Motivering
Utskottet tillstyrker propositionerna med ändringar.
Propositionerna bildar en helhet där regeringens proposition
till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan
för 2014 samt till andra ändring av vissa lagar
(RP 105/2013 rd) har kompletterats på det sätt
som fastslagits i regeringsprogrammet efter det att centralorganisationernas
ramavtal av den 30 augusti 2013 godkändes i de olika branschernas
kollektivavtal. Den kompletterande propositionen (RP 181/2013
rd) innehåller de förslag genom vilka regeringen
beslutat stödja det uppkomna avtalet och bidra till att
konkurrenskraften, sysselsättningen och köpkraften
upprätthålls.
Den kompletterande propositionen är också till
sina verkningar klart viktigare än den ursprungliga propositionen.
Den innehåller preciseringar av nästa års
inkomstskatteskala och förslag till nya höjningar
av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen.
Dessutom föreslås det att de tilläggsnedskärningar
i de skattefria kilometerersättningarna, om vilka beslut
redan fattats, ska slopas.
Å andra sidan innebär propositionen att regeringen
har ändrat den linje som fastslogs i rambeslutet våren
2012 om att den åtstramning som föranleddes av
inflationen och den stigande inkomstnivån inte heller nästa år
ska kompenseras genom skatteskalan.
De nya förslagen minskar inkomstskatteintäkterna
med uppskattningsvis 171 miljoner euro totalt, utöver de
48 miljoner euro som ingick i regeringens ursprungliga proposition.
Beslutet om kilometerersättningarna betyder vidare att skatteintäkterna
minskar med cirka 23 miljoner euroUppskattningen tar hänsyn
till att samfundsskatten sänks från 24,5 till
20 procent i enlighet med rambeslutet från våren
2013.. Propositionernas inverkan på skatteintäkterna är
således sammanlagt över 240 miljoner euro per år.
Kommunernas skatteintäkter minskar med något över
76 miljoner euro, men detta ska i enlighet med regeringsprogrammet
kompenseras fullt ut.
Utskottet anser att propositionerna är konstruktiva
och tillstyrker de viktigaste förslagen i dem.
Ändringar i de allmänna skattegrunderna
Ekonomiskt lägger förslagen tonvikten på ändringar
i de nämnda allmänna skattegrunderna. Den viktigaste ändringen är justeringen
av skatteskalan, som står för cirka 130 miljoner
euro. Avsikten är att nå målet genom
att höja inkomstgränserna i innevarande års
skatteskala med 1,5 procent. Höjningen gäller
dock inte den högsta inkomstgränsen, som alltså blir
oförändrad. Utskottet menar att förslaget
allmänt taget är motiverat för att upprätthålla
köpkraften under den tid av långsam tillväxt
som vi kan förväntas stå inför.
Av samma orsak är de föreslagna ändringarna i arbetsinkomstavdraget motiverade;
de ger en ökning av avdragen på cirka 70 miljoner
euro. Det ska enligt planerna ske genom att maximibeloppet för
avdraget höjs från nuvarande 970 euro till 1 010
euro. Dessutom ska avdragets inflödesskattesats och minskningsprocent
höjas något. Eftersom arbetsinkomstavdraget hänför
sig till löneinkomst och andra aktiva inkomster har det
i linje med regeringsprogrammet en sänkande effekt på beskattningen
av arbete.
Den tredje ändringen av de allmänna skattegrunderna är
höjningen av grundavdraget, som berör
de allra lägsta inkomsterna. Maximibeloppet höjs
från nuvarande 2 880 till 2 930 euro, och minskningsprocenten
sänks från 20 till 19 procent. Avdraget utsträcks
för dagpenningsinkomsternas del till en årsinkomst
på cirka 18 300 euro, för löneinkomster
till cirka 23 700 euro och för pensionsinkomster
till cirka 20 700. Ändringarna innebär
att skatteintäkterna minskar med sammanlagt cirka 40 miljoner
euro. - Det kan vidare konstateras att maximibeloppet för grundavdraget
har höjts med totalt 660 euro de senaste två åren,
om den nu föreslagna ändringen beaktas. Det är
på det hela taget motiverat, eftersom det stödjer
köpkraften hos låginkomsttagarna och därigenom även
sysselsättningen. Vidare främjar det målsättningen
att beskattningen ska vara rättvis.
Dessa ändringar betyder sammantaget att skatteskalan
för löneinkomst i genomsnitt kommer att ligga
på samma nivå som i år när man
beaktar den stigande inkomstnivån. Vidare sänker ändringarna
i arbetsinkomstavdraget och grundavdraget beskattningen särskilt
av löntagare med låg inkomst. Utskottet menar
att detta paket är balanserat och går i rätt
riktning med hänsyn till det rådande ekonomiska
läget.
Övriga ändringar
Propositionen RP 105/2013 rd innehåller många sinsemellan
oberoende ändringsförslag som anknyter till reformer
utanför beskattningens område. Hit hör
t.ex. det på studiestödsreformen baserade förslaget
om att stegvis slopa studielånsavdraget och ersätta
det med en skattefri studielånskompensation, förslaget
om skattefrihet för nybyggnadsstöd enligt skoltlagen
och de förslag om skattefrihet för vissa studiesociala
förmåner som grundar sig på ändringarna
i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.
Utskottet inga invändningar mot dessa förslag.
Utskottet anser vidare att förslagen om beskattningen
vid överföring av EU-anställdas pensionsrätt
och om förlängning av förfarandet för
elektronisk identifiering av organisationer är rent tekniska
och att ändringen i fråga om beskattningsuppgifters
offentlighet är ringa och motiverad.
Utöver det som nämnts ovan innehåller
propositionen dock vissa ändringsförslag av vidare intresse.
De gäller ränteavdraget för bostadsskuld,
hushållsavdraget, temporär skattefrihet för
vinst vid försäljning av fastighet samt skattefrihet
för kilometerersättningar. I det följande
tar utskottet i korthet upp dessa frågor.
Ränteavdraget för bostadsskuld.
I regeringsprogrammet sägs bland annat att rätten
att dra av räntorna på bostadslån ska
begränsas måttligt och stegvis under valperioden.
Syftet är alltså att förenhetliga beskattningen
av dem som bor i hyreslägenhet och dem som bor i ägarbostad.
Avdraget har sänkts i enlighet med regeringsprogrammet
på så sätt att den övre gränsen
för avdragsgillheten för räntorna först
sänktes till 85 och sedan till 80 procent. Tanken var att
den avdragsgilla andelen från och med nästa år
permanent skulle vara 75 procent. Begränsningen gäller
samtliga bostadsskulder oberoende av när lånet
har tagits.
Regeringen beslutade i samband med vårens rambeslut
att ytterligare begränsa avdragsgillheten till 70 procent
av räntorna. Ändringen avses emellertid träda
i kraft först vid ingången av 2015. Nästa år är
alltså 75 procent av räntekostnaderna avdragsgilla.
Den föreslagna ändringen ökar skatteintäkterna
med cirka 27 miljoner euro per år från och med
2015.
Utskottet anser att förslaget är acceptabelt. Det är
ett led i de anpassningsåtgärder som visat sig
nödvändiga för att dämpa statens
skuldsättning. På individnivå är ändringen
dessutom behärskad; sänkningen på 5 procent
minskar ränteavdraget på ett bostadslån
på 100 000 euro med 45 euro per år, om räntan är
3 procent. Med hänsyn till att beskattningen bör
vara förutsebar är det motiverat att ändringen
träder i kraft först vid ingången av
2015.
Hushållsavdraget.
Också förslaget att höja det maximala
beloppet för hushållsavdraget från 2 000
till 2 400 euro bygger på rambeslutet. Syftet är
att främja sysselsättningen och stödja
bekämpningen av svart ekonomi. Ändringen sänker
skatteintäkterna med cirka 13 miljoner euro per år,
men uppmuntrar å anda sidan hushållen att också i
fortsättningen köpa tjänster som berättigar
till avdrag. Med hänsyn till detta är förslaget
motiverat, anser utskottet.
Temporär skattefrihet för vinst vid försäljning av
fastighet.
Den temporära skattefriheten för vinst vid överlåtelse
av fastighet grundar sig på det strukturpolitiska program
som regeringen avtalade om under höstenStrukturpolitiskt
program för att stärka förutsättningarna
för ekonomisk tillväxt och åtgärda
hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, 29.8.2013..
Programmet syftar till att stärka förutsättningarna
för ekonomisk tillväxt och åtgärda
hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Det är
ett viktigt och omfattande åtgärdspaket med vida
effekter för många samhällsfunktioner.
Ett element i detta paket är strävan att reformera
strukturerna på bostadsmarknaden och bl.a. undanröja
hindren för tillgången till tomtmark. I propositionen
föreslås därför att försäljning
av mark till en kommun ska vara skattefri under en begränsad
tid. Skattefriheten avses dock gälla enbart överlåtelser
som görs av fysiska personer och dödsbon mellan
den 1 oktober 2013 och den 31 december 2014. Den temporära skattefriheten
beräknas sänka statens kapitalskatteintäkter
med cirka 5 miljoner euro.
Utskottet tillstyrker förslaget. Vid bedömningen
av de ekonomiska effekterna bör man också minnas
att det vid beskattningen av vinst vid fastighetsöverlåtelse
till en kommun — och vissa andra offentliga samfund — tillämpas
en permanent lättnad som uppgår till 80 procent
av den presumtiva anskaffningsutgiften (49 § 1 mom, 4 punkten
i inkomstskattelagen). Med hänsyn till detta är
alltså den temporära förmånen
skälig.
Kilometerersättningarna.
Det kanske mest problematiska förslaget i propositionen
gäller kilometerersättningarna. Avsikten är
att delvis upphäva den lagändring som gjordes
för ett år sedan. Förslaget anknyter
till de åtgärder genom vilka regeringen understöder
arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal.
Syftet med den lagändring som gjordes förra året
(RP 88/2012 rd) var att i två steg begränsa den överkompensation
som betalats till löntagare på basis av de skattefria
kilometerersättningarna. Den första schematiska
sänkningen på 5 procent, som gällde alla,
trädde i kraft vid ingången av innevarande år.
Avsikten är att denna åtgärd ska vara
permanent.
Det följande steget skulle enbart ha berört dem
som kör mycket, och avsikten var att det skulle träda
i kraft i början av nästa år. Den tänkta
ersättningsnivån skulle ha tillämpats
till den del arbetsresorna överstiger 15 000 kilometer om året.
Den skattefria ersättningen kunde till denna del ha varit
högst 55 procent av den ersättningsnivå som
Statens arbetsmarknadsverk räknat ut. Nu föreslås
det alltså att denna ändring slopas.
Förslaget berör i huvudsak 38 000 anställda inom
den privata sektorn, vilket motsvarar cirka 5 procent av alla som
får skattefri kilometerersättning. Effekten på skatteintäkterna
blir cirka 23 miljoner euro per år.
Utskottet behandlade förra året ärendet
i sitt betänkande FiUB 28/2013 rd och ansåg
att de föreslagna åtgärderna i princip
var välkomna och motiverade. Det är därmed
inte helt problemfritt att den nu aktuella ändringen går
i motsatt riktning. Det är frågan om en gränsdragning
mellan icke-avdragsgilla levnadskostnader och avdragsgilla utgifter
för inkomstens förvärvande eller bevarande.
På ett allmänt plan gäller frågan också den
grundläggande principen att alla ska vara lika inför
lagen. Av dessa skäl tillstyrker utskottet förslaget
endast därför att det ingår i det paket
regeringen sammanställt som kompensation för arbetsmarknadsuppgörelsen.
Motionerna
Utskottet föreslår att motionerna förkastas.