EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/2013 rd

EkUB 21/2013 rd - RP 69/2013 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 11 juni 2013 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (RP 69/2013 rd) till ekonomiutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringsråd Tuomo Knuuti och handelsråd Tomi Lounema, arbets- och näringsministeriet

förvaltningsdirektör Asko Harjula, Försörjningsberedskapscentralen

Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av

ordförande Ole Johansson, Försörjningsberedskapsrådet.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om tryggande av försörjningsberedskapen ändras.

Förfarandet för att utnämna Försörjningsberedskapscentralens styrelse och verkställande direktör ändras. Statsrådet ska utnämna ordförande, vice ordförande i styrelsen och övriga medlemmar på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. Dessutom ska Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör anställas av statsrådet.

Mandatperioden för Försörjningsberedskapscentralens styrelse föreslås bli förlängd till tre år. Försörjningsberedskapsrådet ska utses för en mandatperiod på högst tre år.

Lagen avses träda i kraft hösten 2013.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande synpunkter och ändringsförslag.

Med hänsyn till det grundläggande uppdraget är det enligt ekonomiutskottet viktigt att Försörjningsberedskapscentralen har ordnat sin verksamhet enligt tidens krav och att det regelbundet utvärderas om lösningarna är lämpliga. I det hänseendet välkomnar utskottet de föreslagna ändringarna i mandattiden för styrelsen och Försörjningsberedskapsrådet. Ändringarna i utnämningsprocedurerna ligger dessutom i linje med omställningar inom statsförvaltningen i övrigt.

Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen är inte organiserad på samma sätt som vid de övriga statliga verken och inrättningarna. Den finansieras nämligen via beredskapsförsörjningsfonden, som inte ingår i statsbudgeten. Följaktligen har centralen inga tjänster utan personalen är anställd i arbetsavtalsförhållande. Organisationsmodellen ger ledningen handlingsmöjligheter och skyldigheter som normala offentligrättsliga sammanslutningar kopplade till budgetförfandet inte har. Försörjningsberedskapscentralen har därmed getts möjligheter att handla med produkter som omfattas av dess behörighet till bästa möjliga villkor och vid en läglig tidpunkt på marknaden utan att vara bunden av den årliga tidsplanen för statsbudgeten. Trots denna egenskap är Försörjningsberedskapscentralen en statlig inrättning och den styrs på normalt sätt av statsrådet. Därför har organen inom centralen inte privaträttslig ställning utan de jämställs med offentligrättsliga sammanslutningar.

Detaljmotivering

14 §. (Ny)

I 1 mom. bemyndigas statsrådet att överlåta egendom som säkerhetsupplagsfonden besitter till Försörjningsberedskapscentralen. I 2 mom. föreskrivs det hur fondens egendom ska överlåtas och vederlaget redovisas. Enligt det gällande 3 mom. ska 3 § 2 mom. i lagen om statliga affärsverk tillämpas på aktier som ägs av Försörjningsberedskapscentralen och dess övriga investeringar. Den gamla lagen om statliga affärsverk har ersatts med en ny lag med samma namn (1062/2010). Ursprungligen avsåg hänvisningsbestämmelsen att Försörjningsberedskapscentralen måste ha samtycke från statsrådet för att förvärva och överlåta aktier i företag. Den gällande hänvisningsbestämmelsen kan emellertid inte tillämpas direkt eftersom den refererar till en upphävd lag och den nya lagen om statliga affärsverk inte har någon sådan bemyndigandebestämmelse.

Utskottet föreslår därför att den inaktuella hänvisningen i 3 mom. korrigeras för att motsvara de gällande bestämmelserna om statligt bolagsinnehav och statlig ägarstyrning. Av ingressen måste det också framgå att 14 § 3 mom. ändras.

Lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007) definierar i första hand befogenheterna för riksdagen, statsrådet och det ministerium som ansvarar för ägarstyrningen i beslut om betydande statligt ägande i aktiebolag. I befogenhetsfrågor bör Försörjningsberedskapscentralen jämställs med statliga verk och inrättningar med ägarstyrning enligt 6 § i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning. Lagen är inte direkt tillämplig på centralen eftersom behörighetsbestämmelserna är anpassade till riksdagens och statsrådets behörighet i budgetfrågor. Därför måste behörighetsbestämmelsen vägas in i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen.

Försörjningsberedskapscentralen kan varken köpa eller sälja aktieförmögenhet utan samtycke från statsrådet, som måste ges i förväg. Statsrådet kan ge samtycke antingen till en bestämd köp- eller försäljningssituation eller ge ett generellt bemyndigande som ger Försörjningsberedskapscentralen rätt att i fortsättningen fatta nödvändiga beslut. Beslutet om bemyndigande måste därför vara tillräckligt exakt och det måste ange vilket aktieinnehav eller vilken strukturaffär bemyndigandet gäller.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

Lag

om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) 7, 8, 8 a—8 c § och 14 § 3 mom., sådana de lyder i lag 225/2008, som följer:

7, 8 och 8 a—c §

(Som i RP)

14 § (Ny)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När Försörjningsberedskapscentralen förvärvar aktier och när aktier som centralen äger överlåts eller andra beslut om aktieinnehav fattas ska 4 § 1 mom. i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007) tillämpas.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen