EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2009 rd

EkUB 13/2009 rd - RP 64/2009 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, 36 kap. 6 § i strafflagen och 4 § i räntelagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 19 maj 2009 en proposition med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, 36 kap. 6 § i strafflagen och 4 § i räntelagen (RP 64/2009 rd) till ekonomiutskottet för beredning.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner:

  • lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 kap. 4 och 4 a § i konsumentskyddslagen (LM 56/2007 rd — Ulla-Maj Wideroos /sv m.fl.), som remitterades till utskottet den 10 oktober 2007,
  • lagmotion med förslag till lag om ändring av 4 § i lagen om Finansinspektionen och av 26 § i kreditinstitutslagen (LM 103/2007 rd — Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl.), som remitterades till utskottet den 17 oktober 2007,
  • åtgärdsmotion om ändrad praxis vid snabbkrediter (AM 59/2007 rd — Paavo Arhinmäki /vänst), som remitterades till utskottet den 21 december 2007,
  • åtgärdsmotion om utredning av företag som beviljar smålån (AM 17/2008 rd — Antti Kaikkonen /cent), som remitterades till utskottet den 22 april 2008.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har lagutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (LaUU 12/2009 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

lagstiftningsråd Katri Kummoinen och forskare Sofia Aspelund, justitieministeriet

äldre regeringssekreterare Tarja Kotkavuo, finansministeriet

jurist Ilse Lampela, Finanssivalvonta

direktör Anja Peltonen, Konsumentverket

ledande expert Reima Letto, Finansbranschens Centralförbund

ombudsman Kari Kuusisto, Suomen Pienlainayhdistys ry

ekonomi- och skuldrådgivare Tomi Nummela och ekonomi- och skuldrådgivare Elvi Oikarinen, Skuldrådgivning rf

indrivningschef  Minna Markkanen, Garanti-Stiftelsen

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Suomen Asiakkuusmarkkinointiliitto ry (ASML)
  • Finlands Konsumentförbund rf
  • Vanda stad, social kreditgivning.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

Regeringens proposition

Regeringen föreslår ändringar i 7 kap. om konsumentkrediter i konsumentskyddslagen, bestämmelsen om kreditocker i strafflagen och bestämmelsen om dröjsmålsräntans belopp i räntelagen. Det huvudsakliga syftet är att minska de problem som förekommit i utbudet av s.k. snabbkrediter.

Enligt förslaget måste man också i marknadsföringen av små och kortfristiga krediter uppge kreditens effektiva årsränta. Det förbättrar konsumenternas möjligheter till korrekt information om priset på snabbkrediter och andra kortfristiga krediter. Samtidigt underlättas prisjämförelser mellan dessa krediter och andra krediter. För att förhindra missbruk föreslås ett tilllägg till 7 kap. i konsumentskyddslagen, dvs. att kreditgivaren blir skyldig att noggrant kontrollera identiteten på den som söker lån. I syfte att minska oövertänkt kredittagning föreslås det en bestämmelse i kapitlet som förbjuder att medel som beviljas med stöd av ett konsumentkreditavtal genast betalas ut till konsumenten om krediten söks och beviljas sent på kvällen eller natten.

Bestämmelsen om kreditocker ska moderniseras. Räntans och andra kostnaders oskälighet ska bedömas i förhållande till kreditgivarens prestation med beaktande av de omständigheter som räknas upp i bestämmelsen och som i regel påverkar räntans storlek. Ändringen behövs till följd av utvecklingen på kreditmarknaden.

Regeringen vill dessutom ändra bestämmelsen i räntelagen om att man kan ta ut en ränta som är högre än den lagfästa dröjsmålsräntan i sådana fall där den ränta som tagits ut under kredittiden har varit högre än den lagfästa dröjsmålsräntan. Syftet är att underlätta situationen för de konsumenter som råkat i betalningssvårigheter och att förhindra överskuldsättning.

Lagarna avses träda i kraft circa tre månader efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Ändringarna av de avtalsrättliga bestämmelserna ska gälla avtal som ingås efter det att lagarna har trätt i kraft.

Lagmotionerna

I lagmotion LM 56/2007 rd föreslås en sådan ändring i konsumentskyddslagen att kreditgivaren alltid ska vara skyldig att uppge den effektiva årsräntan på krediten och övriga kostnader.

I lagmotion LM 103/2007 rd föreslås ett sådant tillägg till lagen om Finansinspektionen att Finansinspektionen ska föra ett register över företag som tillhandahåller kortare än tre månaders snabblån utan säkerhet och övervaka deras verksamhet.

Åtgärdsmotionerna

I åtgärdsmotion AM 59/2007 rd föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att göra registrering obligatorisk för företag som erbjuder snabblån, att långivningen ska beläggas med tillstånd och att snabblåneföretagen ska ställas under Finansinspektionens tillsyn. Dessutom ska de som erbjuder snabblån uppge kreditens effektiva årsränta, begränsa den tid under dygnet som krediter får beviljas och identifiera dem som söker kredit. Ett skäligt kostnads- och räntetak ska också anges för krediterna.

I åtgärdsmotion AM 17/2008 rd föreslås att regeringen ska låta undersöka hur många smålåneföretag som verkar i Finland och vilken omfattning verksamheten har och se närmare på om verksamheten är lagenlig och etisk. I förekommande fall bör regeringen förbereda lagstiftning för att rätta till missförhållanden.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen godkänns med de tekniska ändringar som föreslås i lagförslag 1 och att lag- och åtgärdsmotionerna förkastas.

Genom att reglera utbudet av konsumentkrediter vill man framför allt komma åt problemen med tillgången till snabblån. Om lånen är tillgängliga utan större besvär dygnet runt resulterar det i oövervägd skuldsättning och kreditanhopning. Överskuldsättning ger i sin tur upphov till sociala problem och ställer sig dyr för samhället. Ekonomi- och skuldrådgivningen är överhopad av arbete, domarna ökar i antal och detsamma gäller fordringar som går till indrivning.

Utvecklingen i snabblån och betalningsstörningar

Enligt de uppgifter som Konsumentverket samlat in marknadsförs snabblån under 74 olika benämningar. Det finns snabblåneföretag som använder flera olika benämningar. Enligt gällande lagstiftning behöver snabblåneföretag inte registreras och därmed har Konsumentverket inte någon heltäckande information om hur många företag det rör sig om.

Statistikcentralen har statistik på att det 2008 beviljades snabblån för 188 miljoner euro, totalt alltså över en miljon lån. Mot slutet av året var snabblånen i snitt 204 euro mot 159 euro i början av året. Återbetalningstiden var 28 dagar och kostnaderna uppgick i snitt till 23 procent för lånekapitalet. Lånestocken för 50 snabblåneföretag i branschen uppgick i slutet av året till totalt 28 miljoner euro.

Under andra kvartalet 2009 omfattade Statistikcentralens statistik 56 snabblåneföretag, alltså fyra fler än under det föregående kvartalet. Under andra kvartalet 2009 beviljades hushållen nya snabblån för knappa 58 miljoner euro, alltså totalt över 290 000 stycken. Volymen i euro ökade mot kvartalet innan med en knapp procent och antalet lån med fyra procent. Det genomsnittliga snabblånet under andra kvartalet 2009 var något mindre än under kvartalet innan, 198 euro. Återbetalningstiden var i snitt 29 dagar. De som tog snabblån betalade sammanlagt drygt 15 miljoner euro i olika slags kostnader för sina lån. Därmed var kostnaderna i genomsnitt 27 procent av lånekapitalet.

Suomen Asiakastieto Oy som för ett register över kreditinformation uppger att privatpersoners ekonomiska problem ger klart utslag i antalet anteckningar om betalningsstörningar i januari—juni 2009. För privatpersoner gjordes drygt 330 000 nya anteckningar, en ökning med 17 procent. I slutet av juni hade 300 000 personer anteckning om betalningsstörningar; omkring 7 procent av dem var finländare som fyllt 18 år. Störningarna samlas ofta hos samma personer och är i snitt 6 per person.

Antalet tredskodomar på grund av konsumentkrediter har ökat med inemot 12 procent, alltså ca 24 000 stycken. Antalet snabblån i proportion till de konsumentkrediter som ledde till tredskodomar har i år ökat med omkring 11 000. Betalningsstörningarna är fortsatt koncentrerade till unga i åldern 18—24 år (ca 36 %), trots att deras andel har minskat något. Antalet nya betalningsstörningar på grund av konsumentkrediter har fördubblats sedan 2008.

Den effektiva årsräntan

Ekonomiutskottet ser positivt på att man måste uppge den effektiva årsräntan i marknadsföringen av snabblån och kortvariga nyttighetsbundna krediter. Den effektiva årsräntan fås genom att räntan på krediten och övriga avgifter för krediten räknas ut som en årsränta på kreditbeloppet inklusive amorteringar. Skyldigheten att uppge den effektiva årsräntan ger konsumenten en chans att jämföra olika slag av krediter utifrån faktauppgifter om dem. Utskottet konstaterar att lagen inte heller i framtiden hindrar att kreditgivaren uppger kreditkostnaderna också i euro.

Identifiering

Enligt lagförslaget ska kreditgivaren innan ett avtal om konsumentkredit ingås noggrant kontrollera kreditsökandens identitet. Om identiteten kontrolleras elektroniskt, ska en identifieringsmetod som uppfyller lagens krav användas.

Det är enligt ekonomiutskottets mening viktigt att identiteten kontrolleras noggrant för att förhindra missbruk. Suomen Pienlainayhdistys har uppgett för utskottet att identifieringsmissarna är en per 5 000 beviljade lån. Exempelvis 2008 beviljades det omkring en miljon snabblån mot omkring 200 identifieringsmissar per år. Trots att det är kreditgivaren som har ansvar för de missar som sker vid identitetskontrollen orsakar missbruk onödig skada och onödigt besvär för dem vars namn krediten har tagits i.

Utbetalning till konsumenten

Om en konsumentkredit enligt lagförslaget söks och beviljas mellan klockan 23 och 7, får medlen betalas ut till konsumenten först efter klockan 7. Bestämmelsen är tillämplig bara om konsumentkrediten har sökt och beviljats inom den angivna tiden under en och samma natt. Bestämmelsen hindrar inte transaktioner på kredit till exempel i näthandel eller användning av kontokrediten på ett kreditkort.

Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är helt korrekta. Genom att begränsa utbetalningen kan man dämpa oövervägd skuldsättning. Konsumentverket uppger att det inte har kännedom om ett enda smålåneföretag just nu som skulle göra reklam för att pengarna betalas på kontot omedelbart eller som skulle betala ut pengar nattetid, eftersom verket redan hade befattat sig med sådan marknadsföring som det ansåg olämplig och utbetalning av pengar nattetid.

Dröjsmålsräntan

Ekonomiutskottet tillstyrker den föreslagna kompletteringen i räntelagen som begränsar möjligheten att ta ut en högre dröjsmålsränta som grundar sig på ett konsumentkreditavtal än den dröjsmålsränta som bestäms i lag. Den högre avtalsbaserade dröjsmålsräntan ska betalas enligt samma grund som före förfallodagen i högst 180 dagar från det att gälden i dess helhet har förfallit till betalning eller innan en dom meddelas innan tiden löper ut.

Genom att begränsa betalningen av en högre ränta än den lagfästa dröjsmålsräntan försöker man förebygga problem med skuldsättning på grund av konsumentkrediter, då kostnaderna för krediter som avses vara kortvariga ökar och verkligen hopar sig efter det att lånet förfallit till betalning. Begränsningen gäller situationen där gäldenärens åtagande har samband med en konsumentkredit eller ett avtal utifrån vilket gäldenären förvärvar en bostad åt sig själv eller en familjemedlem antingen genom att köpa eller hyra den. Som lagutskottet framhåller har de höga dröjsmålsräntorna inte varit ett problem med snabblånen i och med att de hanterings- och expeditionskostnader som typiskt hör samman med snabblån inte kan omvandlas till löpande räntor när betalningen av krediten fördröjs.

Tillsynen

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket och länsstyrelserna som regionala förvaltningsmyndigheter underställda Konsumentverket utövar tillsyn över att bestämmelserna om konsumentkrediter efterlevs. Finansinspektionen utövar tillsyn när en konsumentkredit beviljas av ett kreditinstitut. Enligt lagen hör det till Konsumentverket att trygga konsumenternas ekonomiska och juridiska ställning och främja och genomföra konsumentupplysning och konsumentfostran.

Lagutskottets utlåtande

Lagutskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen. Det framhåller att man måste ingripa i missförhållandena i utbudet av snabblån genom lagstiftning. De ändringar i lagstiftningen som här föreslås räcker emellertid inte till, utan det krävs också andra ändringar i lagstiftningen för att lösa problemen med snabblån.

En totalreform av konsumentkreditlagstiftningen

Ekonomiutskottet noterar att det pågår en totalreform av konsumentkreditlagstiftningen vid justitieministeriet. Tidsfristen för den arbetsgrupp som tillsattes för att bereda reformen löper ut den 30 oktober 2009. Utom att ett nytt direktiv om konsumentkrediter ska genomföras bereds bestämmelser om att det ska krävas registrering för att erbjuda konsumentkrediter i näringsverksamhet. Enligt vad utskottet har erfarit är det meningen att en proposition i saken ska överlämnas till riksdagen i början av vårsessionen 2010.

Ekonomiutskottet understryker att det i den nya lagstiftningen bör föreskrivas hur man ska säkerställa kreditgivarnas tillförlitlighet och yrkesskicklighet och garantera att myndigheterna effektivare kan övervaka snabblåneföretagen och andra som tillhandahåller konsumentkrediter.

Ekonomiutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om reformen av konsumentskyddslagen (Utskottets förslag till uttalande).

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen

9 a §.

I paragrafen föreskrivs om kreditgivarens skyldighet att noggrant kontrollera kreditsökandens identitet.

Paragrafens 1 mom. har ändrats tekniskt så att där hänvisas till kraven på identifieringsmetoder i 8 § i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer, som trädde i kraft den 1 september 2009.

24 §.

Paragrafens 3 mom. har ändrats så att också där hänvisas till den lagen.Tillsynsmyndigheten i 1 mom. får begära ett utlåtande av Kommunikationsverket om huruvida den metod för elektronisk identifiering som kreditgivaren använder uppfyller de lagfästa kraven.

Förslag till beslut

Ekonomiutskottet föreslår

att lagförslag 2 och 3 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1 godkänns enligt propositionen men 7 kap. 9 a § och 24 § med ändringar (Utskottets ändringsförslag),

att lagmotionerna LM 56/2007 rd och LM 103/2007 rd förkastas,

att åtgärdsmotionerna AM 59/2007 rd och AM 17/2008 rd förkastas och

att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottets ändringsförslag
Lagförslag 1

7 kap.

Konsumentkrediter

9 a §

Innan ett avtal om konsumentkredit ingås ska kreditgivaren noggrant kontrollera kreditsökandens identitet. Om identiteten kontrolleras elektroniskt, ska kreditgivaren använda en (utesl.) identifieringsmetod som uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009).

(2 och 3 mom. som i RP)

24 §

(1 och 2 mom. som i RP)

Vid tillsynen över att 9 a § iakttas ger Kommunikationsverket på begäran tillsynsmyndigheten ett utlåtande om huruvida den metod för elektronisk identitetskontroll som kreditgivaren använder uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer.

_______________

Utskottets förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen innan valperioden går ut lämnar en proposition med förslag till lagstiftning om att beviljande av konsumentkrediter är en näring som förutsätter registrering, för att underlätta för myndigheterna att utöva tillsyn över deras verksamhet som erbjuder snabblån och andra konsumentkrediter och att ingripa i lagstridig verksamhet genom sanktioner, bl.a. genom att avföra konsumentkreditgivare ur registret. Genom den tilltänkta lagstiftningen ska det också ses till att konsumentkreditgivarna har tillräcklig yrkeskompetens och att de är pålitliga.

Helsingfors den 7 oktober 2009

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Jouko Skinnari /sd
  • vordf. Antti Rantakangas /cent
  • medl. Janina Andersson /gröna (delvis)
  • Hannu Hoskonen /cent (delvis)
  • Harri Jaskari /saml
  • Anne Kalmari /cent
  • Matti Kangas /vänst
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd (delvis)
  • Jouko Laxell /saml (delvis)
  • Eero Lehti /saml
  • Päivi Lipponen /sd
  • Marjo Matikainen-Kallström /saml
  • Petteri Orpo /saml
  • Sirpa Paatero /sd
  • Markku Uusipaavalniemi /cent
  • Ulla-Maj Wideroos /sv

Sekreterare var

utskottsråd Eelis Roikonen

RESERVATION 1

Motivering

Riksdagen behandlar just nu en proposition om snabblån som typiskt avser snabbt tillgängliga, kortvariga konsumtionskrediter som det inte krävs någon säkerhet för. Lånen beviljas utifrån en ansökan som görs på sms eller Internet. I sin proposition tar regeringen upp frågan om att ange den effektiva årsräntan och identifiera kreditsökanden. Bestämmelserna om kreditocker och dröjsmålsräntan tas upp till ny bedömning i samma sammanhang.

Även om propositionen rättar till många missförhållanden går det inte att ingripa i alla problem med utbudet av snabblån i lagstiftningsväg. Lagutskottet framhåller i sitt utlåtande att det i syfte att förebygga skuldproblem är viktigt att ge konsumenter, framför allt unga, bättre insikter i hur de ska hantera sin egen ekonomi. Det påtalar också tillgången till sociala krediter. Det gäller också att se till att resurserna räcker för ekonomi- och skuldrådgivning.

Den snabba och lätta tillgången till snabblån har lett till svårigheter med konsumentkrediter som beviljas nattetid. Regeringen har beaktat detta i sin proposition, men bara delvis. Den föreslår att konsumentkrediter som sökts och beviljats mellan klockan 23 och 7 inte ska få föras över till konsumenten förrän efter klockan 7 på morgonen. Det skulle vara mycket klarare om hela systemet inte fick användas på natten. Därför bör 9 c § ändras på så sätt att snabblån inte kan sökas eller beviljas före klockan 7 på morgonen.

Tillhandahållande av snabblån kräver inte registrering eller koncession och snabblåneföretagen omfattas inte heller av Finansinspektionens eller någon annan motsvarande myndighets tillsyn. Det har setts som ett problem att verksamhetsutövarna har bytts ut i snabb takt. Lagutskottet påskyndar i sitt utlåtande en lagstiftning om bl.a. registrering och ansvarig kreditgivning och kräver mer omfattande och effektivare myndighetskontroll.

Vi föreslår därför att rdl. Kumpula-Natris m.fl. lagmotion LM 103/2007 rd godkänns, vilket betyder att 3 § i den nuvarande lagen om Finansinspektionen kompletteras med en ny bestämmelse om registrering av och tillsyn över snabblåneföretag. I lagens 3 § föreslås en ny 8 punkt och därmed blir den nuvarande 8 punkten 9 punkt. På samma sätt måste 26 § i kreditinstitutslagen ändras.

Förslag

Vi föreslår

att lagförslag 2 och 3 godkänns enligt betänkandet,

att lagförslag 1 godkänns enligt betänkandet men 7 kap. 9 c § med ändringar (Reservationens ändringsförslag) och

att de nya lagförslagen 4 och 5 i lagmotion LM 103/2007 rd godkänns (Reservationens nya lagförslag).

Reservationens ändringsförslag

1.

7 kap.

Konsumentkrediter

9 c §

Konsumentkrediter får inte beviljas mellan klockan 23 och 7. Bestämmelserna i denna paragraf tilllämpas inte på en höjning av kreditgränsen för kontokrediter.

_______________

Reservationens nya lagförslag

4.

Lag

om ändring av 3 § i lagen om Finansinspektionen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till 3 § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) av den 19 december 2008 en ny 8 punkt, varvid nuvarande 8 punkten blir 9 punkt, som följer:

3 §

Uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Finansinspektionen fullgör sina lagstadgade uppgifter genom att

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8) föra ett register över företag som erbjuder snabblån utan säkerhet och för en kortare tid än tre månader och utöva tillsyn över deras verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 20 .

_______________

5.

Lag

om ändring av 26 § i lagen om kreditinstitutslagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till 26 § i kreditinstitutslagen (121/2007) av den 9 februari 2007 ett nytt 2 mom. som följer:

26 §

Registeranmälan om koncession

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om kreditinstitutets verksamhet omfattar tillhandahållande av snabblån utan säkerhet och för en kortare tid än tre månader till konsumenter, bör kreditinstitutets koncession registreras i Finansinspektionens register på det sätt som särskilt föreskrivs i 3 § 8 punkten i lagen om Finansinspektionen (878/2008).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 20 .

_______________

Helsingfors den 7 oktober 2009

  • Jouko Skinnari /sd
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd
  • Päivi Lipponen /sd
  • Sirpa Paatero /sd
  • Matti Kangas /vänst
  • Toimi Kankaanniemi /kd

RESERVATION 2

Motivering

Det nya 3 mom. i 7 kap. 4 § i konsumentskyddslagen.

Under behandlingen av lagförslaget föreslog vi ett nytt moment i 7 kap. 4 § i konsumentskyddslagen i utskottets betänkande. Vi ville att den skulle lägga fast en skälig gräns för kostnaderna för snabblån (hanterings- och expeditionskostnader och andra kostnader) och att totalkostnader som går utöver denna gräns ska betraktas som oskäliga direkt med stöd av lag.

Under behandlingen i utskottet fick utskottet information om räntor och andra lånekostnader för snabblån som tillsammans blir helt oskäliga för gäldenären. I den form som utskottet godkände lagstiftningen förbättrar den förvisso konsumentens ställning visavi snabblån, men den hindrar fortfarande inte indrivningen av helt oskäliga krediter. Konkurrensen om lånevillkor bidrar knappast heller i framtiden till att kreditvillkoren för snabblån lägger sig på en skälig nivå, eftersom de som söker snabblån ofta befinner sig i en situation där alternativen är mycket få.

Enligt vårt förslag till nytt 3 mom. i 7 kap. 4 § ska gäldenären vid kreditavtal som gäller en kortare tid än tre månader betala en skälig avtalsenlig ränta på lånekapitalet och avtalsenliga kostnader, dock inte totalt mer än referensräntan i 12 § i räntelagen höjd med 7 procentenheter.

I 12 § i räntelagen (340/2002) avses med referensränta den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Den referensränta som gäller den första kalenderdagen i halvårsperioden i fråga ska tillämpas under de följande sex månaderna.

Förslag

Vi föreslår

att lagförslag 2 och 3 godkänns enligt betänkandet och

att lagförslag 1 godkänns enligt betänkandet men ingressen och 7 kap. 4 § med ändringar (Reservationens ändringsförslag).

Reservationens ändringsförslag

Lag

om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i konsumentskyddslagen av den 20 januari 1978 (38/1978) 7 kap. 4 a §, sådan den lyder i lag 85/1993,

ändras 7 kap. 4, 11 a, 11 b och 24 §, sådana de lyder, 4 § i nämnda lag 85/1993, 11 a och 11 b § i lag 29/2005 samt 24 § i lag 385/1986 och i nämnda lag 85/1993, samt

fogas till 7 kap. 4 § ett nytt 3 mom. och till kapitlet nya 9 a—9 c och 11 c § som följer:

7 kap.

Konsumentkrediter

4 §

(1 och 2 mom. som i EkUB)

Vid kreditavtal som gäller en kortare tid än tre månader ska gäldenären betala en skälig avtalsenlig ränta på lånekapitalet och avtalsenliga kostnader, dock inte totalt mer än referensräntan i 12 § i räntelagen höjd med 7 procentenheter. (Nytt 3 mom.)

_______________

Helsingfors den 7 oktober 2009

  • Matti Kangas /vänst
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd
  • Sirpa Paatero /sd