konkurs, likvidation och resolution inverkar på uppskjutande av förfallodagen samt boförvaltarens, likvidatorns och ombudets uppgifter vid uppskjutande av förfallodagen. 
7 kap. 
Mellankredit 
33 § 
Beviljande av mellankredit 
Hypoteksbanken får bevilja ett kreditinstitut kredit mot vilken ett kreditinstitut som är gäldenär ska på det sätt som föreskrivs i denna lag ställa hypotekskrediter eller offentliga krediter som säkerhet (mellankredit) för de säkerställda obligationer som har emitterats av hypoteksbanken. Utskottet föreslår en ändring En mellankredit får endast beviljas ett kreditinstitut som hör Slut på ändringsförslaget till samma finansiella företagsgrupp eller sammanslutning av inlåningsbankerUtskottet föreslår en strykning  som hypoteksbanken Slut på strykningsförslaget. 
34 § 
Säkerhetsarrangemang för mellankrediter 
Om säkerhetsmassan innehåller kreditfordringar som finns i balansräkningen för en gäldenär i ett mellankreditförhållande, ska hypoteksbanken svara för att säkerhetsmassan fortlöpande uppfyller de krav som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen. 
I avtalsvillkoren för en mellankredit ska förfaringssätten för säkerställande av att säkerhetsmassan fortlöpande uppfyller de krav som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen fastställas. 
Emittenten ska i enlighet med 17 § försäkra sig om att de hypotekskrediter som ställts som säkerhet och som redovisas i balansräkningen för det kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande uppfyller de förutsättningar som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen. 
35 § 
Regressrätt och kvittning 
På de säkerheter för en säkerställd obligation som ställts av ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande tillämpas inte lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999), med undantag för bestämmelserna om borgen i 28—30 § och om tredjemanspant i 40 § i den lagen. Gäldenären i ett mellankreditförhållande ska i första hand kvitta sin eventuella regressfordran mot mellankrediten. 
Utskottet föreslår en ändring Vid konkurs eller likvidation för hypoteksbanken Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring  får Slut på ändringsförslaget betalningar baserade på mellankrediten endast Utskottet föreslår en ändring användas Slut på ändringsförslaget för betalning av förpliktelser som förorsakas av säkerställda obligationer. 
Hypoteksbanken får till ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande göra med stöd av betalningar baserade på mellankrediten en betalning mot en regressfordran som uppkommit genom betalning eller överlåtelse av en hypotekskredit eller offentlig kredit, om alla de säkerställda obligationer som säkerheterna har säkerställt är till fullo betalda. 
8 kap. 
Uppgiftsskyldighet 
36 § 
Skyldighet att regelbundet offentliggöra uppgifter om säkerställda obligationer 
Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om en värdepappersemittents uppgiftsskyldigheter ska emittenten minst en gång i kvartalet på sin webbplats offentliggöra följande uppgifter i samband med säkerställda obligationer: 
1) det totala värdet av säkerheterna och de emitterade säkerställda obligationerna, 
2) ISIN-koderna (International Securities Identification Number) för obligationerna, 
3) fördelningen av säkerheterna efter typ, dock så att uppgifterna om bostadskrediter ska uppges enligt en indelning i krediter som beviljats fysiska personer, krediter som beviljats bostadsaktiebolag och andra krediter som beviljats bostadssammanslutningar, 
4) den geografiska fördelningen av säkerheterna för kreditfordringarna, en beskrivning av värderingsmetoderna och uppgifterna om kreditfordringarnas lånebelopp, 
5) en redogörelse för marknadsriskerna i samband med de säkerställda obligationerna, inklusive ränterisken och valutakursrisken, samt för kreditriskerna och likviditetsriskerna, 
6) uppgifter om lånetiden för de säkerställda obligationerna, inklusive eventuella villkor för uppskjutande av obligationens förfallodag samt rättsverkningarna och andra eventuella följder i samband med uppskjutandet av förfallodagen, 
7) tillgängliga säkerheter och miniminivån på säkerheterna, inklusive den miniminivå på övervärde som fastställs i lagstiftningen, övervärdet enligt villkoren för obligationen eller programmet för säkerställda obligationer samt det totala värde i säkerhetsmassan som överstiger dessa, och 
8) den andel kreditfordringar i Utskottet föreslår en ändring säkerhetsmassan som antingen uppfyller kraven i  Slut på ändringsförslagetartikel 178 i EU:s tillsynsförordning Utskottet föreslår en ändring eller vars förfallna kapital eller ränta annars har varit obetald i Slut på ändringsförslaget minst 90 dagarUtskottet föreslår en strykning  klassificerats som oreglerade i säkerhetsmassan Slut på strykningsförslaget. 
De uppgifter som anges i denna paragraf ska specificeras separat för varje säkerhetsmassa. 
Emittenten ska på sin webbplats hålla uppgifterna enligt 1 mom. minst för det innevarande kalenderåret och för de fem föregående kalenderåren tillgängliga. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna enligt 1 mom. ska specificeras och presenteras. 
37 § 
Beteckningen för säkerställda obligationer 
Emittenten får använda beteckningen europeiska säkerställda obligationer (premium) och översättningar av den på Europeiska unionens officiella språk endast för säkerställda obligationer som emitterats i enlighet med denna lag. 
38 § 
Rapportering om hypoteksbanksverksamhet 
Emittenten ska till Finansinspektionen en gång i kvartalet och separat när Finansinspektionen så kräver rapportera i den utsträckning som är behövlig med tanke på tillsynen över hypoteksbanksverksamheten följande uppgifter som hänför sig till emission av säkerställda obligationer och till säkerhetsmassor: 
1) uppgifter om emitterade säkerställda obligationer, 
2) uppgifter om säkerhetsmassan för bedömning av att den uppfyller förutsättningarna enligt denna lag, 
3) uppgifter om värderingen av säkerheterna för de kreditfordringar som ingår i säkerhetsmassan, 
4) uppgifter om obligationsregistret för bedömning av att den säkerställda obligationens säkerheter och poster som kan jämställas med säkerheter är antecknade i obligationsregistret på det sätt som anges i 5 kap., 
5) uppgifter om krav på säkerheter och beräkning av säkerheternas totalbelopp, 
6) uppgifter om uppfyllande av likviditetskravet enligt 31 §, 
7) uppgifter om avtalsvillkor enligt 32 §. 
Finansinspektionen ska meddela närmare föreskrifter om innehållet i de uppgifter som ska rapporteras och om hur rapporteringen ska genomföras. 
9 kap. 
Konkurs och likvidation 
39 § 
Säkerställda obligationers och derivats ställning vid konkurs 
Vid en emittents konkurs anses inte säkerställda obligationer och i 26 § 2 mom. avsedda derivatavtal ha förfallit på det sätt som avses i 3 kap. 9 § i konkurslagen (120/2004). 
På övervakning av fordringar som avses i 1 mom. tillämpas 12 kap. 17 § i konkurslagen. 
40 § 
Tillsättning av ombud 
När en emittent eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande har försatts i likvidation eller konkurs ska Finansinspektionen utan dröjsmål tillsätta ett ombud som övervakar dels att de säkerställda obligationerna förvaltas korrekt, dels realiseringen av säkerheterna för obligationen. 
På ombudets arvode, befogenheter, ansvar och lämplighet ska 29 § 2—4 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) tillämpas. 
41 § 
Ombudets uppgifter 
Det i 40 § avsedda ombudet ska särskilt övervaka förvaltningen och realiseringen av de tillgångar som utgör säkerhet för de säkerställda obligationerna samt de avtalsenliga betalningarna till borgenärerna för de säkerställda obligationerna, till borgenärer för derivatavtal i anknytning till säkerställda obligationer och till aktörer som kan jämställas med dem. 
Dessutom ska ombudet tillsammans med boförvaltaren eller likvidatorn delta i uppgifter som hänför sig till förvaltningen av säkerställda obligationer och realiseringen av säkerheter på det sätt som anges närmare i detta kapitel. 
Ombudet ska samarbeta med Finansinspektionen och i tillämpliga delar med resolutionsmyndigheten. Ombudet har rätt att av Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten få sådana uppgifter som behövs med tanke på ombudets åligganden. På motsvarande sätt har Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten rätt att av ombudet få sådana uppgifter som behövs med tanke på deras åligganden. 
42 § 
Realisering av säkerheter för en säkerställd obligation 
Vid emittentens konkurs ska boförvaltaren och vid emittentens likvidation likvidatorn på yrkande av ombudet sälja ett tillräckligt belopp av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan för att täcka förpliktelserna i anknytning till säkerställda obligationer. 
Vid konkurs för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande ska boförvaltaren och vid likvidation för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande likvidatorn på yrkande av ombudet sälja ett tillräckligt belopp av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan för att uppfylla förpliktelserna i anknytning till mellankrediten. 
43 § 
Förfallande av en säkerställd obligation i förtid och uppskjutande av förfallodagen 
Om kraven gällande totalbeloppet av säkerheterna för säkerställda obligationer inte kan uppfyllas vid konkurs eller likvidation för emittenten eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande, ska boförvaltaren vid konkurs och likvidatorn vid likvidation på yrkande eller med samtycke av ombudet låta de säkerställda obligationerna och mellankrediter med anknytning till dem förfalla till betalning och för betalning av dem sälja de tillgångar som utgör säkerhet för respektive obligation. 
Boförvaltaren har vid konkurs och likvidatorn vid likvidation på yrkande av ombudet eller med dennes samtycke rätt att av Finansinspektionen ansöka om tillstånd att skjuta upp förfallodagen för den säkerställda obligationen, om den säkerställda obligationen innehåller ett avtalsvillkor enligt 32 §. 
44 § 
Avtalsarrangemang och likviditetskredit 
Vid konkurs ska boförvaltaren och vid likvidation likvidatorn på yrkande eller med samtyckte av ombudet ingå derivatavtal som skydd mot risker orsakade av säkerställda obligationer och säkerheter för lånen. 
Boförvaltaren och likvidatorn har på yrkande eller med samtycke av ombudet rätt att säga upp eller överföra ett derivatavtal på tredje part, om de tillgångar som utgör säkerhet överlåts eller realiseras och om åtgärden är motiverad med tanke på riskhanteringen, samt rätt att när obligationsinnehavarens intresse kräver det överlåta säkerheter till derivatavtalens motparter. 
Boförvaltaren och likvidatorn har med samtycke eller på yrkande av ombudet rätt att trygga likviditeten genom avtalsarrangemang och att ta upp likviditetskredit. Likviditetskrediten Utskottet föreslår en ändring med identifieringsuppgifter Slut på ändringsförslaget ska antecknas i obligationsregistret. En borgenär för likviditetskrediten har rätt att få betalning av de tillgångar som ingår i säkerhetsmassan efter de fordringar som avses i 20 § 1 mom. 
Utskottet föreslår en ändring De penningmedel som inflyter av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan, av derivatavtal som ingåtts för att skydda säkerställda obligationer eller deras säkerheter samt av mellankrediter i anslutning till säkerställda obligationer efter det att konkurs eller likvidation har börjat för emittenten ska sättas in på ett konto i Finlands Bank eller i en inlåningsbank som inte hör till samma koncern eller sammanslutning av inlåningsbanker som emittenten. En kontofordran som avses i detta moment ska antecknas som säkerhet i obligationsregistret så att det av registret i fråga om varje bankkonto som avses i 1 mom. framgår i vilken inlåningsbank bankkontot finns, vilket kontonumret är och i vilken säkerhetsmassa fordran ingår. Slut på ändringsförslaget 
45 § 
Överlåtelse av säkerheter vid konkurs eller likvidation 
Vid konkurs kan boförvaltaren och vid likvidation likvidatorn med ombudets samtycke överlåta säkerheter som antecknats i obligationsregistret till konkursboet eller tillbaka till emittenten eller gäldenären i ett mellankreditförhållande endast om värdet i säkerhetsmassan avsevärt överstiger det minimivärde för säkerhetsmassans totala värde som fastställs i 24 § och det är uppenbart att den säkerhet som ska överlåtas inte behövs för att uppfylla förpliktelser enligt avtalsvillkoren för säkerställda obligationer, enligt derivatavtal eller enligt avtalsarrangemang som tryggar likviditeten. 
10 kap. 
Påföljder 
46 § 
Påföljdsavgift 
En påföljdsavgift enligt lagen om Finansinspektionen påförs för försummelse eller överträdelse av följande i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen avsedda bestämmelser i denna lag: 
1) bestämmelsen i 7 § om användning av ordet hypoteksbank i firman eller annars i verksamheten, 
2) bestämmelsen i 10 § om tillåtna säkerheter för säkerställda obligationer, 
3) bestämmelserna i 22 § om begränsningar i fråga om sammansättningen av en säkerhetsmassa, 
4) bestämmelserna i 26 § om tillåtna derivatavtal eller Finansinspektionens föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen, 
5) bestämmelserna om obligationsregistret i 5 kap. i denna lag, 
6) bestämmelsen i 17 § om skyldigheten att försäkra sig om kreditfordringars lämplighet som säkerheter eller Finansinspektionens föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen, 
7) bestämmelserna i 31 § om likviditetskrav på säkerhetsmassan, 
8) bestämmelserna i 32 § om uppskjutande av förfallodagen för en säkerställd obligation, 
9) bestämmelsen i 37 § om användning av beteckningen för säkerställda obligationer. 
47 § 
Påförande, offentliggörande och verkställighet av administrativa påföljder 
Bestämmelser om påförande, offentliggörande och verkställighet av påföljdsavgift och andra administrativa påföljder finns i 4 kap. i lagen om Finansinspektionen. 
48 § 
Hypoteksbanksbrott 
Den som 
1) i strid med 7 § i sin firma eller annars i sin verksamhet använder ordet hypoteksbank, 
2) i strid med 37 § använder beteckningen europeisk säkerställd obligation (premium), en översättning av den på Europeiska unionens officiella språk eller en benämning som kan förväxlas med den, 
3) emitterar en säkerställd obligation utan att iaktta förutsättningarna för värdering av en säkerhet för hypotekskrediter i enlighet med 15 §, förutsättningarna för fyllnadssäkerheter i enlighet med 18 §, förutsättningarna för sammansättningen av en säkerhetsmassa i enlighet med 22 §, förutsättningarna för värdering av säkerheter i en säkerhetsmassa i enlighet med 23 § eller förutsättningarna för det totala värdet i säkerhetsmassan i enlighet med 24 §, 
4) gör en felaktig anteckning i obligationsregistret enligt 5 kap. eller försummar att göra eller avföra en anteckning som krävs, 
ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för hypoteksbanksbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 
11 kap. 
Särskilda bestämmelser 
49 § 
Fusion, delning och överlåtelse av affärsverksamhet 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001), lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (423/2013), sparbankslagen (1502/2001) och lagen om hypoteksföreningar (936/1978) tillämpas på fusion och total delning i fråga om en hypoteksbank eller ett kreditinstitut som beviljats tillstånd till hypoteksbanksverksamhet vad som föreskrivs i denna paragraf. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på partiell delning av ett sådant kreditinstitut, om delningen gäller hypoteksbanksverksamhet, och på överlåtelse av affärsverksamhet, om målet för överlåtelsen är hypoteksbanksverksamhet. 
Det företag som övertar hypoteksbanksverksamheten ska, om inte något annat följer av 3 mom., vara ett kreditinstitut som i enlighet med 8 § i denna lag beviljats tillstånd till hypoteksbanksverksamhet eller ett utländskt EES-kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 3 mom. i kreditinstitutslagen och som med stöd av nationell lagstiftning som grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU har rätt att emittera säkerställda obligationer. 
Det övertagande kreditinstitutet kan med avvikelse från 2 mom. också vara ett annat kreditinstitut än ett sådant som avses i 2 mom. Till fusionsplanen, delningsplanen och överlåtelseplanen ska fogas en ansökan om tillstånd enligt 8 § i denna lag. Fusionen, delningen eller överlåtelsen av affärsverksamhet får inte då registreras innan tillståndet har beviljats. 
Ett kreditinstitut som bildas i samband med en delning eller en kombinationsfusion och som har för avsikt att bedriva hypoteksbanksverksamhet ska ansöka om tillstånd enligt 8 § i denna lag. Fusionen eller delningen får inte registreras innan tillståndet har beviljats. 
12 kap. 
Ikraftträdande 
50 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 8 juli 2022. 
Genom denna lag upphävs lagen om hypoteksbanksverksamhet (688/2010). 
51 § 
Bestämmelser som tillämpas på säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande 
På säkerställda obligationer som avses i 2 § 5 punkten i lagen om hypoteksbanksverksamhet och som emitterats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för emissionen. 
Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 9 § 1—3 mom., 36 och 38 § i denna lag på säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande, tillämpas också på höjningar av kapitalbeloppen i sådana säkerställda obligationer när 
1) kapitalbeloppet höjs inom två år från denna lags ikraftträdande, 
2) den säkerställda obligationen har fått en ISIN-kod före den 8 juli 2022, 
3) den säkerställda obligationen förfaller till betalning före den 8 juli 2027, 
4) de höjningar av kapitalbeloppet som görs efter denna lags ikraftträdande till sitt totalbelopp inte överskrider ett belopp som är två gånger värdet på de säkerställda obligationer som har emitterats vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande, 
5) en säkerställd obligation till sitt kapital är högst 6 miljarder euro, räknat enligt förfallodagen, och 
6) realsäkerheterna för de kreditfordringar som utgör säkerhet för en obligation finns i Finland. 
Utskottet föreslår en ändring En emittent får trots 1 mom. fullt ut börja tillämpa bestämmelserna i denna lag på en säkerställd obligation, om det i avtalsvillkoren för obligationen har avtalats att de vid varje tidpunkt gällande bestämmelserna om säkerställda obligationer ska tillämpas, om det enligt avtalsvillkoren för obligationen är möjligt att byta tillämplig lag eller om emittenten och innehavarna av säkerställda obligationer separat avtalar om tillämpning av bestämmelserna i denna lag. En emittent som börjar tillämpa detta moment ska minst en månad innan ändringen träder i kraft underrätta Finansinspektionen om ändringen och informera marknaden om den tidpunkt från och med vilken den tillämpar denna lag. Slut på ändringsförslaget 
52 § 
Tillämpning av tillståndsförfarandet på kreditinstitut som vid denna lags ikraftträdande bedriver hypoteksbanksverksamhet 
När en hypoteksbank enligt 2 § 6 punkten i lagen om hypoteksbanker eller en sådan inlåningsbank eller ett sådant kreditföretag som har tillstånd för hypoteksbanksverksamhet och som avses i 10 § i den lagen senast den 31 mars 2022 hos Finansinspektionen ansöker om ett sådant tillstånd till hypoteksbanksverksamhet som avses i 8 § i denna lag, ska denna paragraf tillämpas på tillståndsförfarandet. 
Till ansökan om tillstånd enligt 1 mom. ska fogas en affärsplan samt övriga uppgifter som Finansinspektionen förutsätter, så att Finansinspektionen kan försäkra sig om att tillståndsförutsättningarna enligt 8 § 2 mom. uppfylls. 
Finansinspektionen ska bevilja tillstånd enligt 8 § före denna lags ikraftträdande så att tillståndet träder i kraft den dag då denna lag träder i kraft. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det tillståndsförfarande som avses i denna paragraf och om de utredningar som ska fogas till ansökan om tillstånd. 
53 § 
Tillämpning av bestämmelserna på hypoteksbanker som beviljats koncession före denna lags ikraftträdande 
En koncession för en hypoteksbank som beviljats före lagens ikraftträdande jämställs vid tillämpningen av denna lag med en koncession enligt 4. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av kreditinstitutslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kreditinstitutslagen (610/2014) 1 kap. 2 § 3 mom., 5 kap. 2 § 1 mom., 9 kap. 17 § 5 mom. och 10 kap. 1 a § 2 mom., av dem 5 kap. 2 § 1 mom. och 10 kap. 1 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 233/2021, och 
fogas till 5 kap. 1 § 1 mom. en ny 1 a-punkt som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Annan lagstiftning om kreditinstitutsverksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer ( / ) föreskrivs om förutsättningarna för att bedriva hypoteksbanksverksamhet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 kap. 
Allmänna förutsättningar för affärsverksamhet 
1 § 
Affärsverksamhet som är tillåten för inlåningsbanker 
För inlåningsbanker tillåten affärsverksamhet är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
1 a) emission av säkerställda obligationer i enlighet med det tillstånd som avses i 8 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer och i enlighet med förutsättningarna för att bedriva hypoteksbanksverksamhet i den lagen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
Affärsverksamhet som är tillåten för kreditföretag 
Kreditföretag får bedriva affärsverksamhet enligt 1 § 1 och 2 mom. i detta kapitel men inte inlåning från allmänheten. Kreditföretag får från allmänheten ta emot andra medel som ska återbetalas på anfordran än insättningar endast i samband med tillhandahållande av betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 kap. 
Riskhantering 
17 § 
Likviditetsrisk 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett kreditinstitut som i enlighet med 8 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer har fått eller ansöker om tillstånd för hypoteksbanksverksamhet samt ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande som avses i 33 § i den lagen ska för hela kreditinstitutets affärsverksamhet uppställa ett kvantitativt mål för hypoteksbanksverksamhetens proportionella andel. I målet ska fastställas den andel som upplåning genom säkerställda obligationer får utgöra av den samlade upplåningen och av balansomslutningen samt maximibeloppet av säkerställda obligationer i förhållande till beloppet av tillgängliga säkerheter. Målet ska behandlas i kreditinstitutets styrelse minst en gång om året och uppställas så att det inte med fog äventyrar kreditinstitutets affärsverksamhet i andra avseenden än när det gäller refinansiering av hypoteksbanksverksamheten. Vid bedömningen av om refinansieringen äventyras ska åtminstone följande beaktas: 
1) vilken bindning kreditinstitutets och den finansiella företagsgruppens balansräkning har till säkerställda obligationer och andra finansiella instrument, 
2) de skyldigheter att komplettera säkerhetsmassan och upprätthålla derivatskyddet som de säkerställda obligationerna medför, även med beaktande av möjligheten att värdet av säkerheterna för de hypotekskrediter som ingår i säkerhetsmassan minskar betydligt, 
3) refinansieringsarrangemang på finansiell företagsgruppnivå och på sammanslutningsnivå samt refinansieringsställningen för en finansiell företagsgrupp och en sammanslutning av inlåningsbanker, och 
4) tillräckligheten av handlingsalternativen i kreditinstitutets resolutionsplan och återhämtningsplan. 
10 kap. 
Finansiella förutsättningar 
1 a § 
Det inbördes förhållandet mellan kapitalbaskraven 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 10 kap. 1 a § 2 mom. träder dock i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om Finansinspektionen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 26 § 8 mom., 27 § 5 mom., 38 § 1 mom. 9 punkten och 40 § 1 mom., sådana de lyder, 26 § 8 mom. i lag 575/2017, 27 § 5 mom. i lag 241/2018, 38 § 1 mom. 9 punkten i lag 379/2021 och 40 § 1 mom. i lag 681/2019, samt 
fogas till 38 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 752/2012, 254/2013, 1198/2014, 1055/2016, 893/2017, 215/2019, 316/2020 och 379/2021, en ny 10 punkt och till 71 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 752/2012, 611/2014, 651/2014, 1198/2014, 505/2015, 520/2016, 1442/2016, 352/2017, 446/2017, 1071/2017, 402/2018, 574/2019, 569/2020 och 524/2021, ett nytt 7 mom., varvid det nuvarande 7 mom. blir 8 mom., som följer: 
26 § 
Återkallande av verksamhetstillstånd och registrering samt därmed jämförbara förordnanden om avslutande av verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om återkallelse av verksamhetstillstånd ska tillämpas också på förordnanden om att försäkringsföreningar ska upphöra med sin verksamhet, på återkallelse av registrering av ombud som avses i lagen om ombud för obligationsinnehavare och på återkallelse av tillstånd som beviljats sådana värdepappersföretag i tredjeländer som avses i 5 kap. 5 § i lagen om investeringstjänster. Vad som i 1 mom. 1 och 3 punkten samt i 2 och 3 mom. föreskrivs om återkallelse av verksamhetstillstånd ska tillämpas också på återkallelse av ett sådant tillstånd att bedriva hypoteksbanksverksamhet som avses i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer ( / ). Vad som i 1 mom. 3 punkten och 2 mom. 1 punkten föreskrivs om återkallelse av verksamhetstillstånd ska tillämpas också på förordnanden om att pensionsstiftelser och försäkringskassor ska upphöra med sin verksamhet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
27 § 
Begränsning av verksamhet som baserar sig på verksamhetstillstånd eller registrering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om begränsning av verksamheten ska tillämpas också på begränsning av försäkringsföreningars stadgeenliga verksamhet, på sådan återkallelse av registrering av ombud som avses i lagen om ombud för obligationsinnehavare, på sådan begränsning av hypoteksbanksverksamhet som avses i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer och på sådan begränsning av tillståndsenlig verksamhet som bedrivs av sådana värdepappersföretag i tredjeländer som avses i 5 kap. 5 § i lagen om investeringstjänster. Bestämmelser om förbud mot försäkringsdistribution finns i lagen om försäkringsdistribution. Denna paragraf tillämpas inte på centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
38 § 
Ordningsavgift 
Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift som uppsåtligen eller av oaktsamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9) försummar eller bryter mot bestämmelserna i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, nedan förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar, om offentliggörande av information på webbplatser i fråga om policyer för hållbarhetsrisker, bestämmelserna i artikel 5.1 i den förordningen om transparens i fråga om ersättningspolicyer i samband med integreringen av hållbarhetsrisker i ersättningspolicyer och på webbplatser eller bestämmelserna i artikel 12 i den förordningen om granskning av information som i enlighet med artikel 3, 5 eller 10 i den förordningen offentliggörs på webbplatser och om säkerställande av att denna information är uppdaterad, 
10) försummar eller bryter mot skyldigheten att regelbundet lämna uppgifter enligt 36 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer, bestämmelsen om rapportering om hypoteksbanksverksamhet i 38 § i den lagen eller Finansinspektionens föreskrifter som meddelats med stöd av dessa bestämmelser. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
40 § 
Påföljdsavgift 
Påföljdsavgift ska påföras den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot de bestämmelser eller beslut som avses i 15 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen, 15 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster, 12 kap. 2 § i lagen om handel med finansiella instrument, 15 § i lagen om värdepapperskonton, 8 kap. 6 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, 48 a § i lagen om betalningsinstitut, 22 kap. 2 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 27 kap. 2 § i lagen om placeringsfonder, 15 § 2 mom. i lagen om gräsrotsfinansiering, 20 kap. 1 § i kreditinstitutslagen, 17 § 2 mom. i lagen om aktiesparkonton (680/2019), 18 kap. 1 § i resolutionslagen, 68 eller 71 § i lagen om försäkringsdistribution eller 46 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
71 § 
Rätt och skyldighet att lämna ut information 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om förutsättningarna enligt 2 mom. uppfylls ska Finansinspektionen 
1) på begäran av en i en annan EES-stat etablerad myndighet som avses i artikel 18.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU till denna myndighet lämna ut sådan information som är behövlig med tanke på tillsynen över säkerställda obligationer, 
2) på eget initiativ till de myndigheter som avses i 1 punkten lämna ut sådan information som Finansinspektionen förfogar över och som på ett väsentligt sätt kan påverka bedömningen av förutsättningarna för emission av säkerställda obligationer i en annan av Europeiska unionens medlemsstater. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 2 och 4 kap. i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014) 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten och 
fogas till 2 kap. 9 § ett nytt 2 mom. och till 4 kap. 1 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 821/2017, ett nytt 3 mom., varvid nuvarande 3—5 mom. blir 4—6 mom., som följer: 
2 kap. 
Resolutionsplan 
9 § 
Informationsskyldighet om resolutionsplaner 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Verket ska lämna in till institutet en sammanfattning av resolutionsplanen. 
4 kap. 
Ställande av institut under resolutionsförvaltning 
1 § 
Villkor för resolutionsförvaltning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett institut anses vara oförmöget eller sannolikt oförmöget att fortsätta sina verksamhet på det sätt som avses i 1 mom. 1 punkten, om det 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) för att kunna fortsätta sin verksamhet behöver extraordinärt offentligt stöd, som inte är en tillfällig statlig garanti för att garantera likviditetsfaciliteter som tillhandahålls av centralbanken eller institutets upplåning, eller rekapitalisering på normala villkor av ett institut, när ett institut som är föremål för en åtgärd som avses i denna punkt inte uppfyller villkoren i 1 och 2 punkten eller i 6 kap. 1 § 2 mom. och när dessa åtgärder är nödvändiga för att avhjälpa en allvarlig störning på finansmarknaden och åtgärderna inte används för att täcka förluster som institutet har lidit eller sannolikt kommer att lida inom en nära framtid. 
Rekapitalisering av ett institut enligt 2 mom. 3 punkten ska begränsas till sådana kapitaltillskott som behövs för att ingripa i kapitalunderskott som den behöriga myndigheten i tillämpliga delar har bekräftat och som konstaterats till följd av stresstester, kvalitetskontroll av tillgångsposter eller motsvarande förfaranden som genomförts av Europeiska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten eller Finansinspektionen och som tillämpats på nationell nivå, Europeiska unionens nivå eller den gemensamma tillsynsmekanismens nivå. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av lagen om investeringstjänster 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om investeringstjänster (747/2012) det inledande stycket i 7 kap. 3 § 2 mom., sådant det lyder i lag 523/2021, och 
fogas till 6 kap. en ny 3 §, i stället för den 3 § som upphävts genom lag 523/2021, som följer: 
6 kap. 
Ekonomiska verksamhetsförutsättningar för tillhandahållande av investeringstjänster samt tillsyn över den ekonomiska stabiliteten 
3 § 
Undantag från tillämpningen av aktiebolagslagen i fråga om värdepappersföretag 
Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen (624/2006), och som räknats som värdepappersföretagets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. 
Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på värdepappersföretag. 
7 kap. 
Organisering av värdepappersföretags verksamhet 
3 § 
Begränsningar som gäller förvärv av egna aktier, andelar, kapitallån och debenturer 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om inte något annat följer av 3 mom. får ett värdepappersföretag och ett företag inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp, trots bestämmelserna i 13 kap. 10 § 1 mom. i aktiebolagslagen och i 34 § 3 mom. i lagen om skuldebrev (622/1947), bevilja lån för förvärv av egna eller moderföretagets aktier och andelar och ta emot dem som pant, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 2.2.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 medlem 
Atte Harjanne gröna 
 medlem 
Mari Holopainen gröna 
 medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 medlem 
Eeva Kalli cent 
 medlem 
Matias Mäkynen sd 
 medlem 
Raimo Piirainen sd 
 medlem 
Minna Reijonen saf 
 medlem 
Janne Sankelo saml 
 medlem 
Hussein al-Taee sd 
 medlem 
Veikko Vallin saf 
 medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 medlem 
Johannes Yrttiaho vänst 
 ersättare 
Kai Mykkänen saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Teija Miller.