Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.1
Riksdagen remitterade den 18 september 2003 en proposition med förslag till lag om skatteskalorna för 2004 (RP 48/2003 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner:
LM 53/2003 rd Lag om ändring av 2 § lagen om skatteskalorna för 2003 remitterad 11.6.2003
Ärendet har beretts av finansutskottets skattedelegation.
Utskottet har hört
finanssekreterare Fransiska Pukander och överinspektör Panu Pykönen, finansministeriet
överinspektör Erkki Laanterä, Skattestyrelsen
vice verkställande direktör Pauli K Mattila, Centralhandelskammaren
skattejurist Tarja Tarkiainen, Finlands Kommunförbund
direktör Timo Sipilä, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf
ekonomisk expert Helena Pentti, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
chefsjurist Anna Lundén, Företagarna i Finland r.f.
direktör Tero Honkavaara, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT
chefsekonom Jaana Kurjenoja, Skattebetalarnas Centralförbund
Finansministeriet och försvarsministeriet har lämnat skriftliga utlåtanden om ärendet.
Propositionen innehåller förslag till progressiv inkomstskatteskala, progressiv förmögenhetsskatteskala och förmögenhetsskatteprocentsats för samfund. Skalorna och procentsatserna ska tillämpas vid statsbeskattningen för 2004.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2004 och avses bli behandlad i samband med den.
Avvsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2004.
I lagmotion LM 53/2003 rd föreslås att ändringarna i beskattningen för 2004 beaktas vid förskottsinnehållningen av inkomster från pensioner och dagpenningar.
Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Propositionen hänger samman med propositionen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen (RP 49/2003 rd), som utskottet behandlar samtidigt. Propositionerna tar sikte på att skatterna på arbete ska sjunka med ungefär 775 miljoner euro nästa år. Av skattelättnaderna går 355 miljoner euro till de föreslagna ändringarna i skatteskalorna för skattebetalare och resten, 420 miljoner euro, till de föreslagna ändringarna i avdragen för inkomstens förvärvande och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Skattelindringarna inriktas främst på löne- och företagsinkomster och gäller i första hand låg- och medelinkomsttagare.
Utskottet ställer sig bakom propositionen och regeringens ambition att i mån av möjlighet låta skattelättnaderna gå till lindrigare beskattning av arbete. Förslagen fortsätter på samma väg som regeringen slog in på i mitten av 1990-talet, då skatterna sjönk stegvis över hela linjen i sysselsättningsfrämjande syfte.
De sakkunniga påpekade att den föreslagna inflationsjusteringen i skatteskalorna är lägre än den allmänna inkomstutvecklingen. De föreslagna skattelättnaderna skärper också i viss mån progressionen eftersom de inte slås ut jämt över alla inkomstnivåer. Dessutom uppmärksammades pensionstagarna eftersom skattelättnaderna går till pensionstagare som betalar inkomstskatt till staten. En del har också krävt återhållsamhet i skattelättnaderna för att behoven inom den offentliga ekonomin framöver ska kunna tillgodoses på önskat sätt.
Regeringens linje i propositionen är befogad, särskilt som den främjar sysselsättningen och håller uppe konsumtionsefterfrågan. Bådadera är viktiga för att den rådande långsamma tillväxten i ekonomin ska få fart och arbetskraftsbristen som ökar i takt med att befolkningen åldras kunna lindras. Utskottet anser följaktligen att skattelättnaderna inte bör minskas eller omstruktureras på något annat sätt.
Regeringen föreslår inga ändringar i förmögenhetsskatteskalan där den undre gränsen varit oförändrad sedan 1991. Skalan beaktar således inte inflationen, den allmänna ökningen av förmögenheten eller de höjda beskattningsvärdena. Utskottet upprepar här sitt ställningstagande från i fjol, att det bör göras en övergripande utredning av hur förmögenhetsskatterna kunde ses över i samband med skattereformen. Därför föreslår utskottet inga ändringar i vare sig propositionen eller förmögenhetsskatteskalan.
Utskottet föreslår att lagmotionen förkastas.
På grundval av det ovanstående föreslår utskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar och
att lagmotion LM 53/2003 rd förkastas.
Helsingfors den 14 november 2003
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i delegationen var
utskottsråd Maarit Pekkanen
I stället för att trygga och satsa på välfärdstjänsterna går regeringen Vanhanen in för att kraftigt sänka inkomstskatterna. I juli i år ändrades skattekriterierna för 2003, vilket innebar att skatterna på förvärvsinkomster på årsnivå sjönk med ytterligare 295 miljoner euro utöver de normala, redan tidigare beslutade skattesänkningarna.
Regeringen föreslår att inkomstskatten sänks med 775 miljoner euro 2004. Dessutom föreslår regeringen en inflationsjustering på en procent i den progressiva inkomstskatteskalan. Ändringen beräknas sänka statens intäkter av inkomstskatten med 70 miljoner euro. Därmed slösar regeringen på två år bort det spelrum som annars hade kunnat användas till bättre tjänstutbud och de mest angelägna ändringarna av vissa förmåner. I själva verket har regeringen lagt utgiftsramen på is genom sitt rambeslut. Till råga på allt räknar regeringen med nya skattelättnader antingen i samband med eller efter inkomstuppgörelserna.
En majoritet inom utskottet går med på regeringens linje.
Vänsterförbundet föredrar en linje som ger medborgarna bättre service och förbättrar villkoren för studerande, pensionärer och personer med en liten dagpenning. Därför motsätter vi oss extra och inflationsdrivande skattelättnader. Det behövs inte mer än en inflationsjustering av inkomstskatteskalan. I de högsta inkomstklasserna behövs inte ens justeringen.
På grundval av det ovanstående föreslår vi
att lagförslaget i betänkandet i övrigt godkänns utan ändringar men 2 § med ändringar (Reservationens ändringsförslag)
Den progressiva inkomstskatteskalan är följande:
_______________
Propositionen (RP 48/2003) med förslag till lag om skatteskalorna för 2004 innehåller dels en inflationsjustering, dels en sänkning av marginalprocentsatserna med en procentenhet. Regeringen räknar med att skatteinkomsterna sjunker med 70 miljoner euro på grund av inflationsjusteringen och med 350 miljoner euro på grund av den sänkta marginalskatten. Skattebetalarna får förstås större nytta av marginalskattesänkningen om de har höga inkomster. En person som tjänar mindre än 11 700 euro om året har ingen nytta av skattesänkningen.
I sin alternativa statsbudget föreslår kristdemokraterna att en del (320 miljoner euro) av inkomstskattesänkningen i budgetpropositionen i stället används till att sänka momsen på livsmedel från 17 till 12 procent. Då skulle alla medborgare ha ungefär lika stor nytta av skattesänkningen, men relativt sett skulle nyttan vara störst i de befolkningsgrupper som har de största matutgifterna i relation till de totala utgifterna. En momssänkning är således rättvisare i socialt hänseende än en sänkning av marginalskatten på inkomsterna. Därför föreslår jag en höjning med en procentenhet för de inkomster som överstiger den övre gränsen på inkomstskatteskalorna. Det betyder att inkomstskatten inflationsjusteras men i övrigt är lika stor som i dagsläget.
På grundval av det ovanstående föreslår jag
Den reform av företagsskatten som regeringen Vanhanen föreslår innehåller en del positiva element för företagare och medborgare. En positiv sak är till exempel att förmögenhetsskatten sjunker. Med en tidigareläggning av de företagsfrämjande förslagen kunde regeringen stödja företagande och därmed medverka till att generera nya arbetstillfällen. Om de positiva besluten drar ut på tiden försämras däremot sysselsättningen samtidigt som regeringen får svårare att nå sina sysselsättningsmål. Därför bör förmögenhetsskatteskalan godkännas i enlighet med regeringens beslut redan för 2004. Skattesatsen bör alltså sänkas till 0,8 procent och den skattefria gränsen höjas till 250 000 euro.
att lagförslaget i betänkandet i övrigt godkänns utan ändringar men 3 § med ändringar (Reservationens ändringsförslag)