Sysselsättningsanslagen måste ökas
Propositionen med förslag till en fjärde tilläggsbudget beskriver väl de ekonomiska problemen och den allt svårare arbetslöshetssituationen. Men i själva tilläggsbudgeten föreslås bara 2,8 miljoner euro för offentlig arbetskrafts- och företagsservice på grund av återbäring av finansiering från Europeiska globaliseringsfonden på grundval av uppsägningar i Nokia och i företag med kopplingar till Nokia.
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var antalet arbetslösa 225 000 i september 2015. Det fanns i september 7 000 fler arbetslösa än för ett år sedan. Arbetslösheten var ungefär 8,4 procent, medan den ett år tidigare var 8,2 procent. Det fanns 5 000 fler sysselsatta än i september föregående år. Under det tredje kvartalet (juli—september) var arbetslöshetsgraden 8,4 procent, medan den ett år tidigare var 7,5 procent.
Finansministeriets ekonomiska översikt för hösten 2015 konstaterar att arbetslösheten tydligt ökar i år. Sysselsättningen utvecklades under början av året svagare än väntat och arbetslösheten har i själva verket fortsatt växa starkare än väntat. Arbetslöshetsgraden för hela innevarande år väntas uppgå till 9,6 procent.
På grund av oro över den tilltagande arbetslösheten har socialdemokraterna, de gröna och vänsterförbundet lämnat reservationer mot den andra och tredje tilläggsbudgeten. Budskapet är det samma såväl de två föregående gångerna som nu: sysselsättningsanslagen måste ökas.
Trots att regeringen i samband med tilläggsbudgetarna har talat om tekniska tilläggsbudgetar, handlar det om politiska värdeval. Regeringen har gjort ett medvetet val såväl i den andra som i den tredje tilläggsbudgeten om att hellre betala för arbetslösheten än för att människor får jobb.
Just nu är det oerhört viktigt att skapa fler incitament och stödåtgärder för dem som aktivt söker jobb. Annars förlängs perioderna av arbetslöshet ytterligare och den strukturella arbetslösheten tilltar. Betydelsen av den arbetskraftspolitiska utbildningen framhävs särskilt i att utöver de konjunkturpolitiska problemen finns det i bakgrunden olika typer av regionala och yrkesmässiga problem när det gäller att få arbetslösa arbetssökande och lediga jobb att passa ihop. Behovet av arbetskraftspolitisk utbildning ökas av att arbetslösheten bottnar i en strukturomvandling inom arbetsmarknaden där många traditionella arbetstillfällen försvinner eller kräver en ny typ av kompetens.
Regeringens svar på den dag för dag svårare arbetslöshetssituationen är ett otillräckligt utbud av sysselsättningsmedel i år, en betydande nedskärning av dem under valperioden och förslag till tvångslagar och nedskärningar som försvagar den inhemska köpkraften.
Besluten om fullmakter för forskning och vetenskap måste stå fast
Det finns också skäl att beakta att det har gjorts tekniska ändringar av tidtabeller i tilläggsbudgeten inom ramen för det nya förfarandet med utvärderingsanslag för Finlands Akademi och Rådet för strategisk forskning. Vid ett sådant förfarande måste det säkerställas att beslut om fullmakter som riksdagen redan har fattat fortsätter att gälla och att de utvärderingsanslag som fullmakterna kräver senare budgeteras för användning när projekten framskrider. Det måste också ombesörjas att anslag för vetenskap och forskning som avsätts för kommande år inte blir mindre till följd av det tekniska beslutet i denna tilläggsbudget. De tekniska tidtabellsförskjutningarna i anslagen för vetenskap och forskning får således inte senare leda till att fullmakterna skärs ner.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen genast lägger fram en tilläggsbudget som stöder sysselsättningen.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna av sysselsättningsanslagen för nästa år.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att när förslagsanslag ändras måste det säkerställas att beslut om fullmakter för Finlands Akademi och Rådet för strategisk forskning som riksdagen redan har fattat fortsätter att gälla och att de förslagsanslag som fullmakterna kräver senare budgeteras för användning när projekten framskrider.