Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 8 februari 2011 en proposition om en tilläggsbudget för 2011 (RP 332/2010 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande tilläggsbudgetmotioner som remitterats till utskottet den 10 februari 2011
TBM 129/2010 rd Pentti Oinonen /saf Strykning av det planerade lånet till Lettland 28.01.81
TBM 130/2010 rd Lauri Oinonen /cent Anslag för planering, utveckling och byggande av en isgående fartygstyp för insjötrafik 32.30.46
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll.
Regeringen föreslår att kalkylen över de ordinarie inkomsterna minskas med 227 miljoner euro netto samtidigt som anslagen föreslås bli ökade med 715 miljoner euro.
Den största ökningen på utgiftssidan beror på ett anslag på 385 miljoner euro för förvärv av aktier i Fingrid Abp och för utgifter för förvärvet. Därmed ökar statens innehav av aktier i Fingrid Abp till 53,1 procent. Utskottet hänvisar till denna del till det som sägs längre fram om huvudtitel 32.
Utgifterna ökar också på grund av att ett lån på 324 miljoner euro som staten beviljade Lettland i fjol återbudgeteras. Lånet togs inte ut i fjol och måste därför budgeteras i årets budget.
Med beaktande av de minskade ordinarie inkomsterna och ökade anslagen föreslås nettoupplåningen 2011 öka med 0,9 miljarder euro. Därmed uppgår statens nettoupplåning i år till 9,0 miljarder euro. Statsskulden beräknas i slutet av 2011 ligga kring 84 miljarder euro, alltså omkring 44,5 procent i relation till bnp.
Enligt nationalräkenskaperna från december uppskattas underskottet inom statsförvaltningen till 4,1 procent och underskottet i den offentliga ekonomin till 1,3 procent av bnp 2011.
01. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Köttbesiktningen vid slakterier som slaktar små mängder djur flyttas den 1 september 2011 från kommunerna till Livsmedelssäkerhetsverket (RP 293/2010 rd). Konsekvenserna av omläggningen tas upp i jord- och skogsbruksministeriets betänkande JsUB 32/2010 rd. Syftet är att samordna tillsynen över slakterier som slaktar små mängder djur och höja standarden på köttbesiktningen. Samtidigt blir det möjligt att stödja köttbesiktningen vid småslakterier med statens medel och få ner avgifterna på en skälig nivå. På grund av att små slakterier bara bedriver småskalig slakteriverksamhet är kostnaderna per djur betydligt högre än vid stora slakterier. De har inneburit avsevärda kostnader för slakterierna i relation till omsättningen.
Det är viktigt att de ändringar som den nya lagen (RP 293/2010 rd) för med sig bereds i nära dialog och samverkan mellan Livsmedelssäkerhetsverket och småslakterierna. Det måste också ses till att kostnaderna för småslakterierna hålls på en skälig nivå så som det är tänkt och att de inte stiger jämfört med kostnaderna för tidigare besiktningspraxis. Sammantaget är småslakteriernas verksamhet enligt utskottets mening synnerligen behövlig och hjälper till att säkerställa en fungerande närmatskedja också för köttprodukter.
88. Aktieförvärv (reservationsanslag 2 år)
Regeringen föreslår omkring 385 miljoner euro för förvärv av aktier i stamnätsbolaget Fingrid Abp och för utgifter för förvärvet. Meningen är att staten tillsammans med pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen förvärvar A-aktierna i Fortum Power and Heat Ab och Pohjolan Voima Oy till en köpesumma av totalt 650 miljoner euro. Efter köpet och de tilltänkta delägaravtalen och ändringarna i bolagsordningen stiger statens aktieinnehav till 53,1 procent och andel av rösterna till 70,9 procent. Därmed blir Fingrid ett aktiebolag med statlig majoritet enligt lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning ().
Regeringens proposition har motiverats framför allt av direktivet om den gemensamma inre marknaden för el 2009/72/EG, som kräver att företag för elöverföring skiljs åt från produktionsföretag och elhandelsföretag. Förpliktelserna i direktivet ska vara genomförda för Fingrids del den 3 mars 2012. Efter de föreslagna åtgärderna har produktionsföretag och elhandelsföretag inte längre någon kontroll eller rösträtt i Fingrid och får inte föreslå medlemmar i bolagets organ.
Sammantaget anser utskottet att propositionen är behövlig och lämplig. För ett större statligt innehav i stamnätsbolaget talar också försörjningsberedskapsaspekter, för på detta sätt kan man värna samhällets strategiska intressen och säkerställa ett nationellt bestämmande inflytande över samhällsviktig infrastruktur.
Med hänsyn till stamnätets centrala roll är det av största vikt att Fingrid Abp och dess ägare ser till att stamnätet hålls i gott och funktionssäkert skick och att eventuella utvecklingsbehov tillgodoses. I eventuella beslut om utbyggnad av stamnätet måste också markägarnas skäliga intressen tillgodoses, anser utskottet.
Enligt propositionen ökas anslagen med 714 785 000 euro, inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) minskas med 226 571 000 euro och nettoupplåningen och skuldhanteringen ökas med 941 356 000 euro.
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och tillläggsbudgeten för 2011 totalt 51 241 626 000 euro.
Med hänvisning till det som sagts ovan och i övrigt omfattande propositionsmotiven föreslår finansutskottet
att förslaget till tilläggsbudget för 2011 godkänns i enlighet med propositionen,
att tilläggsbudgetmotionerna TBM 129 och 130/2010 rd förkastas och
att tilläggsbudgeten tillämpas från och med den 15 mars 2011.
Helsingfors den 1 mars 2011
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare i delegationen var
utskottsråd Hellevi Ikävalko
utskottsråd Maarit Pekkanen
utskottsråd Marjo Hakkila
utskottsråd Mari Nuutila.
Vi godkänner inte att Finland går i borgen för eller finansierar andra euroländer på annat sätt. Ändå står regeringen åter i begrepp att binda oss vid fler nya ansvar för andra länder. Vi protesterade mot det temporära finansiella stabiliseringsinstrumentet och på samma sätt protesterar vi mot den föreslagna nya stabiliseringsmekanismen.
Nödcentralernas verksamhet står på spel för att de saknar adekvata resurser. Nödcentralsreformen kostar tiotals miljoner euro och ändå kan resultaten ifrågasättas.
Reservationens förslag till uttalande 1
I den tredje tilläggsbudgeten 2010 tillstyrkte en majoritet i finansutskottet regeringens förslag om att bevilja den lettiska staten ett lån på 324 miljoner euro. Vi opponerade oss mot det i utskottet. I plenum röstade vi och den övriga Vänstergruppen mot lånet, men det godkändes av en majoritet i riksdagen.
Vi konstaterade då att vi inte kan godkänna lånet för att bankerna och de finansiella instituten ställer sig helt utanför de arrangemang som de ekonomiska problemen i Lettland kräver. Vi noterade också att IMF:s villkor är helt oskäliga för vanliga medborgare och urholkar den ekonomiska tillväxten och därmed återhämtningen från lågkonjunkturen.
Nu ska lånet som aldrig togs ut budgeteras på nytt i år. Vår uppfattning i frågan står fast och därför föreslår vi att momentet och anslaget på momentet stryks.
Vi föreslår alltså
att riksdagen stryker moment 28.01.81 och det föreslagna anslaget på momentet.
Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela högskoleundervisning för professionella sakkunniguppgifter utifrån de krav som ställs i och på utveckling av arbetslivet och utifrån forskning och konstnärliga aspekter.
Yrkeshögskolornas tillämpande forsknings- och utvecklingsarbete tjänar undervisningen och stöder utvecklingen, näringslivet och arbetsmarknaden i området.
Men regeringarna Vanhanen och Kiviniemi har systematiskt underbudgeterat denna grundläggande uppgift för yrkeshögskolorna.
Vi föreslår följaktligen
att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 2
Nivån på garantipensionerna och folkpensionerna är så låg att garantipensionen inte räcker till för att lyfta medborgarna ovanför existensminimum.
Reservationens förslag till uttalande 3
Under den föregående regeringen lades grunden för det nödcentralssystem som fortfarande gäller. I den indelning i nödcentralskretsar som riksdagen godkände 2001 tog man hänsyn till såväl säkerhetsstrukturer som fungerande tekniska system. Den ändringen håller man först nu på att köra in. Nya ändringar måste beredas med största omsorg för att inte äventyra nödcentralssystemet och säkerhetsstrukturerna.
Kretsindelningsreformen är förenad med en lång rad riskfaktorer som bl.a. gäller medborgarnas säkerhet, datasystem, myndighetssamarbete, tillgången till arbetskraft, personalens psykosociala arbetsmiljö och en förnuftig lokalanvändning. Nödcentralsreformen behöver bedömas på nytt med det snaraste när det gäller säkerheten och kretsindelningen. De nuvarande nödcentralerna måste kunna fungera störningsfritt.
Enligt propositionen ska staten och Ilmarinen utifrån förhandlingar mellan staten, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, Fortum och PVO förvärva Fortums och PVO:s innehav av A-aktier i Fingrid till en sammanlagd köpesumma på 650 miljoner euro. Förvärvet hänger samman med ömsesidiga förhandlingar mellan staten och Ilmarinen om ett nytt ömsesidigt delägaravtal gällande A-aktierna.
Enligt ett sakkunnigutlåtande är köpesumman 400 miljoner euro för hög. I utlåtandet bedöms köpesumman i första hand mot statens medelsanvändning och prisbedömningen bygger på offentlig information både om det förvärvade bolaget och köpevillkoren.
Värdet på Fingrid har beräknats utifrån kassaflöde och marknadssituation (värdering utifrån jämförbara bolag) och med avseende på avkastning. Slutresultatet är att det verkliga värdet av Fortums och PVO:s aktier är 150—250 miljoner euro.
Bolagets reguleringsparametrar har inte varit tillgängliga och därmed har värdet inte kunnat beräknas utifrån regulering med de uppgifter som det funnits tillgång till.
Vi föreslår att följande uttalande godkänns:
När nödcentralssystemet ses över måste det särskilt ses till att säkerhetsstrukturer och tekniska system fungerar. Utom att reformen är förenad med flera riskfaktorer som gäller medborgarnas säkerhet, myndighetssamarbetet, tillgången på arbetskraft och datasystemen övertygar inte heller det tekniska genomförandet av reformprojektet. Det måste skyndsamt klarläggas om säkerhetsmyndigheternas datasystem över huvud taget är kompatibla och hur ett system ska se ut för att betjäna medborgarnas säkerhet på bästa sätt.
Vi föreslår följande uttalande:
De omtalade 1 357 A-aktierna utgör 40,8 procent av Fingrid Abp:s aktiestock. Statens andel av det totala förvärvet på 250 miljoner euro är 203,5 miljoner euro och därmed blir priset per aktie 149 963 euro. Arbets- och näringsministeriet förvärvar som representant för staten 972 aktier för 145,8 miljoner euro och Försörjningsberedskapscentralen 385 aktier för 57,7 miljoner euro.
att moment 32.60.88 minskas med 236 707 200 euro.