Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Den utgör en viktig del av de anpassningsåtgärder som syftar till att genom inkomstbeskattningen bidra till att statsfinanserna balanseras upp och stärka välfärdsstatens finansieringsbas. Överenskommelse om åtgärderna träffades genom vårens rambeslutRamarna för statsfinanserna 2013—2016 behandlas närmare i statsrådets redogörelse SRR 1/2012 rd.. Rambeslutet följer å sin sida det finanspolitiska huvudmålet enligt regeringsprogrammet, dvs. att nå balans i statsfinanserna och att få statens skuldkvot att börja minska före valperiodens slut. Enligt rambeslutet krävs det dessutom ytterligare anpassningsåtgärder för att de mål som uppställts för statens finansförvaltning ska kunna nås.

Propositionen ska således stödja målet enligt regeringsprogrammet och rambeslutet att balansera upp statsfinanserna. Samtidigt genomförs också skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer.

Regeringen föreslår att man i inkomstbeskattningen för 2013 och 2014 temporärt ska frångå de årliga justeringar av skatten på förvärvsinkomster som överenskoms i regeringsprogrammet. Dessutom höjs skattebördan på höga löneinkomster och pensioner temporärt genom en ny högsta skatteklass i inkomstskatteskalan för 2013—2015. Den gäller inkomster som överstiger 100 000 euro. Utöver denna ändring i skatteskalan är det meningen att en tilläggsskatt för pensionsinkomst ska tas ut för höga pensioner till den del som pensionsinkomsten överstiger 45 000 euro efter pensionsinkomstavdraget.

Jämsides med dessa skatteskärpningar ska beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Enligt förslaget ska högsta beloppet på båda avdragen höjas: arbetsinkomstavdraget från 945 till 970 euro och grundavdraget från 2 850 till 2 880 euro. Dessutom föreslås en höjning av arbetsinkomstavdragets inflödesskattesats från 7,1 till 7,3 procent. Ändringarna innebär att skatteintäkterna totalt kommer att minska med uppskattningsvis 65 miljoner euro. Avsikten är att kommuner och församlingar ska kompenseras fullt ut för sin andel av de förlorade skatteintäkterna.

Propositionen innehåller också en precisering som gäller hushållsavdraget. Ändringen beror på EU-rätten. I fortsättningen ska det vara möjligt att göra avdraget för arbete som utförts i en annan medlemsstat, om de allmänna villkoren för avdragsrätten är uppfyllda. Genom förslaget tillgodoses arbetstagares och personers fria rörlighet i detta avseende.

Allmän bedömning

Propositionen innebär en flexibel, men motiverad och acceptabel tillämpning av de grundläggande principer för beskattning av arbete som anges i regeringsprogrammet, menar utskottet. Redan det att skatteskalorna inte justeras innebär i sig att staten får flera hundra miljoner euro i extraintäkter jämfört med en situation där en justering skulle ha gjorts i enlighet med de senaste årens praxis. Även om förslaget innebär en temporär ordning kommer det att ha stor betydelse för statens skatteintäkter. De andra förslagen har betydligt mindre inverkan på intäkterna och har dessutom delvis motsatt verkan. De beräknas öka statens skatteinkomster med totalt ca 15 miljoner euro efter det att kommunerna och församlingarna fått kompensation för förlorade skatteinkomster.

Utskottet anser att förslagen dessutom fokuserats på ett acceptabelt sätt. Den ökade skattebördan är mer inriktad på höginkomsttagare, vars skattebetalningsförmåga ligger över genomsnittet. Den nya skatteklassen är för sin del avsedd att fungera som en tillfällig solidaritetsskatt. Det är meningen att den ska avskaffas 2015. Enligt den föreslagna skatteskalan ska skatten vid inkomster på 100 000 euro vara 18 718,75 euro och för den del av inkomsterna som går över nedre gränsen 31,75 procent. Den högsta marginalskattesatsen kommer då att stiga med två procentenheter. Skattenivån för de flesta höginkomsttagare, dvs. med en inkomst på 110 000—120 000 euro, kommer emellertid att förändras med bara 0,02—0,17 procentenheterEnligt uppskattningen i redogörelsen kommer intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster beräknas att öka med knappt 9 procent år 2013 och med 6 ½ procent under ramperioden i genomsnitt. Utan rundradioskatten beräknas intäkterna öka med ca 5 procent per år. Förvärvsinkomsterna beräknas öka med i genomsnitt 3 ½ procent och kapitalinkomsterna med i genomsnitt 4 ½ procent per år. I kalkylen antas det i linje med regeringens nya anpassningsåtgärder att skattegrunderna 2013 och 2014 inte inflationsjusteras eller justeras i förhållande till den höjda inkomstnivån.. Med andra ord kommer förändringen på individnivå att vara tämligen skälig för de flesta. Den nya skatteklassen gäller över lag ett relativt begränsat antal löntagare, ca 50 000, och den kommer uppskattningsvis att generera intäkter på omkring 30 miljoner euro nästa år.

Sammantaget kommer de föreslagna ändringarna att minska inkomstskillnaderna något. Även om enskilda ändringar har liten inverkan på inkomstfördelningen kommer propositionen att minska Gini-koefficienten, som beskriver inkomstfördelningen, med 0,1 enheterDen uppskattade effekten grundar sig på kalkyler från från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT).. Således fullföljer propositionen också mål som gäller rättvis beskattning.

Nedan behandlar utskottet kort beskattningen av pensionsinkomster. Utskottet har inget att anmärka på den precisering som gäller hushållsavdraget.

Tilläggskatt för pensionsinkomster

Det är meningen att de som har höga pensionsinkomster ska beskattas strängare med stöd av en ny bestämmelse i inkomstskattelagen (ISkL 124 § 5 mom.). Enligt den bestämmelsen ska en tilläggskatt på 6 procent tas ut för pensionsinkomster till den del inkomsterna överstiger 45 000 euro efter pensionsinkomstavdraget. Såsom benämningen anger ska tilläggsskatten betalas utöver den inkomstskatt som fastställs enligt den progressiva inkomstskatteskalan.

Det primära syftet med den föreslagna ändringen är att samla in skatteinkomster av dem som har god skattebetalningsförmåga. Syftet är också att minska den nuvarande skillnaden i skattenivå mellan pensionsinkomster och löneinkomster och att uppmuntra dem som närmar sig pensionsåldern att fortsätta i arbetslivet. Pensionerna beskattas i dagens läge lindrigare är löneinkomster, vilket i praktiken har motsatt effekt.

Utskottet anser att förslaget är motiverat. Det kommer att i synnerhet minska den skillnad i beskattning som finns mellan höga löneinkomster och höga pensionsinkomster. Skatten på pension kommer att nå upp till den genomsnittliga skattenivån för 53-åriga löntagares inkomster vid en årsinkomst på ca 95 000 euro och över denna inkomstnivå att ligga något högre än skatten på löneinkomster. Jämförelsen beaktar då de obligatoriska avgifterna på löneinkomsterRegeringen inbegriper också de obligatoriska försäkringsavgifter som inte tas ut på pensionsinkomster i löntagarnas skattenivå. Sådana avgifter är löntagarnas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Syftet är att beakta alla avgifter av skattekaraktär som innebär att löntagarnas disponibla inkomster minskar. Därför har jämförelsen gjorts utifrån den samlade bördan. och 2013 års rundradioskatt.

Pensionsinkomster under 95 000 euro kommer fortsatt i regel att beskattas lindrigare än löneinkomster, vilket tydligt framgår av tabell 3 i propositionen. Skillnaden beror på det pensionsinkomstavdrag som görs vid stats- och kommunalbeskattningenPensionsinkomstavdraget innebär en lindring av beskattningen för dem som har små pensioner. I år får man dra av 11 600 euro eller ett mindre belopp av pensionsinkomsten i pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen. Avdraget har verkan ända upp till något över 38 000 euro. Motsvarande belopp när det gäller pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen är 8 530 euro eller mindre, och det avdraget får inte göras när inkomsterna ligger något över 24 000 euro..

Den nya tilläggsskatten får begränsad verkan i den meningen att den gäller 45 000 pensionärer, dvs. omkring 3,5 procent av alla pensionstagare. Skatten kommer att inbringa ca 50 miljoner euro. För den enskilde pensionstagaren kommer skattegraden att ändras 0,60—4,08 procent vid inkomster på 50 000—120 000 euro, dvs. skatteuttaget ökar med 300—4 900 euro per år.

Motioner

Utskottet föreslår att motionerna förkastas.