Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 5 oktober 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (RP 169/2010 rd) till ekonomiutskottet för beredning.
Utskottet har hört
direktör Risto Paaermaa, arbets- och näringsministeriet
forskningschef Raija Rissanen, Finnvera Abp
verkställande direktör Jyrki Wirtavuori, Finlands Exportkredit Ab
expert Timo Airaksinen, Teknologiindustrin rf
I propositionen föreslår regeringen att lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter ändras så att den tid då ränteutjämningsavtal och ränteutjämningsanbud som gäller export- och fartygskrediter kan beviljas förlängs med fem år, från ingången av 2011 till utgången av 2015. Bevillningsfullmakten för ränteutjämningsavtal och ränteutjämningsanbud sänks till 5 miljarder euro. Dessutom ändras grunden för hur förvaltningsarvodet bestäms.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2011 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011.
Med hänvisning till propositionen föreslår utskottet att riksdagen godkänner lagförslaget.
Enligt vad ekonomiutskottet har erfarit är den långfristiga finansieringen av våra exportföretag det största problemet eftersom bankernas intresse för att medge långfristiga exportkrediter har minskat efter finanskrisen. I och med att Basel III höjt kapitaltäckningskraven för bankerna blir det ännu svårare att finansiera exporten av kapitalvaror.
För finländska exportföretag är ränteutjämningsavtalen ett viktigt led i finansieringen av exporten. Den offentligt stödda exporten gäller export av kapitalvaror som kräver kreditgivning i fler än två år. Exportfinansieringen har långgående samhällsekonomiska effekter i och med att framgångar i de stora exportföretagen indirekt återspeglas på de små och medelstora företagen i den omfattande underleverantörskedjan. Enligt uppgifter till utskottet är fullmakten för ränteutjämningsavtal tillräckligt stor.
Inom exporten är det av avgörande betydelse att våra finländska företag står sig i en hård internationell konkurrens. De finansiella villkoren är en viktig faktor för hur företagen klarar sig i anbudsupphandlingar och de kan gå miste om en affär med små prismarginaler. Följaktligen måste de finansiella villkoren vara konkurrenskraftiga i jämförelse med våra viktigaste konkurrenter, bland annat Sverige och Tyskland. Konkurrensen snedvrids av Kina som finansierar sin export med lindrigare villkor än OECD-reglerna, till exempel beträffande miljöhänsyn.
Den 18 oktober tillsatte näringsminister Pekkarinen en arbetsgrupp som ska utarbeta ett förslag till permanent finansiering av exporten baserad på kreditgivning. Samtidigt utreds det hur risktagningen i exporten ska kunna öka. Syftet är att utöka statens bemyndigande för specialrisktagning enligt 6 § i lagen om statliga exportgarantier. Gruppens mandat löper ut den 28 februari 2011 och tanken är att reformen ska träda i kraft så snart som möjligt när det befintliga återfinansieringsförfarandet går ut den 1 juli 2011.
Utskottet påpekar att näringslivet i ett flertal sammanhang har kritiserat finansieringen av exporten för att inte ta tillräckligt stora risker. Arbetsgruppen ska alltså utreda hur risktagningsförmågan och risktagningen ska bli större.
Det är viktigt att reformen genomförs inom den föreslagna tidsramen, påpekar ekonomiutskottet.
Riksdagen
godkänner lagförslaget utan ändringar.
Helsingfors den 28 oktober 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Eelis Roikonen