Motivering
Ekonomiutskottet har behandlat propositionerna utgående
från sitt eget behörighetsområde. Utgående
från erhållen information anser utskottet att
propositionerna är ändamålsenliga och tillstyrker
lagförslagen, men med följande anmärkningar
som främst gäller följdåtgärder
efter den administrativa reformen.
Tanken bakom det nya arbets- och näringsministeriet
(ANM) är att försöka lösa problemet med
hur matcha arbete och arbetskraft och den vägen öka
beredskapen att få näringslivet och arbetsmarknaden
att fungera bättre. Som instrument har man valt att koncentrera
den centrala förvaltningen och göra styrmekanismen
tydligare. Man har också gått in för
att effektivisera det regionpolitiska inflytandet genom att koncentrera
de för den regionala utvecklingen viktigaste uppgifterna
och finansieringen till ett och samma ministerium och integrera
regionpolitiken i verksamheten vid ANM:s samtliga avdelningar. En
annan stor förändring är att man frångår
det tidigare teknologiinriktade greppet och går in för en
bredare, innovationsvänlig politik som tar större
hänsyn även till tjänstesektorn och konsumenterna.
Det nya ministeriets förvaltningsstruktur bygger på en
ny matrismodell med fyra avdelningar och tre organisationsövergripande
enheter. Den främsta enheten i matrismodellen blir koncernstyrningsenheten
med uppdrag att samordna och resultatstyra alla ämbetsverk
och inrättningar under ministeriet.
Utskottet menar att det nya ministeriet i princip kommer att
ha bättre möjligheter att klara av de framtida
utmaningarna på arbets-, närings- och regionpolitikens
område. I och med ANM blir det enklare att rationalisera
verksamheten, samordna de politiska riktlinjerna och öka
reaktionssnabbheten inte bara inom centralförvaltningen
utan också exempelvis på arbetskrafts- och näringscentralerna.
Men i vilken utsträckning målen nås beror
på hur bra två ministerier med olika verksamhetskultur
lyckas anamma ett gemensamt verksamhetskoncept och hur det nya konceptet
och målen tas emot på det lokala planet. Förändringarna
måste få genomslag över hela linjen,
inklusive Finlands agerande i EU. Eftersom tidsschemat för
det nya ministeriet har varit mycket snävt, har tiden inte
räckt till för att gå på djupet
med det ovannämnda förnyelsearbetet. Det har ännu
inte kartlagts hur organisationen och verksamheten behöver
ses över på det regionala och det lokala planet
och inte heller har produktivitetsprogammen samordnats på alla
nivåer. Det här är något som
bör göras med det snaraste.
Den nya verksamheten bjuder på utmaningar, inte minst
för att den bygger på en inom centralförvaltningen
helt ny matrismodell som efterliknar styrelseformen inom företag.
Enligt information ska tre matrisenheter samordna verksamheten,
men den slutliga beslutsmakten utövas av avdelningarna.
I bästa fall kan modellen leda till större effektivitet
genom att harmonisera de politiska riktlinjerna och borga för
att alla tillgängliga instrument utnyttjas med optimal
effektivitet. I sämsta fall kan den öka den administrativa bördan
utan att generera motsvarande nytta. Därför är
det viktigt att noga ge akt på hur modellen fungerar och
i förekommande fall snabbt ändra organisationen,
understryker utskottet. När det gäller den nya
organisationen vill utskottet också fästa uppmärksamheten
vid att konsumentfrågorna splittrats upp på två avdelningar.
Det återstår att se om konsumentpolitiken på det
viset får större genomslag som förväntat
varit.
Arbetskrafts- och näringscentralerna, som hittills
styrts av tre ministerier, kommer huvudsakligen att stå under
två ministerier, ANM och jord- och skogsbruksministeriet.
ANM har hand om den allmänna administrativa styrningen
av centralerna. Man räknar med att centralförvaltningsreformen
ska undanröja oklarheterna i fråga om styrning,
ansvar och behörighet och göra det enklare att
utbyta information, få till stånd kompatibla datasystem,
införa resultatstyrning och fördela resurserna
rättvist. För verksamheten vid arbetskrafts- och
näringscentralerna är det angeläget att
det inte förekommer något glapp mellan resultatstyrningen,
som ANM:s koncernstyrning sköter, och resursstyrningen, som
hör till avdelningarna.
Det nya ministeriet står inför stora uppgifter redan
från start, inte minst på grund av sitt omfattande
ansvarsområde och den nya förvaltningsstrukturen.
Men i ett längre perspektiv kunde det vara motiverat att
fundera på om det skulle ge synergifördelar om
exempelvis arbetskraftsinvandringen och landsbygdsnäringarna knöts
närmare ANM. Utskottet vill också hänvisa
till de pågående utredningarna om upphovsrätt
och vuxenutbildning, som i sinom tid kan påverka behörigheten
inom förvaltningsområdena. I det statliga regionförvaltningsprojektet
går man igenom landskapsförbundens och statens uppgifter
inom regionförvaltningen, arbetsfördelningen och
regionindelningen. När den utredningen är klar
kommer utskottet att titta på resultaten och vilka konsekvenser
de eventuellt får för ANM:s förvaltningsområde.
Under utskottsutfrågningen hade ingen av de sakkunniga
något att invända mot bestämmelserna
om tjänsteregleringar i den föreslagna lagstiftningen
i fråga om personalen vid handels- och industriministeriet.
För verksamheten på ANM är det viktigt
att beräkningsgrunden för lönen till
hela personalen vid det nya ministeriet kan harmoniseras med det
snaraste för att kriterierna och den därmed sammanhängande
lönenivån ska bli enhetliga.
För att klara av reformen måste de anställda på alla
nivåer vara flexibla och kunna tillägna sig nya
arbetsmetoder. För det behövs ett gediget ledarskap
som bör få alla de resurser som krävs.
Utskottet kommer i sitt utlåtande om budgeten för
2008 att ta ställning till det nya ministeriets ekonomiska
resurser och prioriteringarna på den punkten.