FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2013 rd

FiUB 29/2013 rd - RP 178/2013 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 12 november 2013 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 2 och 4 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (RP 178/2013 rd) till finansutskottet för beredning.

Lagmotionerna

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner:

LM 7/2012 rd  Lag om ändring av 2 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (remitterades 22.3.2012)

LM 8/2012 rd  Lag om ändring av 2 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (remitterades 22.3.2012)

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

lagstiftningsråd Leo Parkkonen, finansministeriet

konsultativ tjänsteman Henri Backman, arbets- och näringsministeriet

energiingenjör Antti Saastamoinen, Tullen

expert Antti Kohopää, Finsk Energiindustri rf

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA

Regeringens proposition

I propositionen föreslår regeringen att lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. Elbeskattningens struktur ändras så att den lägre skattenivån, enligt skatteklass II, ska omfatta inte bara den elström som förbrukas i industri, gruvdrift och jordbruk utan också den som förbrukas i datorhallar. För att datorhallsverksamhet ska berättiga till sänkt skatt ska den vara en del av verksamhetsutövarens huvudsakliga affärsverksamhet och datorhallen ska dessutom ha en total effekt på minst fem megawatt. Beroende på hur mycket datorhallsverksamheten expanderar innebär ändringen ett årligt skattestöd på uppskattningsvis 10 miljoner euro till datorhallarna under de första åren som stödet är i bruk.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2014, förutsatt att kommissionen godkänner den inom sitt förfarande i fråga om statliga stöd.

Lagmotionerna

LM 7/2012 rd och LM 8/2012 rd.

I lagmotionerna föreslås det att definitionen på industri ändras i 2 § 6 punkten för att den också ska innefatta datacenter med datakommunikation i industriell omfattning.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med vissa ändringar.

Ändringsförslaget gäller bara ikraftträdandebestämmelsen och den bör preciseras med tanke på att EU-kommissionen inte är klar med sin kontroll av statliga stöd. Utskottet anser förslaget i övrigt vara godtagbart och väl motiverat.

Propositionen gäller skattestöd till verksamhet i datorhallar och förslaget grundar sig på finanspolitiska ministerutskottets strategier från i våras. I fortsättningen kommer skatten för förbrukad el i stora datorhallar att vara nedsatt och tas ut enligt skatteklass II. Skattenivån är då densamma (0,69 cent/kWh) som för elförbrukning inom industri, gruvdrift och jordbruk. Ett villkor för den lägre skattesatsen är dock att verksamheten i datorhallen är verksamhetsutövarens huvudsakliga näringsverksamhet och att den sammanlagda effekten i datorhallen överstiger fem megawatt. Regeringen räknar med att det kommer att finnas 10—20 sådana verksamhetsutövare de närmaste åren.

Det handlar först och främst om att skapa en konkurrenskraftig miljö för den växande internationella verksamheten med datorhallar. Branschen är mycket energiintensiv och elpriset är därför en viktig konkurrensfaktor. Även i övrigt är Finland gynnsamt för etableringar av den här typen tack vare sitt kyliga klimat, sin fungerande infrastruktur och sin kvalificerade arbetskraft. Nedsatt skattesats på elektricitet kan således göra Finland betydligt mer attraktivt som objekt för investeringar i datorhallar.

Överlag ser regeringen datorhallarna som en möjlighet att omstrukturera vår industriella struktur och regenerera den utsatta IKT-branschen och sysselsättningsmöjligheterna där. Dessutom kan datorhallarna i sig vara stora bygginvesteringar med sysselsättningsfrämjande effekt under byggtiden. Även om verksamheten i datorhallarna inte har så stor sysselsättande effekt, kan nya arbetstillfällen genereras för underhåll, drift och övervakning. Detta är viktiga aspekter, enligt utskottet.

Utskottet har ingenting att invända mot den föreslagna effektgränsen. Det handlar om ett val där fördelar till stora enheter, konsekvenser för skatteinkomsterna och välfungerande administration har vägt tungt i vågskålen. Redan nu beräknas datorhallar med en effekt på mer än fem megawatt använda drygt hälften av hallarnas totala elförbrukning. I framtiden förväntas stora aktörer stå för en ännu större andel.

Ikraftträdande

Regeringen utgår från att lagen träder i kraft från och med nästa år, om den har godkänts i kommissionens förfarande för statligt stöd. Kommissionen är ännu inte klar med sitt beslut och det förväntas inte komma före årsskiftet. Själva innebörden i lagen behöver inte ändras. Utskottet föreslår följaktligen att lagen ska träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Ikraftträdandebestämmelsen måste dessutom föreskriva att lagen tillämpas på elström som förbrukas i datorhallar som ingår i lagens tillämpningsområde den dagen lagen träder i kraft eller senare (Utskottets ändringsförslag).

Lagmotionerna

Utskottet föreslår att lagmotionerna avböjs.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget i enlighet med propositionen, men ikraftträdandebestämmelsen med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

förkastar lagmotion LM 7/2012 rd och LM 8/2012 rd.

Utskottets ändringsförslag

_______________

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Lagen tillämpas på elström som förbrukas i datorhallar som omfattas av lagens tillämpningsområde den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

_______________

Helsingfors den 29 november 2013

I den avgörande behandlingen deltog

  • vordf. Pentti Kettunen /saf
  • medl. Timo Kalli /cent
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Jouko Skinnari /sd
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Kari Uotila /vänst
  • ers. Esko Kurvinen /saml
  • Riitta Myller /sd
  • Raimo Piirainen /sd
  • Eero Reijonen /cent
  • Anne-Mari Virolainen /saml

Sekreterare var

utskottsråd Maarit Pekkanen