Motivering

Ekonomiutskottet har behandlat propositionerna utgående från sitt eget behörighetsområde. Utgående från erhållen information anser utskottet att propositionerna är ändamålsenliga och tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar som främst gäller följdåtgärder efter den administrativa reformen.

Tanken bakom det nya arbets- och näringsministeriet (ANM) är att försöka lösa problemet med hur matcha arbete och arbetskraft och den vägen öka beredskapen att få näringslivet och arbetsmarknaden att fungera bättre. Som instrument har man valt att koncentrera den centrala förvaltningen och göra styrmekanismen tydligare. Man har också gått in för att effektivisera det regionpolitiska inflytandet genom att koncentrera de för den regionala utvecklingen viktigaste uppgifterna och finansieringen till ett och samma ministerium och integrera regionpolitiken i verksamheten vid ANM:s samtliga avdelningar. En annan stor förändring är att man frångår det tidigare teknologiinriktade greppet och går in för en bredare, innovationsvänlig politik som tar större hänsyn även till tjänstesektorn och konsumenterna.

Det nya ministeriets förvaltningsstruktur bygger på en ny matrismodell med fyra avdelningar och tre organisationsövergripande enheter. Den främsta enheten i matrismodellen blir koncernstyrningsenheten med uppdrag att samordna och resultatstyra alla ämbetsverk och inrättningar under ministeriet.

Utskottet menar att det nya ministeriet i princip kommer att ha bättre möjligheter att klara av de framtida utmaningarna på arbets-, närings- och regionpolitikens område. I och med ANM blir det enklare att rationalisera verksamheten, samordna de politiska riktlinjerna och öka reaktionssnabbheten inte bara inom centralförvaltningen utan också exempelvis på arbetskrafts- och näringscentralerna. Men i vilken utsträckning målen nås beror på hur bra två ministerier med olika verksamhetskultur lyckas anamma ett gemensamt verksamhetskoncept och hur det nya konceptet och målen tas emot på det lokala planet. Förändringarna måste få genomslag över hela linjen, inklusive Finlands agerande i EU. Eftersom tidsschemat för det nya ministeriet har varit mycket snävt, har tiden inte räckt till för att gå på djupet med det ovannämnda förnyelsearbetet. Det har ännu inte kartlagts hur organisationen och verksamheten behöver ses över på det regionala och det lokala planet och inte heller har produktivitetsprogammen samordnats på alla nivåer. Det här är något som bör göras med det snaraste.

Den nya verksamheten bjuder på utmaningar, inte minst för att den bygger på en inom centralförvaltningen helt ny matrismodell som efterliknar styrelseformen inom företag. Enligt information ska tre matrisenheter samordna verksamheten, men den slutliga beslutsmakten utövas av avdelningarna. I bästa fall kan modellen leda till större effektivitet genom att harmonisera de politiska riktlinjerna och borga för att alla tillgängliga instrument utnyttjas med optimal effektivitet. I sämsta fall kan den öka den administrativa bördan utan att generera motsvarande nytta. Därför är det viktigt att noga ge akt på hur modellen fungerar och i förekommande fall snabbt ändra organisationen, understryker utskottet. När det gäller den nya organisationen vill utskottet också fästa uppmärksamheten vid att konsumentfrågorna splittrats upp på två avdelningar. Det återstår att se om konsumentpolitiken på det viset får större genomslag som förväntat varit.

Arbetskrafts- och näringscentralerna, som hittills styrts av tre ministerier, kommer huvudsakligen att stå under två ministerier, ANM och jord- och skogsbruksministeriet. ANM har hand om den allmänna administrativa styrningen av centralerna. Man räknar med att centralförvaltningsreformen ska undanröja oklarheterna i fråga om styrning, ansvar och behörighet och göra det enklare att utbyta information, få till stånd kompatibla datasystem, införa resultatstyrning och fördela resurserna rättvist. För verksamheten vid arbetskrafts- och näringscentralerna är det angeläget att det inte förekommer något glapp mellan resultatstyrningen, som ANM:s koncernstyrning sköter, och resursstyrningen, som hör till avdelningarna.

Det nya ministeriet står inför stora uppgifter redan från start, inte minst på grund av sitt omfattande ansvarsområde och den nya förvaltningsstrukturen. Men i ett längre perspektiv kunde det vara motiverat att fundera på om det skulle ge synergifördelar om exempelvis arbetskraftsinvandringen och landsbygdsnäringarna knöts närmare ANM. Utskottet vill också hänvisa till de pågående utredningarna om upphovsrätt och vuxenutbildning, som i sinom tid kan påverka behörigheten inom förvaltningsområdena. I det statliga regionförvaltningsprojektet går man igenom landskapsförbundens och statens uppgifter inom regionförvaltningen, arbetsfördelningen och regionindelningen. När den utredningen är klar kommer utskottet att titta på resultaten och vilka konsekvenser de eventuellt får för ANM:s förvaltningsområde.

Under utskottsutfrågningen hade ingen av de sakkunniga något att invända mot bestämmelserna om tjänsteregleringar i den föreslagna lagstiftningen i fråga om personalen vid handels- och industriministeriet. För verksamheten på ANM är det viktigt att beräkningsgrunden för lönen till hela personalen vid det nya ministeriet kan harmoniseras med det snaraste för att kriterierna och den därmed sammanhängande lönenivån ska bli enhetliga.

För att klara av reformen måste de anställda på alla nivåer vara flexibla och kunna tillägna sig nya arbetsmetoder. För det behövs ett gediget ledarskap som bör få alla de resurser som krävs. Utskottet kommer i sitt utlåtande om budgeten för 2008 att ta ställning till det nya ministeriets ekonomiska resurser och prioriteringarna på den punkten.