Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen med de ändringar
som föreslås i ikraftträdandebestämmelsen
i lagen om ändring av 3 § i lagen om skatt på vissa
försäkringspremier.
Syftet med den nedsatta skattesatsen för restaurang-
och cateringtjänster är att förbättra
konkurrenssituationen i fråga om mat som säljs
i affärer och restaurangmat. De höjda skattesatserna
motiveras i sin tur med statsekonomiska skäl.
För att göra beskattningen mer rättvis
sänktes momssatsen för livsmedel i enlighet med
regeringens program från 17 till 12 procent i början
av oktober 2009. Ändringen beräknades minska statens
skatteinkomster med 500 miljoner euro på årsnivå.
Staten antogs få tillbaka omkring hälften genom ökad
köpkraft och privat konsumtion. I samband med ändringen
blev den allmänna momssatsen för restaurang- och
cateringtjänster kvar på 22 procent. Det var inte
möjligt att ändra skattesatsen för dem
på grund av begränsningarna i rådets
mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG).
Den ökade skillnaden i skattesatser för restaurang-
och cateringtjänster och livsmedel på grund av ändringen är
ett problem i konkurrenshänseende och togs också upp
i utskottets betänkande om propositionen (RP 114/2008
rd). Regeringens syfte har varit att få momsdirektivet ändrat
så att momssatsen för restauranger och personalmåltider
ska kunna sänkas till samma nivå som för
livsmedel. I början av juni 2009 trädde en ändring
i direktivet i kraft som tillåter att medlemsstaterna tillämpar
en nedsatt livsmedelsskattesats också på restaurang-
och cateringtjänster och som möjliggör
den ändring som regeringen nu föreslår.
En höjning av den allmänna momssatsen till 23
procent ökar skatteinkomsterna med 503 miljoner euro, för
livsmedel och foder till 13 procent med 108 miljoner euro, för
vissa varor och tjänster från 8 till 9 procent
med 24 miljoner euro och för försäkringspremier
med 9 miljoner euro per år. Om skattesatsen för
restaurang- och cateringtjänster sänks från
22 till 13 procent, betyder det ett årligt skatteinkomstbortfall
på cirka 258 miljoner euro. Sammantaget ökar ändringarna
skatteinkomsterna med 426 miljoner euro per år.
Den sänkta skattesatsen för restaurang- och cateringtjänster
beräknas förbättra sysselsättningsläget
med 9 500 personer. Höjda skattesatser försvagar
i sin tur sysselsättningen. Då förbättras
sysselsättningsläget totalt med bara 4 800 personer.
Utskottets bedömning
Utskottet ser det som mycket viktigt att momssatsen för
restaurangmat sänks till samma nivå som för
livsmedel som säljs i affärerna. Med hänsyn
till den ekonomiska situationen är det också begripligt
att den allmänna momssatsen samtidigt höjs. Sammantaget
betyder den redan genomförda sänkningen av momssatsen
för livsmedel och de ändringar som regeringen
nu föreslår att omkring 110 miljoner euro per år
går förlorade i skatteinkomster.
Statens ekonomiska forskningscentral bedömer i en utredning
till utskottet att ändringen får ganska obetydliga
konsekvenser för inkomstfördelningen. En sänkt
momssats för livsmedel minskar inkomstskillnaderna i viss
mån. Den nu aktuella ändringen upphäver
delvis effekterna av den föregående reformen.
Den sammantagna nyttan av ändringarna för låginkomsttagare är mindre
i euro men större i relation till de disponibla inkomsterna än
för höginkomsttagare.
Det är också motiverat att skatten på försäkringspremier,
som är lika stor som mervärdesskatten och som
tas ut enligt lagen om skatt på vissa försäkringspremier,
höjs till samma nivå som den allmänna
momssatsen. Vid utfrågningen av sakkunniga påtalades
i alla fall en del problem med tolkning och praxis av ikraftträdandebestämmelsen
i lagen.
Försäkringsbolagens programvara är
strukturerad enligt försäkringsperiod och då betyder ändringar
mitt under försäkringsperioden extra datakostnader.
Finansministeriet föreslår en sådan ändring
i ikraftträdandebestämmelsen att lagen ska tillämpas
på en försäkringspremie som betalas för
en försäkringsperiod som börjar den dag
lagen träder i kraft eller därefter. Utskottet föreslår
att propositionen ändras på detta sätt. För
försäkringar som enligt villkoren förnyas varje år
och som fortsätter en försäkringsperiod
i taget om försäkringen inte sägs upp
betyder ändringen att lagen tillämpas från
början av en försäkringsperiod som börjar
den dag lagen träder i kraft eller därefter.