Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 17 februari 2015 regeringens proposition med förslag tillagar om ändring av 6 och 56 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, 10 f § i inkomstskattelagen för gårdsbruk och 15 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (RP 365/2014 rd) till finansutskottet för beredning.
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Utskottet har hört
specialsakkunnig Antti Sinkman, finansministeriet
chefsjurist Matti Merisalo, Skatteförvaltningen
I proposition föreslår regeringen att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, inkomstskattelagen för gårdsbruk och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst ändras.
Genom ändringen av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk får yrkeshögskolorna samma ställning som universiteten när det gäller utbildningsavdrag och utbildningsersättning. Yrkeshögskoleaktiebolagen ska i fortsättningen ha möjlighet att för sina anställdas utbildning få utbildningsersättning som till sitt ekonomiska värde motsvarar utbildningsavdraget. På motsvarande sätt ska yrkeshögskoleaktiebolagens möjlighet till utbildningsavdrag i beskattningen av näringsinkomst och jordbruksinkomst slopas.
Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras också så att skattefriheten för produktionsstöd som har beviljats filmproducenter av statens eller Finlands filmstiftelses medel utvidgas till att vid sidan av inhemska filmproducenter även gälla filmproducenter som är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vidare ändras skatteprogressionen för en begränsat skattskyldigs kapitalinkomst, så att den motsvarar skatteprogressionen för en allmänt skattskyldigs kapitalinkomst.
Lagarna om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk avses träda i kraft den 1 maj 2015. Lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2015.
Ändringen av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst avses träda i kraft vid ingången av 2016 och den ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2016.
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Propositionen innehåller tre lagtekniska ändringar, som bör införas trots att de inte har särskilt stor praktisk betydelse. Utskottet har ingenting att invända mot dem i sak.
Däremot vill utskottet här diskutera hur relevant det föreslagna utbildningsavdraget I paketet ingår utöver avdraget också en utbildningser sättning som lyder under annan lagstiftning. Syftet är nu att införliva yrkeshögskoleaktiebolagen i ersättningen på samma sätt som universiteten och vissa andra organisationer. Utskottets synpunkter gäller inte utbildningsersättningen. överlag är. Frågan gäller hur utbildningsavdraget fungerar inom ramen för skattesystemet och hur det uppfyller de mål som ställs på det.Utskottet tillstyrkte utbildningsavdraget när det var aktuellt uteslutande av den anledningen att avdraget ingick i uppgörelsen på arbetsmarknaden (FiUB 30/2013 rd — RP 95/2013 rd). I övrigt ansåg utskottet avdraget vara ett problem med avseende på dels principerna med skattesystemet, dels det praktiska genomförandet och effekterna som inte var givna. Den kritiska inställningen berodde bland annat på att utbildningsavdraget tillför skattesystemet en principiell avvikelse från det allmänna systemet med avdrag för inkomstens förvärvande eller bevarande. Avdraget är också arbetskrävande och administrativt tungt. Dessutom framhöll utskottet att avdraget i likhet med flera andra skatteutgifter (57 miljoner euro per år) är dyrt i förhållande till de beräknade fördelarna.
Utskottet finner fortfarande dessa synpunkter befogade och upprepar därför här sin uppfattning att det behövs en utvärdering av effekterna precis som det är överenskommet. Utvärderingen ska göras två år efter att avdraget har införts. Samtidigt ska det bedömas om lagstiftningen behöver ändras. I det sammanhanget bör systemet förenklas, åtminstone så mycket att sambandet med beskattningen undanröjs.
Utvärderingen bör dessutom ta hänsyn till de inspektionsberättelser om finanspolitiken, 13/2014 och 15/2014, som Statens revisionsverk nyligen publicerat. Rekommendationerna gäller det skattepolitiska beslutsfattandet. Revisionsverket anser att besluten mer konsekvent måste beakta det samlade skattesystemet och de verkliga effekterna av planerade ändringar.
Riksdagen
godkänner lagförslagen utan ändringar.
Helsingfors den 6 mars 2015
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Maarit Pekkanen