Motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslaget godkänns.

Försörjningsberedskapscentralen sköter försörjningsberedskapsfonden. Fonden står utanför statsbudgeten och till den bokförs som inkomst den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med energiacciser. Avgiften utgör i runt tal en halv procent av detaljpriset och inbringar ca 50 miljoner euro per år. Försörjningsberedskapscentralens balansräkning slutar på ungefär 1 100 miljoner euro. Centralens tillgångar är till övervägande del, 80—90 procent, bundna i flytande bränslen. Fondmedlen används för att täcka utgifterna för säkerhetsupplagring, tekniska reservarrangemang och beredskapsplanering.

Enligt lagen ska Försörjningsberedskapscentralen prissätta sina prestationer enligt företagsekonomiska grunder. Om prisförhållandena fortsätter att vara gynnsamma under en längre tid, kan fonden uppvisa överskott. Till lagen fogas en bestämmelse om att statsrådet i samband med fastställandet av Försörjningsberedskapscentralens bokslut på framställning av centralens direktion kan besluta att fondmedel som inte behövs för att nå de mål för försörjningsberedskapen som statsrådet uppställt för att täcka lagfästa utgifter får föras över till statsbudgeten.

Utskottet påpekar att möjligheten att föra över överskottet från försörjningsberedskapsfonden till statsbudgeten inte får leda till att försörjningsberedskapsavgiften får karaktären av skatt. Om det flyter in mer pengar i fonden än vad som behövs för att säkerställa försörjningsberedskapen, bör regeringen överväga att sänka försörjningsberedskapsavgiften. Avgiften bör motsvara kostnaderna för att på sikt skapa försörjningsberedskap.