Detaljmotivering

2 §. Verksamhetsområde och uppgifter.

Enligt 2 § 1 mom. ska Senatfastigheter producera och utveckla lokalservice och andra tjänster med nära anknytning till den främst för statliga ämbetsverk och inrättningar. Enligt detaljmotiveringen bör Senatfastigheter producera och utveckla lokalservice som stöder statliga ämbetsverk och inrättningar när de sköter sin kärnverksamhet. Kundernas behov och livscykeltänkande tillsammans med fastigheterna ska styra Senatfastigheters investeringar jämsides med de företagsekonomiska målen.

Enligt den allmänna motiveringen befinner sig Senatfastigheter i en konkurrenssituation med andra alternativa tillhandahållare av lokaler, eftersom statliga ämbetsverk och inrättningar har rätt att välja producent av lokalservice. Samtidigt påpekas det att Senatfastigheter i egenskap av affärsverk dock i första hand bör tillhandahålla statliga ämbetsverk och inrättningar sina tjänster.

Senatfastigheters verksamhet är uppdelad i fyra delområden utifrån kundkrets:

• universitetsfastigheter
• kontorsfastigheter
• specialfastigheter
• försvarsfastigheter.

Förvaltningsutskottet har i sitt utlåtande påpekat att fastighetsbeståndet med undantag av kontorsfastigheterna i huvudsak består av användarbundna fastigheter. Sådana byggnader har i allmänhet byggts för ett visst ändamål. Hyran fastställs ändå enligt avkastningskrav som uppställs enligt företagsekonomiska principer, även om det inte förekommer något faktiskt alternativ eller någon faktisk konkurrenssituation i fråga om lokalerna. De typiska användarbundna fastigheterna utgörs till stor del av universitetsfastigheter och de statliga konstmuseernas fastigheter, vilka utgör en tredjedel av Senatfastigheters hela fastighetsförmögenhet.

Utskottet hänvisar till den gällande lagen om Senatfastigheter, som innehåller en bestämmelse om särskild egendom. Den gäller sådan fast och lös egendom som staten äger och för vilken det på grund av dess historiska karaktär eller särskilda användningsändamål inte kan uppställas ekonomiska mål. Med hyrorna och de övriga intäkterna för sådana fastigheter täcks endast de löpande kostnaderna för verksamheten (skötsel och underhåll). Exempelvis universiteten och statens konstmuseer har ett sådant särskilt användningsändamål, vilket borde beaktas i hyresnivån.

När fastighetsverket i början av 1999 ombildades till affärsverk blev utgångspunkten företagsekonomisk prissättning. Trots detta har Senatfastigheter ändå möjlighet att till vissa delar använda ett lägre avkastningskrav. Finansutskottet anser att detta i synnerhet bör gälla användarbundna fastigheter.

Finansministeriet tillsatte i augusti 2002 en arbetsgrupp som ska utarbeta ett förslag till hyresprinciper mellan Senatfastigheter och universiteten. Riksdagen förutsatte i samband med behandlingen av budgeten för 2003 att regeringen påskyndar åtgärder genom vilka det för fastigheter avsedda för universitetsutbildning tas ut en lägre hyra än vad Senatfastigheters allmänna avkastningsmål förutsätter. Arbetsgruppens viktigaste förslag var att man i samband med beredningen av lagen som gäller högskoleutvecklingen som en dimensioneringsfaktor beaktar det behov av ytterligare anslag som beror på hyreskontrakt och deras indexering.

Försvarsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det endast finns en kund för de fastigheter som planeras för försvarsförvaltningens försvarsuppgifter, och efter fastighetsreformen kvarstår Senatfastigheter som enda hyresvärd. Ur försvarsmaktens synpunkt har Senatfastigheter monopolställning när det gäller lokaler som försvarsmakten behöver. Kunden har ingen faktisk möjlighet att i valet av fastigheter låta hyresvärdarna konkurrera med varandra när det gäller användarbundna fastigheter. Att låta dessa fastigheter omfattas av marknadsvillkor har snedvridit situationen eftersom det inte finns någon faktisk kund och marknad.

Bestämmelser om de statliga ämbetsverkens beslutanderätt och förfarande vid förvärv av lokaler finns i 3 och 4 § i statsrådets förordning om förvärv, besittning och skötsel av statlig fastighetsförmögenhet (1070/2002). Enligt förordningen har ämbetsverken rätt att själva välja hyresvärd, men så som framgår av det ovan sagda är denna möjlighet i flera situationer i praktiken synnerligen formell.

Det viktigaste enligt finansutskottet är att de ämbetsverk och inrättningar som hyr av Senatfastigheter har tillräckliga anslag för att klara av lokalkostnaderna så att de inte behöver använda anslagen för den egentliga verksamheten till lokalkostnader. Det är viktigt att hyresutgifterna kan specificeras tillräckligt exakt i budgetförfarandet så att det går att bedöma hur mycket pengar det finns för den egentliga verksamheten. Detta är väsentlig information även för riksdagen och den bör framgå av motiveringen till ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnadsmoment.

Enligt uppgift är det möjligt att lokalerna för de finländska kulturinstituten utomlands kommer att börja förvaltas av Senatfastigheter. Utskottet har under flera år varit tvunget att öka anslagen för kulturinstituten när budgeten behandlats i riksdagen. Det finns således risk för att dessa institut kommer att utgöra en ny grupp som måste täcka hyreskostnader med medel avsedda för verksamheten.

I synnerhet undervisningsministeriet, universiteten och försvarsministeriet har i sina sakkunnigutlåtanden uttryckt oro för om anslagen räcker till och motsatt sig indexbundna hyror. Enligt finansministeriet beror emellertid hyreshöjningarna i huvudsak på investeringar i lokaler. De slutförda investeringar som universiteten beställt har under åren 1999—2003 uppgått till cirka 268 miljoner euro. Värdet på de påbörjade projekten är enligt uppgift cirka 170 miljoner euro.

Även försvarsförvaltningen har ett omfattande investeringsbehov på grund av skulder för reparation och anskaffning av försvarsmateriel. Därför infattar budgetramarna en årlig anslagsökning på tre miljoner euro för hyresutgifter på grund av investeringar. Investeringsprogrammet kommer enligt inkommande utredning att kosta över 70 miljoner euro vilket innebär att investeringsvolymen fördubblas jämfört med det tidigare systemet.

Exempelvis statens konstmuseum har haft ett särskilt problem med höga hyror och exceptionellt stora indexhöjningar av hyrorna på grund av det. Indexhöjningarna har hittills kunnat finansieras i sista hand genom tilläggsbudgeten, men det är mycket svårt att planera verksamheten om osäkerheten beträffande anslagen upprepas varje år.

Senatfastigheter har utgått ifrån att fastigheterna underhålls och repareras efter behov om hyrorna knyts till index hundraprocentigt. Finansministeriet har omfattat denna ståndpunkt. Den genomsnittliga indexregleringen för universitetens hyreskontrakt ligger för närvarande enligt uppgift på 68 procent, i fråga om försvarsförvaltningen diskuteras indexreglering. Ramarna för statsekonomin har fastslagits enligt 2004 års prisnivå och det är meningen att de årligen ska justeras enligt prisnivån för att bland annat kompensera för tilläggsutgifter på grund av hyrornas indexreglering.

Utskottet anser att indexjusteringen av hyrorna ska kompenseras fullt ut. Kompensationen ska gälla alla delar av fastighetsbranschen där indexjustering görs.

Senatfastigheter kan producera tjänsterna själv, men också köpa eller förmedla dem. Enligt motiveringen till lagförslaget producerar eller skaffar Försvarsförvaltningens byggverk underhållsservicen för de fastigheter som försvarsförvaltningen använder. Detta är viktigt också med tanke på säkerhetssynpunkterna, vilka behandlas nedan.

Enligt lagförslagets 2 § 3 mom. ska Senatfastigheter ha beredskap att sköta sina uppgifter i fråga om försvarsfastigheter också under undantagsförhållanden. Detta ska ske enligt vad försvarsministeriet bestämmer. I praktiken ska Senatfastigheter sköta beredskapen för undantagsförhållanden och den tillhörande planeringen och de tillhörande förberedelserna i samarbete med försvarsministeriet och försvarsmakten. Enligt uppgift har Senatfastigheter åtagit sig att utarbeta en beredskapsplan för försvarsmaktens fastighetsbestånd. Planen ska utarbetas med utgångspunkt i försvarsmaktens instruktioner och i samarbete med Försvarsförvaltningens byggverk. Den ska vara klar senast den 1 januari 2007. Senatfastigheter ska se till att försvarsmakten har sådana lokaler som den behöver för sina uppgifter i fredstid och under undantagsförhållanden.

Utskottet påpekar att 40 § i beredskapslagen (1080/1991) utgår från att förberedelserna för undantagsförhållanden leds, övervakas och koordineras av statsrådet samt av ministerierna inom sitt förvaltningsområde. Även i den nya allmänna lagen är utgångspunkten att sådan formbunden styrning av affärsverken och ägarstyrning som bygger på bestämmelser koncentreras till det behöriga ministeriet, som i fråga om Senatfastigheter är finansministeriet. Utskottet pekar därför på att det är två ministerier, finansministeriet och försvarsministeriet, som styr Senatfastigheter i förberedelserna för undantagsförhållanden. Deras inbördes förhållande när det gäller denna styrning bör klarläggas i syfte att undvika oklarheter.

Försvarsministeriet har betonat att särskilt stränga och heltäckande säkerhetskrav måste gälla försvarsfastigheterna som en del av landets försvar. När det gäller sekretess som har samband med landets säkerhet eller försvarets intresse hänvisas det i motiveringen till förslaget till lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), som konstateras gälla även affärsverkens personal. Försvarsförvaltningen har ansett att Senatfastigheter inte kan ges rätt att fritt avgöra om någon utan att försvarsmakten tillfrågas kan ges tillträde till försvarsmaktens säkerhetsklassificerade lokaler, om uppgifter som väsentligen gäller försvaret kan lämnas ut eller om fri tillgång kan ges till register som gäller försvarsfastigheter enligt affärsverkets egen bedömning. Utskottet föreslår därför att 2 § 3 mom. ska kompletteras så att det sägs att Senatfastigheter i fråga om försvarsfastigheter och servicen avseende dessa lokaler ska följa försvarsministeriets säkerhetsbestämmelser.

4 §. Upptagande av lån och beviljande av borgen.

Ett av de viktigaste undantagen från den nya allmänna lagen anses vara att Senatfastigheter ska ha rätt att med stöd av samtycke som riksdagen gett i samband med budgeten ställa borgen för lån som upptas av intressebolag eller för lån som upptas av dotter- eller intressebolag som kontrollerar ett fastighetsdotterbolag. Dessutom avses Senatfastigheter ges rätt att inom ramen för riksdagens samtycke också bevilja lån till det dotter- eller intressebolag i fastighetsbolagsform som hör till affärsverkskoncernen.

Utskottet noterar att de nämnda ändringarna är viktiga i enlighet med vad som konstaterats i motiveringen till lagförslaget dels för att investeringarna ska kunna genomföras flexibelt, dels också för att det då i fråga om finansieringen alltid går att välja det mest ändamålsenliga sättet. Enligt utskottets uppfattning innebär dessa ändringar att det inte kommer att behövas någon bolagisering av Senatfastigheter.

6 §. Särskilda bestämmelser.

I denna paragraf har de fastighetstillgångar i Senatfastigheters besittning som hyrts ut till försvarsmakten getts en särskild ställning så till vida att dessa tillgångar inte får överlåtas utan försvarsmaktens samtycke, om inte statsrådet i enskilda fall beslutar något annat. Undervisningsministeriet har föreslagit tillägg av en liknande bestämmelse enligt vilken universitetsområden inte skulle få användas för andra ändamål än universitetsverksamhet utan undervisningsministeriets samtycke, om inte statsrådet i enskilda fall beslutar något annat.

Utskottet noterar på grundval av inhämtad utredning att universitetsområden inte tidigare definierats i lagstiftningen och att det är tämligen omöjligt allmänt sett. Man skulle bli tvungen att i motiveringen till lagförslaget förteckna universitetsområdena så att antingen arealen eller den enskilda fastigheten inklusive uppgifterna i fastighetsregistret uppges. Universitetsområdena har inte några sådana särdrag enligt lag- och byggbestämmelserna som områden som planerats för försvarsändamål, på vilka det bland annat är tillåtet att bygga utan bygglov. En annan skillnad i förhållande till försvarsförvaltningen är att försvarsförvaltningens fastigheter är kopplade till sekretessbelagda saker som har att göra med försvarsberedskapen samt till begränsningar som gäller risk- och säkerhetszoner och som beror på sprängämnesförvaring. Det är endast försvarsförvaltningen som har de praktiska uppgifterna om detta och därför är det nödvändigt med ett tillståndsförfarande.

Enligt en utredning som utskottet fått från finansministeriet kommer Senatfastigheter i vilket fall som helst även i fortsättningen att be om yttrande eller tillstånd av ett universitet om ett universitetsområde ska överlåtas för annan verksamhet än universitetsverksamhet. Detta har beaktats och kommer att beaktas i partnerskaps- och hyreskontrakten mellan Senatfastigheter och universiteten.

9 §. Övergångsbestämmelser.

Enligt paragrafens 1 mom. övergår de uppgifter som föreskrivs i lagen och förordningen om Statens fastighetsverk och med stöd av dem samt Senatfastigheters rättigheter och skyldigheter på Senatfastigheter enligt den nu behandlade lagen när den träder i kraft. I motiveringen till paragrafen sägs det att detta gäller bl.a. ram- och hyresavtal som Senatfastigheter ingår. Försvarsutskottet har i sitt utlåtande för klarhets skull föreslagit att det uttryckligen ska anges att övergångsbestämmelserna gäller bland annat avtal mellan ministerier som har att göra med genomförandet av försvarsförvaltningens fastighetsreform, om avtalen gäller Senatfastigheters verksamhet. Finansutskottet håller med försvarsutskottet.

När finansutskottet för ett år sedan i samband med budgeten godkände den tredje och sista etappen av försvarsfastighetsreformen och den tillhörande överföringen av fastighetstillgångarna ställde det vissa mycket viktiga specialvillkor för reformen. Utskottet anser att dessa specialvillkor fortfarande gäller. Utskottet vill också erinra om att riksdagen förutsatte att det 2006 görs en helhetsbedömning av ändamålsenligheten när det gäller överföringen av försvarsfastigheter. En delegation, där även riksdagens finansutskott och försvarsutskott är företrädda, följer upp fastighetsreformen.