Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Propositionen är en fortsättning på och finjustering av den stora energiskattereform som beslutades 2010 och som trädde i kraft 1 januari 2011. Reformen innebar att man övergick till en miljögrundad, neutralare och i görligaste mån konsekvent energiskattemodell som täcker in såväl transportdrivmedel som uppvärmningsbränslen.

Den aktuella propositionen gäller endast uppvärmningsbränslen och syftar uteslutande till att stärka skattens funktion som miljöstyrande instrument, inte att öka skatteinkomsterna. Ändringen av alltså skatteintäktsneutral och genomförs genom att koldioxidskatten höjs och energiinnehållsskatten sänks i motsvarande mån.

Höjningen är måttlig; det värde per ton koldioxid som är beräkningsgrund för koldioxidskatten stiger från 30 till 35 euro. Energiinnehållsskatten sjunker i sin tur från 7,70 till 6,65 euro per megawattimme. Regeringen föreslår inga ändringar i skatten på elström, torv, biogas eller fast biomassa. Beskattningsstrukturen förblir oförändrad också när det gäller kombinerad produktion och biobaserade, flytande uppvärmningsbränslen.

Förslaget är försvarbart med hänsyn till miljömålen och hålls inom acceptabla ramar, menar utskottet. Mest stiger skatten på stenkol men höjs en aning också för lätt och tung brännolja. I gengäld sjunker skatten lite på naturgas och gör därmed naturgasen konkurrenskraftigare gentemot stenkol. Sammantaget sett ger omprioriteringen koldioxidsnåla bränslen, förnybar energi och kombinerad produktion en skjuts framåt.

Ändringen bedöms inte heller påverka inkomstfördelningen, eftersom kostnadseffekterna är små och tar sig olika uttryck beroende på uppvärmningsmetod. Också på denna punkt är förslaget alltså godtagbart.

Utskottet anser också att utvidgningen av skattefriheten för kommersiell fartygstrafik är motiverad.