Målen med den föreslagna lagstiftningen.
I propositionen föreslås det att bokföringslagen (1336/1997) ändras så att bokföringsskyldigheten omfattar rörelse- och yrkesverksamhet som en utländsk juridisk person utövar i Finland och den verkliga ledningen av verksamheten i Finland. Syftet är att säkerställa att det bokföringsmässiga materialet kan användas vid beskattningen trots att det är i ett utländskt företags besittning.
Ekonomiutskottet tillstyrker den föreslagna regleringen utan ändringar, men med följande kommentarer.
Reglering av närliggande branscher.
Inkomstskattelagen (1535/1992) ändrades den 1 januari 2021 så att en utländsk juridisk person vars verkliga ledning utövas i Finland här betraktas som allmänt skattskyldig. Skattelagstiftningen förutsätter ett fast driftställe och att resultatet för ett bolag vars verkliga ledning utövas här beräknas och att tillgångarna och skulderna fastställs. Den ändring som nu föreslås är i linje med de ändringar som redan tidigare gjorts i skattelagstiftningen.
Bokslutsinformation som upprättats enligt utländsk lagstiftning.
Ekonomiutskottet konstaterar att enligt direktiv 89/666/EEG ska som information om en filial till ett bolag från en EES-stat offentliggöras bolagets bokslut, som har upprättats i enlighet med bestämmelserna i bolagets hemstat. Eftersom bestämmelsen är uttömmande är det inte möjligt för Finland att i sin nationella lagstiftning kräva att finsk lag iakttas i sådan bokslutsinformation som ska offentliggöras om en utländsk filial. I den föreslagna regleringen föreskrivs det att bokslut enligt EU-direktivet ska räknas som bokslut enligt denna lag. Således ska ett bokslut som upprättats enligt lagen i en stat som hör till EES-området anses vara tillräckligt. I ljuset av detta ska det för verksamhet som bedrivs som filial i Finland inte upprättas separat bokföring och bokslut när en utländsk aktörs bokföring och bokslut som helhet betraktat uppfyller lagens krav.
De ändringar som nu föreslås innebär således inte avvikelser från de åtaganden som Finland har i fråga om ömsesidigt erkännande av bokförings- och bokslutsbestämmelser inom EES-området eller i övrigt enligt internationell rätt. För närvarande kan finländska och utländska företag råka i en ojämlik ställning som delvis rentav snedvrider konkurrensen, eftersom myndigheterna inte kan sköta sina tillsyns- och beskattningsuppgifter opartiskt.
Slutsatser.
De föreslagna ändringarna ålägger inte företag som leds från Finland och som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skyldighet att upprätta bokföring två gånger och inte heller skyldighet att bevara sin bokföring i Finland. Om företaget har bokföring upprättad på behörigt sätt i den stat där företaget är beläget, räcker det att företaget gör det möjligt för myndigheterna att få tillgång till det bokföringsmaterial som finns i utlandet. Den nya regleringen kräver således att dessa företag upprättar bokföring endast i en situation där företaget inte annars har tillgång till ett täckande bokslut.
Ekonomiutskottet hänvisar till finansutskottets betänkande FvUB 33/2020 rd — RP 136/2020 rd, enligt vilket den nya regleringen om ledningsorten inte syftar till att alla dotterbolag till finländska koncerner ska omfattas av den allmänna skatteplikten i Finland. I motiveringen till propositionen RP 136/2020 rd lyfts det fram att strategiskt beslutsfattande på koncernnivå eller koncernstyrning och koncernförvaltning av typen governance eller enbart styrelsearbete för en ledande person i moderbolaget inte betyder att ett utländskt dotterbolag utövar den verkliga ledningen i Finland.