Motivering

Principerna för reformen

Ekonomiutskottet anser att en totalreform av regionförvaltningen är behövlig och motiverad. Dagens förvaltningsmodell har blivit komplicerad och sektoriserad till följd av flera partiella översyner. Ur kundens synvinkel är steget fortfarande långt till en modell som bygger på samservice. Utskottet ställer sig bakom propositionens mål att skapa en medborgar- och kundvänlig regionförvaltning som fungerar effektivt och ger resultat och där de olika sektorernas synpunkter bättre vägs in i besluten på regionnivå. Förslaget ger goda möjligheter att ta hänsyn till ett bredare sammanhang än det regionala (till exempel klimat- och energifrågor) och se till att de olika regionerna följer samordnade och förutsebara grundprinciper. När det gäller till exempel energiinvesteringar ser utskottet det som viktigt att tillståndsförfarandena utvecklas så att hela landet får mer standardiserade handlingsmodeller som garanterar likabehandling av aktörerna och förbättrar förutsebarheten.

I och med propositionen ändras verksamhetsformerna och organisationen både inom regionförvaltningen och centralförvaltningen. Tidsplanen är mycket krävande. En ny verksamhetskultur och gemensamma strategier kommer att innebära att organisationens ledning måste ha en klar vision och att hela organisationen måste engagera sig. Med tanke på ekonomiutskottets behörighetsområde kommer dagens ekonomiska läge att ställa den nya organisationen inför ytterligare utmaningar, eftersom det finns ett stort behov av tjänster till exempel för att stödja företagsamhet. De här tjänsterna måste fungera under omorganiseringen också.

För ekonomiutskottets del gäller de största ändringarna närings-, trafik- och miljöcentralerna, som det här utlåtandet därför fokuseras på.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna

Enligt propositionen kommer närings-, trafik- och miljöcentralerna att ha ungefär 4 400 anställda i början av 2010 och dessutom kommer 3 500 personer att arbeta inom styrningen. Årligen kommer ungefär 2,4 miljarder euro att kanaliseras via centralerna. Dessa har ett mycket brett arbetsfält och en omfattande kundkrets, även om de i viss mån har olika uppgifter. En extra utmaning utgör målen i produktivitetsprogrammet, för de innebär att dagens årsverken före slutet av 2015 ska ha minskat med 25 procent på centralerna och med ungefär 20 procent på de byråer som sorterar under dem. I viss mån går det att nå målen genom att höja produktiviteten bl.a. med hjälp av omläggningar i ansvarsområdena och utbyggda e-tjänster. Men det finns också behov av att kritiskt granska enheternas uppgifter och sätta dem i prioritetsordning. Man måste också titta på vilka tjänster förutom rådgivningen som arbets- och näringsbyråerna eventuellt kan ta över.

Propositionen är i många avseenden relativt allmänt hållen. Det framgår till exempel inte hur den strategiska och operativa styrningen i praktiken kan samordnas med de disponibla medlen så att effektiviteten och lönsamheten förbättras. Vem är det som i sista hand ska fatta besluten och svara för dem?

Det är i princip ett bra mål att utvecklingen och de sedvanliga myndighetsuppgifterna, såsom tillsyn och verkställighet, skiljs åt. Utskottet anser ändå att den föreslagna regleringen av beslutsprocesserna i fråga om närings-, trafik- och miljöenheterna (7 § och 8 §) är alltför generell. Verkställigheten bör särskilt väga in samordning och utformning av ståndpunkter på ministerienivå. Horisontella, principiella vägval som går över en enskild sektors behörighet bör handhas av centralförvaltningen. Ansvaret för att lösa problem bör inte flyttas ner på regional nivå. Det ska alltså sättas höga mål för strategisk planering och styrning.

En annan viktig fråga är hur direktören ska klara av att arbeta efter modellen "som särskilt uppdrag". En enskild närings-, trafik- och miljöenhet kan ha upp till 400—500 anställda och en stor årsbudget. Redan detta betyder att direktören bär ett stort ansvar. Dessutom tillkommer en helt ny organisation som behöver en ny verksamhetskultur som ska uppfylla kraven på produktivitet och resultat. Personalen från olika gamla organisationer ska anpassa sig efter en ny handlingsmodell.

Utskottet anser att det är mycket krävande att ha hand om de här uppgifterna som särskilt uppdrag. Det står heller inte klart vilka befogenheter direktören egentligen kommer att ha. Centralens olika ansvarsområden kan nämligen styras operativt av upp till sex olika ministerier. Direktören har därför inget inflytande över ansvarsområdenas verksamhet, varken i substansfrågor eller i fråga om att utnämna personal. I sin nuvarande form kan propositionen leda till problem med kollisioner och jäv, så att beslutsprocessen går långsammare. Därför anser utskottet att det är viktigt att direktören garanteras en stark ställning.

Uppföljning

Det finns alltså stora utmaningar förknippade med närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet och just nu är det inte säkert hur man kommer att klara av dem. Därför ser utskottet det som nödvändigt att det senast 2011 görs en heltäckande utredning om hur den nya regleringen fungerar och att man snabbt bereder sig på att åtgärda eventuella missförhållanden.