Motivering

Ekonomiutskottet föreslår att beslutet av rådet på stats- eller regeringschefsnivå och lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i beslutet som hör till området för lagstiftningen godkänns.

Syftet med rotationssystemet är att säkerställa ett effektivt beslutsfattande i ECB-rådet när euroområdet utvidgas.

I det nya systemet har de sex direktionsledamöterna även i fortsättningen en permanent rösträtt. De återstående 15 rösterna fördelas mellan cheferna för de nationella centralbankerna i enlighet med på förhand fastställda rotationsregler. Rotationssystemet tas i bruk så snart fler än 15 länder har infört euron. Det betyder att Finlands Banks chefdirektör inte alltid har rösträtt i alla ärenden i ECB-rådet såsom nu är fallet.

För indelning av centralbankscheferna i grupper placeras medlemsländerna i först två och senare i tre grupper. Rangordningen bestäms utifrån medlemsstaternas bruttonationalprodukt och den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten. Finland placerar sig i den andra gruppen. Inom varje grupp fördelas rösträtten tidsmässigt lika mellan centralbankscheferna. ECB-rådet bestämmer hur rösterna ska rotera inom grupperna. Alla centralbankschefer har rösträtt i beslut som gäller det gruppinterna rotationssystemet.

Om det i framtiden visar sig att det nya beslutssystemet för ECB behöver ses över, måste Finland i de behöriga beslutsorganen aktivt driva på att våra och de övriga småstaternas intressen tillvaratas, poängterar ekonomiutskottet.

Utskottet noterar att Finland förhåller sig kritiskt till ECB:s rekommendation till beslut av rådet på stats- och regeringschefsnivå om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet anser att riksdagens samtycke behövs och att beslutet kan fattas med enkel majoritet. Lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Beslutet av rådet på stats- eller regeringschefsnivå om ett rotationssystem för rösträtten för medlemmarna i ECB-rådet inverkar enligt grundlagsutskottet inte på kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen. Det handlar om att utveckla ECB-rådets beslutssystem inför utvidgningen av euroområdet. Grundlagsutskottet menar också att en sådan ändring i beslutssystemet kan betraktas som normal utveckling av unionens interna verksamhet på institutionell nivå. Därtill för utskottet ett resonemang kring den oavhängighet som råder mellan en medlem av ECB:s beslutandeorgan och gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen, medlemsstaternas regeringar och andra organ.