Motivering
Med anledning av revisionsberättelsen från
riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse,
bokföring och förvaltning 2006 konstaterar finansutskottet
att granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Utskottet befattar sig i sitt betänkande inte med den
separata promemoria till kanslikommissionen som nämns i
berättelsen. Promemorian behandlas av kanslikommissionen.
Riksdagens utgifter exklusive Statens revisionsverk uppgick
enligt bokslutet till 87,4 miljoner euro. Personalutgifterna utgör
den största utgiftsposten, 50,9 miljoner euro. Utgifterna ökade
med 6,0 miljoner euro, 7,4 procent, jämfört med året
innan. Ökningen beror främst på riksdagens
hundraårsjubileum, köpet av skyddsrumsrättigheter
av Helsingfors stad och möten i samband med EU-ordförandeskapet.
Utgifterna var ungefär 4,6 miljoner euro lägre än
i utgiftsstaten för den fastställda budgeten 2006.
Budgetutfallet var således 95 procent. En orsak till att
budgeten underskreds med ett så stort belopp är
att riksdagen står i beråd att övergå till
ett nytt lönesystem men att systemet ännu inte
införts. Men det är långt ifrån
hela förklaringen.
Under de senaste åren har bugeten utan undantag underskridits
med 3—7 miljoner euro. Eftersom budgeten enligt utskottets
mening ska styra verksamheten bör man i planeringsfasen med
största möjliga precision bedöma anslagsbehovet.
Momenten under riksdagens huvudtitel är till övervägande
del förslagsanslag. När budgeten underskrids stannar
pengarna följaktligen kvar i statskassan och kan i motsats
till reservationsanslagen inte disponeras av riksdagen under de
följande åren.
Utskottet vill påtala den överbudgetering
som varit kutym på riksdagen och som gör det svårare
att styra ekonomin. Riksdagen måste gå ut med
anvisningar om att budgeten ska bygga på noggranna och
realistiska kostnadskalkyler. Sparsamhet måste iakttas
också i ekonomin och medelsanvändningen.
Utskottet poängterar att riksdagen bör föregå med
gott exempel gentemot statsapparaten i övrigt. Det gäller
för riksdagen att titta med kritiska ögon på sina
förvaltningsrutiner, bl.a. upphandlingsinstruktionerna
och godkännandeförfarandet i fråga om
utgifter. Särskilt viktigt är det att i realtid
följa utgifterna och ha en egen intern revision. För
att assistentpengarna säkert ska användas till
stöd för riksdagsledamöternas arbete
i riksdagen anser utskottet att systemet med anställning
av assistenter behöver göras tydligare.
Avslutningsvis noterar utskottet att riksdagens revisorer inte
har något att anmärka mot riksdagens bokslut,
verksamhetsberättelse, bokföring eller förvaltning
2006.