Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Höjningsförslaget
Höjningen är en del av det man kommit överens om
i regeringsprogrammet för att med proaktiva åtgärder
förbättra samhällsekonomin. Skattehöjningen
beräknas öka statens skatteintäkter med ca
50 miljoner euro per år. Det årliga utfallet skulle
alltså vara ca 750 miljoner euro. Den största
delen av skatten, ca 90 %, härrör från skatt
på cigaretter. Finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter
kommer att inbringa ca 7 % av den skatt som inflyter. Cigarrer
och cigariller står för omkring 2 %.
Enligt regeringsprogrammet ska skattebasen utvidgas och tyngdpunkten
inom beskattningen flyttas från en tillväxthämmande
beskattning av arbete och företagande till beskattning
baserad på miljö- och hälsoaspekter.
Förslagen att höja skatten på sötsaker
samt på alkohol och alkoholdrycker, som för närvarande
behandlas i riksdagen, ligger i linje med det allmänna
syftet. Indirekt ingår det hälsopolitiska syftet
visserligen också i lagen om tobaksaccis. Syftet med accisen är
bland annat att främja de mål som nämns
i tobakslagen (). Propositionen
motsvarar alltså även tobakslagens egna syften
De föreslagna höjningarnaAccisen på cigaretter,
cigarrer och cigariller samt på pip- och rulltobak höjs
i snitt med 10 % och på finskuren tobak avsedd
att rullas till cigaretter med i genomsnitt 25 %.
Minimiaccisen på cigaretter höjs dessutom med
11 % och på rulltobak med nästan 28 %. är
en fortsättning på de höjningar som genomfördes
2009 och 2010. Samtliga har haft en moderat höjning av skattesatsen
som mål så att försäljningen
i Finland inte i någon större omfattning ska kompenseras
genom resandeimport. Samtidigt har skillnaden mellan rulltobak och
fabriksframställda cigaretter reducerats. Tanken bakom
höjningen av minimiaccisen har varit att stävja
billiga cigaretters inträde på marknaden. Samtidigt
har man velat få till stånd positiva effekter
i hälsoskillnaderna mellan olika socialgrupper.
Skattehöjningarna har synts i priserna på tobaksprodukter,
som har stigit klart från nivån 2008 och fram
till utgången av 2010. Detaljhandelspriserna på cigaretter
har under den här perioden stigit med cirka 13
procent och på rulltobak med mer än en femtedel.
Konsumtionen av tobaksprodukter har minskat och skattebasen reducerats
med cirka fyra procent sedan 2008. Propositionen förväntas
ha samma effekter.
De här allmänna principerna i propositionen är
motiverade och värda att satsa på, anser utskottet.
Inriktningen av höjningarna
Höjningarna gäller i huvudsak accisen
per enhet för tobaksprodukter. På det sättet
höjs priset på billiga cigarrer i proportion mer än
på dyra. Denna inriktning motsvarar det allmänna
mål som satts upp i regeringsprogrammet om att i beskattningen
av tobak övergå till beskattning per enhet av
skäl som hänger samman med folkhälsan och
fiskala strävanden.
Inriktningen kan anses motiverad bl.a. för att tobaksaccisens
struktur hos oss i större utsträckning än
internationellt har byggt på beskattning enligt värde.
Tobakskonsumtionen har dessutom under senare år allt mer
riktats mot billigare prisklasser och prisskillnaderna mellan billigare och
dyrare cigaretter har ökat. Propositionen jämnar
i någon mån ut denna skillnad. En större skattehöjning
kan dessutom minska rulltobakens stora popularitet bland ungdomar.Enligt
SHM använder hela 57 % av de 14-åriga
pojkar och 27 % av de 18-åriga pojkar som röker
dagligen rulltobak. Motsvarande siffror för flickor är
27 % och 14 %. Detta har ansetts vara ett
viktigt mål eftersom rulltobak har negativare konsekvenser
för hälsan än fabrikstillverkade cigaretter.
Å andra sidan höjer den allmänna
prisstegringen på tobak automatiskt den värdebaserade accisen
samtidigt som prisskillnaden jämfört med grannländer ökar.
En enhetsbaserad accis uppvisar inte detta drag.
Tobaksaccisens struktur
I motsats till vad tobaksindustrin har hoppats på anser
utskottet emellertid det viktigt att propositionen inte i desto
större utsträckning ingriper i tobaksaccisens
struktur. En sådan reform skulle kräva en grundlig
konsekvensbedömning för att de fiskala och hälsopolitiska
målen inte skulle äventyras och strukturförändringen
leda till långvariga och svårkorrigerade skadliga
effekter. Också de myndighetsyttranden som gjorts under
expertutfrågningen i utskottet har betonat denna synpunkt.
Den ingår också i social- och hälsovårdsutskottets
förordande uttalande.
I sin nuvarande utformning får propositionen således
ett brett hälsopolitiskt stöd.
Frågan om att se över tobaksaccisens struktur är
aktuell också för att ett förbud mot
synlighållande av tobaksprodukter träder i kraft
från början av nästa år. Eftersom
man inte vet vilka effekter förbudet kommer att ha på marknadsföringen
skulle det inte vara motiverat att göra väldigt
stora förändringar i tobaksaccisens struktur.
Utskottet framhåller också att strukturen
hittills har garanterat en tillräcklig beskattning av såväl
billiga som dyra cigaretter. Den minimiaccis som
ingår i strukturen har slagit hårdare mot i genomsnitt
billigare cigaretter och den höga värdebaserade
accisen har dessutom garanterat en effektiv beskattning av dyra
cigaretter. EU-kommissionen har dessutom ansett det motiverat med
en hög värdebaserad skatt i ett land som Finland,
där marknaden har koncentrerats till ett fåtal
aktörer. I t.ex. Sverige är situationen en annan.
Utskottet förenar sig inte heller om uppfattningen
att trenden i Europa går mot enhetsbaserade skattestrukturer. Även
om många länder under de senaste två åren
i någon mån har sänkt den värdebaserade
andelen av skatten, har andra igen höjt eller håller
på att höja den. Det närmaste exemplet
på detta är Danmark, som stegvis har förflyttat
tyngdpunkten från en starkt enhetsbaserad skatt och enligt
uppgift från finansministeriet igen 2014 kommer at höja
den värdebaserade andelen.
Här utgör Sverige ett undantag, när
man har gått in för en i stort sett uteslutande
enhetsbaserad struktur. Man har än så länge
inte någon tillförlitlig erfarenhet av dess effekter.
Det är alltså för tidigt att dra några
slutsatser. Även dessa synpunkter talar för att
skynda långsamt i Finland.
Uppföljning
Det finns skäl att följa höjningen
av tobaksaccisen såväl i övervakningssyfte
som för att utvärdera konsekvenserna på strukturen.
Det viktigaste utvärderingsobjektet är resandeinförseln
och den illegala införseln av tobak. Dessa står
för en femtedel av tobakskonsumtionen i Finland. Det här är
en betydande andel och förklaras med den stora prisskillnaden
jämfört med priserna i grannländerna
Estland och Ryssland. Tullen har utifrån egna iakttagelser
konstaterat att prisstegringar i Finland direkt påverkar
den gränsöverskridande lagliga och olagliga införseln
av cigaretter. Saken blir inte bättre av att största
delen av den olagliga handeln är i händerna på kriminella.
Också i detta avseende är uppföljningen
viktig för utvecklingen av tobaksaccisen.