Motivering
Vänsterförbundet kräver rättvisa
i skattepolitiken
Vi är inte nöjda med den skattepolitik som
regeringen med Vanhanen och Heinäluoma (tidigare Kalliomäki)
i spetsen har drivit och som visserligen innebär lindringar
i de lägsta inkomstklasserna som är några
bråkdels procent större än i de högsta
inkomstklasserna, där skattesänkningen räknad
i euro givetvis blir mycket större än vad inflationen
skulle motivera.
Vänsterförbundet stöder en skatte-
och samhällspolitik som främjar rättvisa
och jämlikhet. Den skattepolitik som Vanhanens och Heinäluomas
regering nu driver ökar dessvärre inkomst- och
förmögenhetsklyftorna bland annat av följande
skäl:
- beslutet att från skatteskalan
för 2007 slopa en av de fem inkomstgrupperna kan betraktas
som ett förspel till en platt skatt,
- sänkningen och slopandet av förmögenhetsskatten
från 2006 för några tiotusen av de rikaste
i Finland minskar skatteintäkterna med 130 miljoner euro,
- beslutet att lämna förmånerna
utanför förvärvsinkomstavdraget vilket
i fråga om pensioner visserligen kunde gottgöras
med en tillräcklig nivåförhöjning
av folkpensionen,
- lindringen av näringsbeskattningen och genomdrivandet
av skattelättnader som klart överskrider inflationens
verkningar, vilket försvårar finansieringen i
synnerhet av välfärdsservice till låginkomsttagare.
- beslutet i regeringsprogrammet och det färska
grundtrygghetsprogrammet att höja minimigränserna
för fastighetsskatten och vissa avgifter, vilket innebär
att beskattningen får en allt mindre social tyngdpunkt,
låt vara att besluten ännu inte har genomförts.
Regeringen vill inte heller höja arbetsmarknadsstödet
vilket i någon mån skulle motsvara skattelättnaderna
till löntagarna. När det gäller studiestödet är
regeringen beredd att öka studielånets andel på bekostnad
av studiestödet.
I samband med behandlingen av regeringens proposition om ändringar
i inkomstskattegrunderna (RP 117/2005 rd)
föreslår vi i utskottet en justering av förvärvsinkomstavdraget
i statsbeskattningen när det gäller arbetsinkomster
så att avdraget faller bort i snabbare takt än
vad regeringen föreslår när inkomsterna ökar.
Dessutom föreslår vi att det bereds bestämmelser
om motsvarande avdrag när det gäller socialskyddsförmåner
som nu inte berörs av förvärvsinkomstavdraget.
I denna reservation ingår ett förslag till
skatteskalan för 2006 där ingen justering av marginalskatteprocenten
görs i fråga om de högsta inkomsterna.
Enligt vårt förslag är marginalskatteprocenten
för den nästhögsta inkomstklassen fortsättningsvis
26,0 och för den högsta inkomstgruppen 33,5. Vi
vill dessutom dra gränsen för den högsta
inkomstklassen vid inkomster som överstiger 51 000
euro när regeringen och utskottets majoritet vill lägga
gränsen vid 58 200 euro. Enligt vårt
förslag är skatten för 58 200
euro 10 500 euro år 2006, dvs. i praktiken samma
belopp som i år. Detta innebär en skärpning
av skatten i de högsta inkomstklasserna motsvarande höjningen
av sjukförsäkringspremierna.
En följd av de skattelättnader som regeringen nu
föreslår och som klart överstiger inflationen står
Vanhanens och Heinäluomas regering inför en så snäv
utgiftsram att den varken kan eller vill underhålla vägar
och järnvägsbanor eller leverera tillräcklig
kollektivtrafik.
Inför föregående riksdagsval varnade
socialdemokraterna väljarna för Samlingspartiets
linje som de då sade skulle leda till försämrad
service. Efter valet har socialdemokraterna i regeringen drivit
en samlingspartistisk skattepolitik.
En proportionell skatt hör inte hemma i ett nordiskt
välfärdssamhälle
När regeringen nu uppger att den tänker slopa
en inkomstklass i skatteskalan och därmed ta ett steg mot
proportionell skatt föreslår vi ett uttalande
som tar avstånd från dessa planer. Regeringens
beslut att slopa en inkomstgrupp i skatteskalan kan gott karakteriseras
som förberedelser för en plattskatt, ett steg
som syftar till att göra slut på den progressiva
inkomstskatten eller åtminstone att avsevärt platta
ut den. Från centerhåll har man i offentligheten
hört förslag till att antalet inkomstskattegrupper
borde minskas ytterligare. I linje med detta har exempelvis finansutskottets
ordförande Olavi Ala-Nissilä föreslagit
att skatteklasserna ska vara två eller tre.
Utmärkande för det nordiska välfärdssamhället,
där man eftersträvar ett rättvist och
jämlikt samhälle som tryggar medborgarnas ställning
i olika livssituationer, är en progressiv och hög skatt.
Detta är enda sättet att över huvud taget
finansiera ett välfärdssamhälle. I Europa är
det däremot i ekonomiskt hänseende mindre
utvecklade länder som nyss gjort sig fria från
nomenklaturans diktatur som tillämpar en proportionell
skatt.
Vänsterförbundet stöder också i
fortsättningen en progressiv beskattning för att
finansiera välfärdssamhället.