Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar, men med följande påpekanden.  

I propositionen föreslår regeringen att lagen om förvaltningsavgift till Verket för finansiell stabilitet ändras. Bakgrunden till reformen ligger i strukturomvandlingen på finansmarknaden i Finland, som riskerar att medföra att beloppet av förvaltningsavgifter som inflyter till Verket för finansiell stabilitet minskar klart samtidigt som verkets uppgifter och verksamhetskostnader i huvudsak kvarstår på den nuvarande nivån. EES-filialernas betydelse inom verksamheten vid Verket för finansiell stabilitet kommer att öka och för närvarande uppbärs inga som helst förvaltningsavgifter av dessa betydande filialer. Ekonomiutskottet anser att ändringarna är motiverade för att trygga verkets förutsättningar.  

Omkostnaderna för verksamheten vid Verket för finansiell stabilitet täcks genom förvaltningsavgifter som tas ut hos kreditinstitut och värdepappersföretag som omfattas av verkets behörighet. Ekonomiutskottet har gjort en bedömning av hur avgifterna påverkar aktörerna i branschen. Utgångspunkten bör vara att avgifterna motsvarar den faktiska arbetsmängd som verket orsakas. De sakkunniga som ekonomiutskottet har hört har haft divergerande uppfattningar om hur avgifterna borde fördelas på aktörerna. Man har i synnerhet diskuterat hur riskfaktorer i aktörernas verksamhet och betydelsen av strukturen i konglomerat av kreditinstitut borde påverka avgiftsnivån och fördelningen. 

Enligt propositionsmotiven kommer grunden för hur avgifterna fastställs också framöver att vara omfattningen av de avgiftsskyldigas verksamhet och den arbetsmängd som följer för Verket för finansiell stabilitet. Under utfrågningen av sakkunniga i utskottet ställdes frågan om möjligheten att beakta kreditinstitutens riskprofiler när avgiften bestäms. Verket för finansiell stabilitet har i uppdrag att förebygga kriser. Det här betyder att vissa preventiva tillsynsåtgärder måste vidtas i fråga om samtliga kreditinstitut oberoende av t.ex. kreditrisk. Enligt uppgift till utskottet har dessa eventuella risker ingen entydig betydelse för arbetsmängden. Å andra sidan beaktas riskerna i de avgiftsskyldigas verksamhet redan när stabilitetsavgifterna bestäms. Om förvaltningsavgifterna också skulle utgå från en riskbedömning skulle det bli komplicerat att fördela dem på de avgiftsskyldiga och dessutom skulle balansen mellan små och stora kreditinstitut påverkas. Om det skulle anses motiverat att överväga en fördelning av avgifterna utifrån de avgiftsskyldigas riskprofil, borde det hur som helst göras en grundlig konsekvensbedömning.  

Ekonomiutskottet har också tagit ställning till frågan om fördelning av avgifter på sammanslutningar av inlåningsbanker. Frågan tangerar riskbenägenhet i verksamheten eftersom medlemskreditinstituten svarar direkt för varandras skulder och konglomeraten övervakas som helheter. Enligt utredning till ekonomiutskottet baserar sig verkets åtgärder på den materiella resolutionslagstiftningen och det upplägget kan inte ändras med stöd av bestämmelserna om förvaltningsavgifter. I skrivandes stund är det ännu oklart om resolutionsplanering framöver ska ske på konglomeratsnivå eller specifikt för enskilda kreditinstitut. Ekonomiutskottet menar att det i framtiden är viktigt att ta ställning till om förvaltningsavgifterna fördelas rättvist i relation till hur den faktiska arbetsmängden utvecklas. I det sammanhanget finns det också skäl att beakta den sammanlagda börda som såväl inhemska förvaltningsavgifter som avgifter på EU-nivå orsakar och överväga om inriktningen av avgifterna är konsekvent på EU-nivå.