Allmän
motivering
Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen
godkänns med de rättelser, kompletteringar och ändringar
som presenteras nedan. De är av teknisk natur och innebär
inte att innehållet i propositionen ändras.
Den gällande kreditinstitutslagen har ändrats och
kompletterats många gånger, och följden är att
den är svåröverskådlig. Utskottet
välkomnar att en helt ny lag stiftas om rätten
att bedriva verksamhet i kreditinstitut och att den nya lagen är överskådligare
samtidigt som lagen motsvarar dagens krav.
Vad bygger reglerna på?
Det centrala i propositionen är att kapitaltäckningskraven
ses över. Baselkommittén för banktillsyn,
som är underställd Banken för internationell
betalningsutjämning (BIS), tog fram nya kapitaltäckningsregler
2004. Syftet var att harmonisera kapitalkraven globalt. Utifrån
kapitaltäckningsreglerna antog EU två direktiv
om kapitalkraven för värdepappersföretag
och kreditinstitut. Genom regeringens proposition genomförs
de två direktiven nationellt.
Reformen i fråga om kapitaltäckningkraven för
kreditinstitut är ett omfattande internationellt projekt
av stor vikt. Genom de nya kraven beaktas riskerna i kreditinstitutens
verksamhet allt bättre, och kreditinstituten uppmuntras
till bättre metoder för riskhantering.
Direktiven ger de nationella myndigheterna möjlighet
att föreskriva undantag från direktivkraven. Utgångspunkten
för propositionen har varit att få till stånd
regler som är så enhetliga som möjligt
i förhållande till de övriga nordiska länderna.
Den enda nationellt strängare regeln av vikt gäller
beaktande av säkerheter i kommersiella fastigheter som
kreditriskreducerande säkerhet. Den strängare
regleringen betonar försiktighet i risktagningen ur kapitaltäckningssynpunkt.
Kreditinstitut
Kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen kan vara inlåningsbanker,
kreditföretag eller betalningsförmedlingsföretag.
Ett kreditinstitut får ta emot inlåning och andra återbetalbara
medel från allmänheten. Det får också erbjuda
krediter och annan finansiering samt bedriva generell betalningsförmedling
och ge ut elektroniska pengar. Kreditföretag får
inte ta emot inlåning från allmänheten,
men i övrigt får de bedriva för inlåningsbanker
tillåten verksamhet. Betalningsförmedlingsföretag
får bara bedriva betalningsförmedling och ge ut
elektroniska pengar. Ett kreditinstitut måste ha koncession
för sin verksamhet. Koncession beviljas av Finansinspektionen.
Antalet företag på kreditmarknaden i Finland uppgår
till ca 370, inklusive insättningsgarantifonden och säkerhetsfonden.
De flesta är inlåningsbanker. Enligt de senaste
uppgifterna uppgår de finländska penninginstitutens
lån till allmänheten inom euroområdet
sammanlagt till nästan 123 miljarder euro och motsvarande
inlåning från allmänheten till knappt
83 miljarder euro.
Exponeringar mot kunder
I den nya kreditinstitutslagen finns bestämmelser om
exponeringar mot kunder i 67 § och konsoliderade exponeringar
mot kunder i 79 §.
Enligt 7 § i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut
i andelslagsform ska sammanslutningen av andelsbanker likställas
med ett kreditinstitut när exponeringarna beräknas.
Paragrafen innehåller också bestämmelser
om de högsta tillåtna beloppen på exponeringarna.
Enligt 4 mom. kan andelsbankernas centralinstitut ge ett medlemskreditinstitut
och dess finansiella företagsgrupp tillstånd att
avvika från en begränsning som gäller
en enskild exponering. Exponeringarna mot kunder får emellertid
inte överstiga 50 procent av medlemsbankens kapitalbas. Enligt
5 mom. får centralinstitutet inte ge tillstånd
att avvika från en begränsning, om tillståndet
skulle kunna leda till att medlemskreditinstitutets kapitaltäckning
sjunker under den föreskrivna miniminivån.
Den nämnda 7 § kompletteras, men enligt propositionsmotiven
ska paragrafens nya 3 och 4 mom. motsvara 4 och 5 i den gällande
lagen. Med andra ord ändras varken tillämpningsområdet
för tillståndet att avvika när det gäller
exponeringar eller bedömningen av om tillståndsvillkoren är
uppfyllda. Enligt lagen svarar centralinstitutet och medlemskreditinstituten
för varandras skulder och åtaganden. Ekonomiutskottet anser
det vara viktigt att centralinstitutet oberoende av det solidariska
ansvaret iakttar försiktighet när det gäller
att bevilja undantag. Undantag är till sin natur tidsmässigt
begränsade.
Enligt uppgift kommer bestämmelserna om sammanslutningen
av andelsbanker att börja ses över 2007. I detta
sammanhang bör också förfarandet för
att bevilja undantag ses över både med avseende
på kapitalkraven och sett ur konkurrenssynvinkel, eftersom
sammanslutningen består av banker av mycket varierande
storlek och av den affärsbank som är andelsbankernas
centrala finansiella institut och dessutom ett börsbolag.
Detaljmotivering
1. Kreditinstitutslag
25 §.
Utskottet har kompletterat paragrafen om koncession för
europabolag med bestämmelser om europeiska kooperativa
föreningar (RP 54/2006 rd — RSv
99/2006 rd).
35 §.
Till 2 mom. fogas den nya aktiebolagslagens författningsnummer
().
43 §.
Enligt propositionsmotiven motsvarar paragrafen den gällande
lagens 19 §.
Utskottet har kompletterat 2 mom. i enlighet med den gällande
lagen genom att nämna moderföretaget.
48 §.
De felaktiga hänvisningarna till olika moment har
rättats till i 7 och 8 mom.
49 och 63 §.
Hänvisningarna till EG-direktiv har kompletterats
med direktivnummer och utfärdandedatum.
78 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om gruppbaserad
intern kapitalutvärdering. Enligt propositionen gäller
den skyldighet att sköta den gruppbaserade interna kapitalutvärderingen
som avses i paragrafen uteslutande den finansiella företagsgruppens
moderföretag, som enligt den föreslagna 73 § kan
vara ett moderkreditinstitut eller ett holdingföretag.
I praktiken kan det ändå finnas koncernstrukturer
där det holdingföretag som är den finansiella
företagsgruppens moderföretag endast utövar ägarmakt
utan att delta i ledningen av koncernens operativa verksamhet. I
sådana situationer är det bättre om kravet
på tillräckliga skriftliga principer och rutiner
för den gruppbaserad intern kapitalutvärderingen
i stället för holdingföretaget gäller
det dotterkreditinstitut till holdingföretaget som enligt
72 § 2 mom. jämställs med moderkreditinstitutet.
Paragrafens 2 och 3 mom. har därför ändrats så att
de tillämpas antingen på den finansiella företagsgruppens
moderföretag eller på ett i 72 § 2 mom.
avsett sådant dotterkreditinstitut till holdingföretaget
som jämställs med moderkreditinstitut. Vilket
företag momenten tillämpas på i de enskilda
grupperna bestäms enligt den allmänna principen
i 2 mom. Enligt den ska de principer och rutiner som avses i momentet
vara tillräckliga med avseende på den finansiella
företagsgruppens struktur och arten av dess verksamhet.
79 §.
Utskottet lägger till hänvisningar i 2—4 mom.
och därmed utsträcks räckvidden för
de momenten analogt med ändringarna i 78 § att
utöver moderföretaget även omfatta dotterkreditinstitut
som enligt 72 § 2 mom. jämställs med moderkreditinstitut.
81 och 84 §.
Rapporteringsskyldigheten i 81 § 5 mom. och 84 § 2
mom. utsträcks av de orsaker som nämns i motiven
till 78 § så att den gäller både
moderföretag och kreditinstitut som enligt 72 § 2
mom. jämställs med moderkreditinstitut.
92 §.
De felaktiga direktivhänvisningarna i 1 mom. har rättats
till.
119 §.
Paragrafen gäller stöd från säkerhetsfonder.
Utskottet har i 1 mom. strukit kravet på tillstånd
från Finansinspektionen för tecknande av kapitallån.
Detta krav behövs inte eftersom Finansinspektionens godkännande
under alla omständigheter enligt 45 § 1 mom. 4
punkten måste sökas för villkoren för
de avsedda kapitallånen.
135 §.
Paragrafnumret i den finska versionen har rättas till.
150 §.
I 82 § finns närmare bestämmelser
om den skyldighet att offentliggöra information om kapitaltäckningsgraden
som direktivet påför. Den paragrafen gäller ändå i
regel bara den skyldighet som finansiella företagsgruppers
moderföretag har att offentliggöra konsoliderade
uppgifter om kapitaltäckningsgraden. Till 150 § har därför
fogats ett krav på att verksamhetsberättelsen
ska innehålla en kapitaltäckningsanalys. Analysen
ska innehålla uppgifter om de kapitalbelopp och kapitalkrav
som avses i lagen.
160 §.
Utöver kreditinstitut nämns nu även
deras holdingföretag i denna paragraf, eftersom även
de omfattas av räckvidden för Finansinspektionens
tillsyn. Hänvisningen till aktiebolagslagen har ändrats
så att den avser den nya aktiebolagslagen.
166 §.
Till paragrafen har fogats en hänvisning till europeiska
kooperativa föreningar (europaandelslag) (RP 54/2006
rd — RSv 99/2006 rd).
167 §.
I 2 mom. finns samma hänvisning två gånger,
varför den andra strukits.
168 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om kreditinstitutsbrott.
Dess 2 mom. har preciserats i enlighet med de krav som kan ställas
på en straffbestämmelse.
171 §.
Paragrafen gäller straff vid brott mot bestämmelserna
om kreditinstituts likvidation. Utskottet har ändrat bestämmelsen
så att den motsvarar vedertagen praxis i straffbestämmelser.
172 §.
Utskottet har preciserat bestämmelsen om bokföringsförseelse
i enlighet med vedertagen praxis i straffbestämmelser.
177 §.
Den felaktiga artikelhänvisningen i 5 mom. har rättats
till.
178 §.
Utskottet har rättat den felaktiga artikelhänvisningen
i 1 mom. Dessutom innehåller momentet nu för klarhets
skull en mening som motsvarar punkt 14 i den nämnda artikeln.
Enligt den meningen skall de bestämmelser i kreditinstitutslagen
som motsvarar de artiklar som nämns i artikel 152.14 i
direktivet inte tillämpas på kreditinstitut som
omfattas av den övergångsperiod som avses i momentet.
Bestämmelserna i fråga gäller intern
kapitalutvärdering, samlad kapitalbedömning, högre
kapitaltäckningskrav och skyldigheten att offentliggöra
information om kapitaltäckningsgraden.
179 §.
Utskottet har rättat till den felaktiga hänvisningen
i 6 mom.
185 §.
Utskottet har fogat en ny övergångsbestämmelse
till lagen. Den gäller säkerhetsfonder. När
säkerhetsfondsskyddet ändrades genom lag 1229/1997
fick kreditinstitutslagen övergångsbestämmelser
om fördelningen av tillgångarna i säkerhetsfonder
som ska upplösas. Eftersom det fortfarande finns tillgångar
enligt övergångsbestämmelserna som inte
har fördelats bör övergångsbestämmelserna
i detta avseende fortsatt vara i kraft.
2. Lag om ändring av lagen om affärsbanker och
andra kreditinstitut i aktiebolagsform
Ingressen.
Ingressen har kompletterats med författningsnumret
på en ändringslag, nämligen 642/2006.
1 §.
Utskottet har skrivit in författningsnumret på den
nya aktiebolagslagen i 2 mom.
4. Lag om ändring av lagen om andelsbanker och andra
kreditinstitut i andelslagsform
Ingressen.
Ingressen har kompletterats med en hänvisning till
den lag (RP 54/2006 rd — RSv 99/2006
rd) genom vilken 24 § har ändrats.
24 §.
Nya 4 och 5 mom. har fogats till paragrafen till följd
av lagen om europaandelslag (europeiska kooperativa föreningar)
på motsvarande sätt som i 6 § i lagen
om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform.
53 §.
Skrivfelet i paragrafen har rättats.
Övergångsbestämmelsen.
En övergångsbestämmelse som motsvarar
61 § i den gällande lagen har fogats till lagen
i syfte att minska centralinstitutets och medlemskreditinstitutens
administrativa börda till följd av lagändringarna.
Enligt den nya bestämmelsen ska centralinstitutet och medlemskreditinstituten ändra
sina stadgar och bolagsordningar i enlighet med de nya bestämmelserna
senast tre år efter lagens ikraftträdande, om
de inte ändras före det av någon annan anledning.
Fram till dess att ändringarna registrerats tillämpas
bestämmelserna i lagen i stället för
de lagstridiga stadgarna och bolagsordningarna.
12. Lag om ändring av lagen om tillsyn över finans-
och försäkringskonglomerat
21 §.
Den felaktiga hänvisningen i 1 mom. har utgått
och till 5 mom. har fogats direktivets nummer och datum för
antagande.
22 §.
Innehållet i paragrafens begränsningar när det
gäller exponeringar mot kunder är detsamma som
i kreditinstitutslagen. Enligt 92 § i den lagen utfärdar
finansministeriet genom förordning närmare bestämmelser
om beräkningen av de begränsningar som gäller
exponeringar. Eftersom de förordningsbestämmelser
som avses i 22 § i praktiken skulle vara desamma som i
den nämnda förordningen av finansministeriet har utskottet ändrat
22 § 3 mom. så att också de i det momentet
avsedda närmare bestämmelserna kan utfärdas
genom förordning av finansministeriet. Därmed
undviker man två till innehållet identiska förordningar.
Utskottet har också fogat principen i lagens nuvarande
22 § 4 mom. 4 punkten till 3 mom. Enligt den får
man också låta bli att till begränsningarna
som gäller exponeringar mot kunder hänföra
fordringar från dotterföretag inom konglomerat,
om dotterföretaget är ett finansiellt institut
eller försäkringsföretag.
14. Lagen om ändring av lagen om placeringsfonder
6 §.
Utskottet har preciserat 5 mom. så till vida att samma
krav som ställs på värdepappersföretag
tillämpas på kapitaltäckningen i de fondbolag
som avses i momentet och som erbjuder placeringstjänster
till alla delar och inte bara när det gäller kapitalbasen.
Övergångsbestämmelsen.
Tillägg har gjorts i 2 mom. i övergångsbestämmelsen:
en hänvisning till kraven i kreditinstitutslagens 183 § när
det gäller konsoliderad kapitaltäckning. Dessa
krav ska i likhet med andra kapitalkrav tillämpas på fondbolag
som erbjuder placeringstjänster på samma sätt
som på värdepappersföretag.
15. Lagen om ändring av lagen om värdepappersföretag
Ingressen.
Ingressen har kompletterats med författningsnumret på en ändringslag.
Övergångsbestämmelsen.
Direktivhänvisningen i 2 mom. i övergångsbestämmelsen
har kompletterats med direktivets nummer och datum för antagande.
Samtidigt rättade utskottet till de felaktiga artikelhänvisningarna.