Motivering

Indragning av direktionerna.

I propositionen föreslås att direktionerna vid samtliga ämbetsverk under finansministeriet dras in. Ämbetsverken kan ha organ av delegationstyp för bedömning av utvecklingen av ämbetsverket och det verksamhetsområde det representerar och för gestaltande av strategialternativ. Delegationen har inte självständig beslutanderätt i frågor som gäller ämbetsverket eller inrättningen men inte heller formellt ansvar för styrningen av tillsynen över ämbetsverkets verksamhet och ekonomi. Delegationerna tillsätts av finansministeriet efter att respektive ämbetsverk gett sitt förslag till sammansättning. Personalen föreslås få representation i delegationen. Finansutskottet menar att eftersom bestämmelserna tillåter delegationer bör dessa också tillsättas i praktiken. Särskilt vid sakkunnigämbetsverk kan de vara en utmärkt kanal för att engagera utomstående expertis.

Enligt information till utskottet följer den föreslagna ändringen finansministeriets interna policy. Finansutskottet ser det som ett minus att det inte gjorts en helhetsbedömning av vilken status organ av direktionstyp har inom de olika förvaltningarna. Till dags dato har direktionerna inom bl.a. social- och hälsovårdsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde dragits in. I synnerhet centralförvaltningsprojektet kunde enligt utskottets mening med fördel också ta sig an frågan om statens direktionspolitik.

Erfarenheter av direktionssystemet har, som det framgår av propositionen, samlats under drygt tio års tid. I synnerhet efter övergången till resultatbudgetering och resultatstyrning har direktionens och dess medlemmars roll i många avseenden mefört problem i relation till tjänstemannaledningen vid ämbetsverket. I allmänhet har direktionerna haft till uppgift att på ett allmänt plan styra och övervaka verksamheten samt att besluta om verksamhets- och ekonomiplaner och om budgetförslag. Däremot sitter tjänstemannaledningen i nyckelposition när det gäller resultatbudgetering och resultatstyrning; ministeriet ingår resultatavtal med ledningen och följer upp hur avtalet håller bl.a. genom diskussioner med ledningen. Indragningen av direktionerna kommer på denna punkt att göra ledningen av ämbetsverken och inrättningarna tydligare och få ministeriets styrning och övervakning att vidareförmedlas.

Utskottet konstaterar att den föreslagna ändringen också gör slut på jävsproblemen i direktionsmodellen. Enligt 10 § 5 a punkten i den reviderade lagen om förvaltningsförfarande är en tjänsteman jävig "om han tillhör direktionen för eller något annat därmed jämförbart organ i ett ämbetsverk eller en inrättning och det är fråga om ett ärende som ansluter sig till styrningen och övervakningen av ämbetsverket eller inrättningen". Som medlem i en ämbetsverksdelegation är en ministerietjänsteman inte jävig.

Utskottet vill understryka att alla personalgrupper faktiskt skall ha möjlighet att påverka beslutsprocessen vid ämbetsverken. Det har gjorts studier som visar att personalens möjligheter att påverka sitt arbete, arbetsförhållanden och besluten gällande verksamheten i avgörande grad påverkar det resultat ämbetsverket presterar och personalens arbetshälsa. Personalföreträdare är följaktligen ett måste, menar utskottet.

Bestämmelserna om utövande av beslutanderätt.

Enligt de föreslagna lagarna leds ämbetsverket av generaldirektören/överdirektören, som i arbetsordningen bestämmer om ämbetsverkets organisation och verksamhetsenheter. För de stora ämbetsverkens del finns det dessutom i de ämbetsverksspecifika lagarna bestämmelser om organisationsstrukturen och organisationsenheterna. Meningen är att i de korresponderande förordningarna införa detaljerade bestämmelser också om utövande av beslutanderätt.

Utgående från erhållen utredning konstaterar utskottet att propositionens förslag till bestämmelser om utövande av beslutanderätt i viss mån lämnar rum för tolkning så till vida som meningen enligt propositionens allmänna motivering varit att genom förordning från statsrådet begränsa general- eller överdirektörens möjligheter att i arbetsordningen till andra tjänstemän delegera den beslutanderätt som enligt lagens huvudregel hör till honom eller henne. Utskottet föreslår att regleringen förtydligas på denna punkt genom uttryckliga bestämmelser i de ämbetsverksspecifika lagarna och att det i förordning av statsrådet föreskrivs om ärenden som i arbetsordningen inte får överföras till andra tjänstemän för beslut. Alla föreslagna lagar skall kompletteras med det föreslagna tillägget. Samtidigt stryks de bestämmelser i lagförslagen som gäller samma sak.