Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Bakgrund
Propositionen är en av de åtgärder
för att öka skatteintäkterna som ingår
i den godkända planen för de offentliga finanserna
för åren 2015—2018. Målet är
en ökning på cirka 180 miljoner euro i de årliga
intäkterna av fordonsskatten från ingången
av 2016. År 2015 är ökningen mindre, 80
miljoner euro, på grund av föregripande uttag
och individuella faktureringsperioder. Enligt de nya skattegrunderna
fastställs skatten således för enhetlighetens
skull först för den 1 januari 2016 och dagar
därefter. Men på grund av den individuella faktureringsperioden
kommer effekterna av ändringen att märkas flexibelt
hos olika skattskyldiga redan från början av nästa år.
Höjningarna gäller fordonsskattens grundskatt och
riktas som årlig skatt till hela fordonsbeståndet.
Det framhäver skattens styrande effekt och håller
enskilda höjningar på en moderat nivå.
De genomsnittliga höjningarna blir ca 60—61 euro
per år. Dessutom betonas en utsläppsbaserad höjning
för att effektivisera den styrande effekten så att ökningen är
störst i det segment där det finns flest fordon
i trafik. De enskilda höjningarna kommer således
på årsnivå variera mellan 12 och 69 euro.
Höjningen av skatten enligt total massa ska däremot
förbli 60 euro i alla viktklasser.
Den årliga utsläppsbaserade skatten varierar efter
höjningarna totalt mellan 70 och 618 euro, och den skatt
som baserar sig på totalmassan varierar mellan 186 och
595 euro. Skatten enligt totalmassan ska fortfarande vara lindrigare än den
utsläppsbaserade för att säkerställa
en rättvis beskattning. — Det bör också konstateras
att för elbilar tas enligt en uttrycklig bestämmelse
i lagen den lägsta utsläppsbaserade grundskatten (70
euro per år) även om elbilar i övrigt
skulle höra till de fordon som beskattas enligt total massa.
Propositionen medför ingen ändring i det avseendet.
Skatteförhöjning
Utskottet anser att propositionen på det hela taget är
väl motiverad och hanterlig till sina verkningar. Intäkterna
av fordonsskatten har en stor fiskal betydelse — förra året
866 miljoner euro — och utgör också en
stabil skattebas i och med att den tas ut varje år. Den är
således inte konjunkturkänslig på samma
sätt som bilskatten. Det syns också i intäkterna
som har ökat stadigt varje årI 2015 års
budgetproposition beräknas fordonsskatten ge 957 miljoner
euro och bilskatten 993 miljoner euro (RP 131/2014 rd). medan
intäkterna av bilskatten har varierat mellan över
och under en miljard euro. En stabil bilskatt och måttfulla
höjningar bidrar också till att överföra
beskattningens tyngdpunkt från anskaffning till förbrukning,
vilket redan länge har varit ett mål.
Propositionen ligger också väl i linje med
de allmänna miljömålen, anser utskottet.
Fordonsskatten är en del av den miljöbaserade
trafikbeskattningen jämsides med bilskatten och beskattningen
av drivmedel. Den stödjer således de krävande
målen för utsläppsminskning för
de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel
med utsläppsrätterKommissionen har framställt
som mål för den sektor som inte handlar med utsläppsrätter
en minskning av utsläppen av växthusgaser med
30 procent jämfört med år 2005 i sitt
meddelande av den 22 januari 2014 om en klimat- och energipolitisk
ram för perioden 2020—2030, (COM(2014)15 slutgiltig).,
som överhuvudtaget kräver mångsidiga
metoder med omfattande verkningar. — Det är anmärkningsvärt
att trots att de genomsnittliga koldioxidutsläppen för
nya personbilar har sjunkit betydligt bl.a. på grund av
skattestyrning har trafikens andel av utsläppen förblivit
nästan oförändrad. Den utgör
fortfarande ungefär en femtedel av alla koldioxidutsläpp
i Finland. Det beror inte bara på att genomsnittsåldern
för bilbeståndet är relativt högMedelåldern
för de bilar som fanns antecknade i registret 2013 var
för personbilar 11,2 år och för paketbilar
11,9 år. utan också på att antalet
personbilar och trafikprestationer fortfar att öka stadigt.
Dessutom anser utskottet att den utsläppsbaserade höjningen är
väl viktad eftersom höjningen stiger brantast
för de mest typiska utsläppsmängderna
inom personbilsbeständet och på så sätt
har den mest effektiva täckningen. Dessutom är
höjningen större än genomsnittet för
bilar med en utsläppsnivå på 174—284
g/km. Den största höjningen gäller
bilar med en utsläppsnivå på 233 g/km.
Med en jämn eller ökande skatteförhöjning
härifrån mot skattetabellens övre gräns
skulle skattebeloppet bli oskäligt högt för bilar
med de största utsläppen jämfört
med andra bilar. Med avseende på att minska koldioxidutsläppen
inom vägtrafiken saknar detta dock betydelse på grund
av att det finns ganska få sådana fordon. Trots
att den föreslagna höjningen är större
i skattetabellens nedre gräns än i den övre
gränsen, skulle det högsta skattebeloppet som är
618 euro ändå vara nästan niofaldigt
jämfört med den lägsta skattenivån
som är 70 euro.
Eftersom förslaget endast gäller skattebeloppet
medför det ingen förändring i fordonsskattens
basala struktur. Det är motiverat eftersom skattemodellens
styrande verkan är god och den är lätt
att förstå; skattenivån baserar sig på fordonets
utsläpp antingen direkt eller på grundval av massan.
Dessutom är skattemodellen teknikneutral: den gynnar alla
utsläppssnåla bilar oavsett teknik. Skattenivån
kan justeras också genom användningen av fordonet
eftersom fordonsbeskattningen gäller per dag. På så sätt
kan t.ex. skattebelastningen för husbilar lindras.
Övriga ändringsförslag
Utskottet har inget att invända när det gäller övriga
förslag av främst teknisk karaktär.