Motivering

Bankfullmäktige anser i sitt utlåtande att Finlands Bank och Finansinspektionen har skött sina uppgifter väl under året och att Finansinspektionens resurser är på en lämplig nivå.

Jag anser att Finlands Bank och Finansinspektionen har misslyckats med sina ekonomiska analyser och prognoser och att det kommer att få stora hävstångseffekter på landets ekonomi. För att undvika ytterligare skador föreslår jag att riksdagen skyndsamt vidtar åtgärder för att förbättra prognostiseringen av den nationella och internationella ekonomin.

Uusipaavalniemis reservation till RP 80/2007 rd den 7 december 2007 summerar i korthet frågan, som bl.a. Finansinspektionen, Finlands Bank, statsrådet och finansministeriet borde ha insett och beaktat i sin verksamhet.

Citat från reservationen (EkUB 10/2007 rd): "Kreditexpansionen ute i världen hotar gå på en mina vilket ögonblick som helst och därför lönar det sig att hålla fast vid fasta produktionstillgångar åtminstone inom de sektorer som Finland fortsatt är i stort behov av. De ekonomiska prognoserna för vårt land görs tyvärr fortfarande upp utifrån samma ekonomiska läror som inte heller hittills har lyckats förutspå regressioner eller depressionen, inte ens när krisen varit starkt överhängande.

Bruttonationalproduktionen inom euroområdet uppgick 2006 till ca 8 400 miljarder euro. Upplåningen har fortsatt i accelererande takt, på senaste tid med över 1 000 miljarder euro per år. Man behöver bara ägna sig åt lite huvudräkning för att inse att med de två siffrorna borde den ekonomiska tillväxten inom euroområdet vara något helt annat än vad den är. Att i allt snabbare takt öka skuldbeloppet, som redan nu är 14 200 miljarder euro inom euroområdet, stupar snart på en matematisk omöjlighet, om det inte redan gjort det. Bara Europeiska centralbanken kan med hjälp av en våldsam inflation hindra penningmarknaden från att kollapsa.

Det är självklart att det existerar en bostadsbubbla i Finland, låt vara att man på officiellt håll hävdar det motsatta. Bostadslånen har gjort att det helt enkelt är omöjligt för en del av befolkningen att ta mer lån och en brant nedgång i bostadspriserna med en mängd skadliga bieffekter lurar runt hörnet."

I sin berättelse skriver bankfullmäktige: "Ursprungligen gällde kreditförlusterna bara de amerikanska s.k. subprime-bolånen, men problemet spred sig snabbt till hela den amerikanska och europeiska banksektorn". I analysen beskrivs ECB:s penningpolitik som försiktig och relativt lyckad, fastän det på samma sida finns en figur som visar att penningmängdstillväxten (M3) i euroområdet konstant hållit sig högt över referensvärdet. Som värst var den uppe i 12 %, medan referensvärdet är 4,5 %. Bankfullmäktige gör en hel del tvivelaktiga tolkningar i sin berättelse.

I euroområdet har det uppkommit nya krediter på upp till 2 000 miljarder euro om året, vilket snedvrider tillgångsvärdena. Genom krediter har man alltså skjutit till 2 000 miljarder euro i köpkraften. Det är en katalysator som leder till skuldsättning för kommuner och stater, nedläggning av fabriker och massarbetslöshet om den tar slut eller ens minskar lite. Den onda cirkeln förvärras om arbetslösheten ökar och hushållen förlorar i köpkraft.

Den globala kreditbubblan har nått sitt slut och ifall förhållandet mellan orsaker och följder missförstås i ekonomin kommer det att få katastrofala konsekvenser för staterna och medborgarna via felaktiga slutsatser och därigenom felaktiga beslut.