59. Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år)

Den andra tilläggsbudgeten för 2002 aktualiserade ett nytt prestigefyllt internationellt teknologipris. Den fond som administrerar priset fick då 100 000 euro i bidrag för de administrativa kostnaderna.

Nu föreslår regeringen i sin tilläggsbudgetproposition att det skall beviljas två miljoner euro för teknologipriset. Enligt propositionen skall priset delas ut till en person, en sammanslutning eller ett projekt som erkänsla för en framtidsinriktad, teknologibaserad och betydelsefull innovation som främjar livskvaliteten och humana samhälleliga värden.

Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande om 2002 års andra tilläggsbudget att det framför allt i början är meningen att statsmakten skall göra en satsning men att medel också kommer att samlas in på annat håll så fort stiftelsen har registrerats.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett tilläggsanslag i form av en överföring av löneutgifter och andra utgifter för 16 personer från handels- och industriministeriets huvudtitel. Genom en till tillläggsbudgeten knuten ändring av lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning flyttas funktioner och personal från utrikeshandelsgruppen vid handels- och industriministeriets marknadsavdelning till utrikesministeriet den 1 juli 2003.

Propositionen är ett led i en större organisationsöversyn inom statsförvaltningen som avser att göra arbetsfördelningen mellan handels- och industriministeriet och utrikesministeriet ändamålsenligare och tydligare och effektivisera resursanvändningen.

22. Utgifter för underhåll av de finska fredsbevarande styrkorna (förslagsanslag)

Utskottet påpekar att momentmotiveringen gavs en bredare räckvidd redan i årets ordinarie budget. Tidigare var dispositionen direkt bunden till lagen om fredsbevarande verksamhet (514/1984). Från och med årets början har anslaget också kunnat användas för utbildning inom ramen för det internationella fredsbevarande samarbetet och för materialkostnader i anslutning därtill. Dessutom får anslaget användas till ekonomiskt stöd för internationella fredsbevarande operationer som Finland inte sänder personal till eller annars deltar i.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås nu att dispositionsrätten utvidgas och att anslaget också skall få användas till sådant understöd inom försvarssektorn som inom ramen för internationell krishantering ges till enskilda länder för internationellt krishanteringsarbete och till stabiliseringsarbete efter konflikterna. Enligt erhållen utredning tillåter detta att anslaget används för ändamål där också försvarssektorn måste stödjas för att fungerande samhällsstrukturer skall kunna åstadkommas. Ändringen hänger samman med att EU håller på att se över krishanteringsuppdragen genom att inbegripa fem nya uppgifter i dem, nämligen

• konfliktförebyggande
• uppgifter i anknytning till avväpning
• utbildnings- och stöduppgifter inom försvarssektorn
• stabilisering efter konflikter och
• hjälp till tredje länder i kampen mot terrorism.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Av det under momentet föreslagna tilläggsanslaget är 5 miljoner euro enligt propositionen avsedda att gå till att garantera fångvårdsväsendets verksamhetsförutsättningar när antalet fångar stiger.

Finansutskottet har i ett flertal sammanhang, bl.a. i sitt betänkande FiUB 40/2002 rd om årets budget, fäst uppmärksamheten på att antalet fångar ökar och att detta leder till grava finansierings- och lokalproblem för fångvårdsväsendet. Utskottet har senast tagit upp frågan i sitt utlåtande (FiUU 7/2003 rd) om regeringens åtgärdsberättelse för 2002. Där konstaterar utskottet att fångvårdsväsendet själv räknar med att det t.o.m. kan behövas mer än 12 miljoner euro i extra anslag för i år.

Trots anslagsökningen i tilläggsbudgeten kommer fångvårdsväsendet enligt erhållen utredning att fortfarande befinna sig i samma finansiella situation som den finansutskottet beskrev i sitt egentliga budgetbetänkande. Då påpekade utskottet att det sänkta anslaget per fånge strider mot fångarnas ökade behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering och drogförebyggande åtgärder samt underhåll och utveckling av programmen för minskning av återfall i brott. I praktiken innebär detta att de centrala mål för 2003 som uppställts för fångvårdsväsendets i kapitelmotiveringen i propositionen om årets budget kanhända inte infrias.

Storleken på omkostnadsmomentets överförda poster reflekterar det ekonomiska läget. Enligt erhållen utredning överfördes 7,132 miljoner euro från 2001 till 2002 medan det belopp som överförts till 2003 inte är större än 4,595 miljoner euro. Det belopp som överförs från 2003 till året därpå kommer att vara ännu mindre.

En oroväckande trend inom fångvården har under den senaste tiden varit att de allt fler fångarna främst placeras på slutna anstalter. Samtidigt har fångarnas deltagande i målinriktade dagsaktiviteter minskat kraftigt och torde lägga sig klart under det mål på 60 % som uppställts i budgeten. Trots tilläggsanslaget är det sannolikt att det under höstens lopp måste fattas fängelsespecifika beslut om hur de olika funktionerna, bl.a. arbetsverksamheten, skall anpassas till de tillgängliga anslagen.

I detta sammanhang finner finansutskottet det också viktigt med allt som kan få ökningen i fångtalet att stanna upp. Förvandlingsstraff för böter och förlikning i brottmål ingår i instrumentarsenalen. Vid budgeteringen gäller det inte minst med hänsyn till ett långtidsperspektiv i fångvårdsväsendets verksamhet att komma till att de behövliga extra resurserna tas in i den ordinarie budgeten.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Finansutskottet har i flera sammanhang lyft fram Gränsbevakningsväsendets verksamhetsbetingelser. I sitt betänkande FiUB 40/2002 rd om årets ordinarie budget höll utskottet det för klart att Gränsbevakningsväsendet i och med omvärldsförändringarna måste få mer personal för gränsbevakningsuppdrag och patrullering de närmaste åren. Gränstrafiken ökar hela tiden och kräver nödvändiga insatser. Samtidigt har försöken till olaglig invandring ökat. Gränsbevakningsväsendet medverkar i samråd med tullstyrelsen, Senatfastigheter och Vägverket till att utveckla trafikförbindelser inom ramen för EU:s nordliga dimension och Rysslandsstrategi. Ur vår synvinkel är nyckelfaktorn för framgång att vi kan förstärka vår ställning som logistiskt effektiv trafikled mellan EU och Ryssland så att trafiksystemen betjänar näringslivet och medborgarna och gynnar turism och närområdessamarbetet på ett tillförlitligt och konkurrenskraftigt sätt.

Enligt erhållen utredning kommer Gränsbevakningsväsendet inte utan särskilda åtgärder att kunna uppfylla målen i statsbudgeten inom ramen för anslagen för 2003. Gränsbevakningsväsendet klarar inte av utmaningarna enbart genom att placera om sin nuvarande personal. Uppgifterna har ökat och kräver mera personal som inte kan anställas om det inte finns anslag. Som utskottet framhöll i betänkandet var regeringens förslag redan i årets ordinarie budget 1,4 miljoner euro mindre än vad inrikesministeriet föreslagit. Om extra anslag inte går att utverka finns det enligt erhållen utredning risk bland annat för att alla gränsstationer inte kan hållas öppna dygnet runt.

24. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statsrådet har fattat ett principbeslut om omlokalisering av Finlands sjöhistoriska museum. Undervisningsministeriet har haft för avsikt att börja planera omlokaliseringen redan i år. Ministeriet föreslog ett planeringsanslag på 302 000 euro i tilläggsbudgeten, men i propositionen finns inget anslag för ändamålet. Utskottet ser det som absolut nödvändigt att planeringen kommer i gång utan dröjsmål och att nödvändiga anslag anvisas för ändamålet.

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Utskottet underströk i sitt betänkande FiUB 40/2002 rd vikten av fungerande vattentjänster. Njugga anslag hindrar brådskande nya vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten som är viktiga för kommunerna och deras invånare att komma i gång. Inom många områden har behovet av smärre vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten varit i det närmaste dubbelt så stort som anslagen. Projekt av detta slag har ofta också en sysselsättande betydelse.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås för momentet ett extra anslag på 2 miljoner euro för att hjälpa upp sysselsättningen inom områden med stor arbetslöshet. Pengarna används för vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten som redan inletts. Anslaget skall alltså alldeles särskilt användas för att snabba upp ofullbordade projekt. Tilläggsanslaget kommer enligt erhållen utredning att delvis användas för att påskynda brådskande ombyggnader.

När de projekt som föreslagits bli slutförda med tilläggsanslaget är klara finns det fortfarande kvar en mängd genomförbara projekt, konstaterar utskottet. I förekommande fall skall också sysselsättningsanslag kunna användas för dem, något som utskottet förfäktat redan tidigare.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Motiveringen till momentet föreslås kompletterad med att av anslaget får, på de grunder som föreskrivs närmare genom statsrådets förordning, högst 500 000 euro användas för att till viss del ersätta kostnader som föranleds av destruktionen av andra animalieproduktionsdjur som dött på gårdar än de som ingår i programmet avseende tillsyn över TSE-sjukdomar. Av momentförklaringen framgår att anslaget är tänkt att användas för att till viss del ersätta de destruktionskostnader som djurägarna är ansvariga för, i syfte att säkra att självdöda djur även i det avseendet avlägsnas från djurens näringskedja.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på kraven för små slakterier när det gäller avfallsdestruktion. Jord- och skogsbruksministeriet menar att det är slakterinäringens sak att se till att de kompletterande krav biproduktförordningen ställer på slakterierna införs, alldeles som i fråga om andra hygienbestämmelser. Ministeriet har inga planer på att stödja insamlingen och behandlingen av riskmaterial från slaktplatser, eftersom detta inte heller är fallet med vanliga slakterier. Utskottet påpekar att stora slakterier har en färdig infrastruktur för detta ändamål. I detta hänseende har små slakterier det avsevärt sämre ställt.

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

I budgeten för i år upptas anslag på ungefär 606 miljoner euro för basväghållning. I anslaget ingår ett tillfälligt tillägg på cirka 50 miljoner euro. Tillägget ingick också i budgeten för 2002. Enligt budgetramarna skall det årliga anslaget sänkas till 560 miljoner euro.

Utskottet anser att vägnätet är i oroväckande dåligt skick. När trafikvolymen ökar och anslagen minskar slår det hårdast mot vägnätet av lägre grad.

Det är viktigt att trafikleder som är viktiga för näringslivets och regionernas konkurrenskraft tas om hand och att basväghållningen framöver får adekvata resurser, understryker utskottet. Om man ser till samhällets totala utgifter är det lönsamt att satsa på underhåll av trafikleder eftersom det senare kostar betydligt mer att reparera ett nedslitet vägnät. Dessutom har vägprojekt en sysselsättningsfrämjande effekt. Med hänvisning till den försämrade sysselsättningen vore det befogat att starta tätortsprojekt som förbättrar trafiksäkerheten.

79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år)

Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse över att projektet rv 6 Forsby—Kouvola också omfattar vägsträckan Pockar—Mustila. Även om de totala kostnaderna för projektet stiger är det fördelaktigare statsfinansiellt sett att genomföra projektet utan avbrott. I detta sammanhang hänvisar utskottet till sina tidigare ståndpunkter och anser det viktigt att också projektet rv 21 Kemi—Torneå slutförs enligt den ursprungliga planen och därmed också omfattar de nya broarna över Kemi älv.

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Basbanhållningen föreslås få ungefär 45,4 miljoner euro i tillägg, varav 30 miljoner euro skall användas till reinvesteringar. Om man räknar in det nya anslaget kan cirka 150 miljoner euro användas till reinvesteringar i år. Enligt vad utskottet har erfarit behövs det årligen 170 miljoner euro för reinvesteringar i underhåll av bannätet. På senare år har utvecklingen gått därhän att anslagen för basbanhållning minskar och trafikbegränsningarna ökar. Nya begränsningar kan bli aktuella på flera bansträckor, men också på bangårdar. Det befintliga bannätet reparerades huvudsakligen på 1960- och 1970-talen och nästan 30 % av överbyggnaden har snart förbrukat sin livstid.

Tack vare det föreslagna tilläggsanslaget kan reparationerna och ombyggnaderna av bannätet fortsätta fram till i höst, enligt vad utskottet har erfarit. Därefter uppstår det problem igen eftersom de fortsatta arbetena kräver ytterligare cirka 25 miljoner euro bara i år. Om inte underskottet rättas till måste arbetskraft permitteras redan i höst.

Det nedslitna bannätet försvårar industrins transporter och försämrar den ekonomiska konkurrenskraften. Dessutom är det risk för att tunga transporter allt mer flyttas över på vägarna. Också i ett sysselsättningsperspektiv är det enligt utskottet nödvändigt att basbanhållningen får de nödvändiga tilläggsanslagen i en tilläggsbudget i höst. Dessutom är det viktigt att den totalekonomiska aspekten beaktas vid reparationerna, vilket också inbegriper de ombyggnader som behövs för den snabba tågtrafiken, påpekar utskottet. På så sätt blir arbetet ekonomiskt sett vettigt, minskar störningarna i tågtrafiken på grund av reparationer och kan investeringarna snabbare omsättas i vinster.

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Anslagen till kollektivtrafiken behöver inte höjas i år, men nästa år kan det komma att uppstå problem med knappa anslag. Anslagsramen för kollektivtrafiken 2004 är 3,7 miljoner euro lägre än i år. Följaktligen måste köpen inom kollektivtrafiken dras ner med ungefär 10 %. Enligt vad utskottet har erfarit skulle förbättringarna i kollektivtrafiken i stället kräva att anslagsramen gradvis höjs med 6—8 miljoner euro.

Enligt regeringsprogrammet ingår det i planerna att förbättra betingelserna för och servicen inom kollektivtrafiken, också anslagen skall enligt planerna bli större. Också lågtrafikerade flygrutter som är viktiga för näringslivet och den internationella exportindustrin skall tryggas.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgeten för i år och ståndpunkterna där. Det är angeläget att kollektivtrafiken utvecklas och finansieringen ordnas på det sätt som anges i regeringsprogrammet, understryker utskottet.

I betänkandet om budgeten för i år tog utskottet upp frågan om tågvagnsfabriken Talgo Oy. På grund av den ekonomiska svackan ser framtidsutsikterna för fabriken ännu dystrare ut nu. Tillverkningen av flera produkter kommer att läggas ner och inga större förbättringar i orderingången är i sikte. Detta är läget trots att Talgos produkter är konkurrenskraftiga vad gäller pris och kvalitet. Det spanska moderbolaget har förlagt sin vagnsproduktion till Finland, men fabriken i Otanmäki behöver också order från Finland. Tågvagnsfabriken i Otanmäki sysselsätter ungefär 500 personer och står indirekt för omkring 1 500 arbetstillfällen i Kajanaland. Företaget har varslat hela personalen. Om fabriken läggs ned går ett stort antal arbetstillfällen förlorade, men också kompetens i vagnsbyggande, en resurs som det är omöjligt att senare få tillbaka. Utskottet ser allvarligt på frågan och påpekar att till exempel kollektivtrafiklösningarna i huvudstadsregionen skapar förutsättningar för bland annat Statsjärnvägarnas investeringsbeslut.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgetpropositionen för i år och skyndar fortfarande på starten för väderradarn i Österbotten. Södra och Mellersta Österbotten nås inte av radaranläggningarna och bättre väderradarinformation behövs bland annat för trafiken, jordbruket och flygvapnet.

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett tilläggsanslag på 1 000 000 euro för att effektivisera genomförandet av det nationella alkoholprogrammet.

Det alkoholpolitiska läget i Finland kommer utan vidare att påverkas av att restriktionerna i alkoholimporten undanröv och att EU utvidgas. Man kan räkna med att alkoholpriserna sjunker och konsumtionen stiger. Då ökar också de alkoholrelaterade skadorna. Därför är det ytterst viktigt att Finland garderar sig inför omställningen och att det avsätts större resurser för det nationella alkoholprogrammet. Preventiva insatser är av stor betydelse understryker utskottet. Också intensifierat samarbete mellan myndigheterna och andra aktörer spelar en stor roll för genomförandet av alkoholprogrammet.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Lagen om rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten har ändrats och innebär att pensionstagare under 65 år som får förhöjt vårdbidrag eller specialvårdbidrag har rätt att få medicinsk rehabilitering för gravt handikappade som ordnas av Folkpensionsanstalten. Medicinsk rehabilitering får därmed också de gravt handikappade som går i förtidspension under 65 år med stöd av arbetspensionslagarna. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2003.

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över lagändringen. Den ger gravt handikappade mer jämlika villkor och förtydligar förmånerna när det gäller medicinsk rehabilitering för gravt handikappade.

51. Statlig ersättning till personer som utsattes för partisananfall (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår ersättningar till vissa personer som utsattes för sovjetiska partisananfall. Ersättningen är en engångsersättning och betalas ut från och med den 1 september 2003 till de som på sannolika skäl har en sjukdom som hänför sig till den exceptionella chock som partisananfallet orsakade. Engångsersättningen föreslås uppgå till 1 500 euro. Cirka 700 personer beräknas ha rätt att få ersättning.

Riksdagen har vid flera tillfällen förutsatt en lagändring i detta syfte. Därför är det mycket positivt att lagstiftningen nu kommer att ändras. När ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp har varje ersättningstagare möjlighet att använda pengarna för sin egen livssituation, till exempel till rehabilitering. Enligt propositionen räcker det i de flesta fall med att ansökningen styrks med ett läkarutlåtande från den lokala hälsovårdscentralen. Utskottet påpekar att de nödvändiga undersökningarna för ersättningen inte bör vara alltför omfattande och tidskrävande med tanke på resurserna inom hälso- och sjukvården.

70. Ombyggnad av fartyg för bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år)

I tilläggsbudgetpropositionen finns en beställningsfullmakt för upphandling av oljebekämpningsutrustning för två av Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg. Totalpriset på bekämpningsutrustningen är 12,6 miljoner euro och meningen är att sprida kostnaderna över 2003 och 2004. Staten kommer att ta ut ersättning för kostnaderna ur oljeskyddsfonden. För att trygga fondens likviditet kommer förhöjd oljeskyddsavgift fortsatt att tas ut, men någon proposition i saken har ännu inte lämnats till riksdagen.

Om oljeskyddsfonden skall ersätta staten fullt ut för kostnaderna för oljebekämpningsutrustning för farledsfartyget Seili och de nu aktuella två fartygen betyder det utgifter på totalt 20,6 miljoner euro för fonden. Enligt regeringsprogrammet kommer Finland dessutom att upphandla en kombiisbrytare som lämpar sig för oljebekämpning. Priset beräknas ligga omkring 40—60 miljoner euro, varav oljebekämpningsutrustningen utgör uppskattningsvis 10 miljoner euro. Om oljeskyddsfonden skall ersätta staten för oljebekämpningsutrustning för alla fyra tilltänkta fartyg måste förhöjd oljeskyddsavgift tas ut under en klart längre tid eller också måste avgiften höjas avsevärt.

Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har det bland annat kommit fram att det inte kan höra till oljeskyddsfondens uppgifter att ersätta kostnaderna för upphandling av oljebekämpningsfartyg eftersom riskerna med oljetransporter till Finland inte har ökat. Det handlar i första hand om beredskap för riskerna med oljetransporter från ryska hamnar och därmed är det oskäligt ur de inhemska oljeimportörernas synvinkel att avgifterna höjs.

Nu när oljetransporterna på Finska viken ser ut att öka kraftigt är det viktigt att vi har en bättre oljebekämpningsberedskap både till havs och vid kusten. Enligt lagen om oljeskyddsfonden är fondens främsta syfte att säkerställa att de som drabbats av oljeskador och de myndigheter som bekämpat oljeskador får ersättning. Också kommunerna kan få ersättning ur fonden för sina utgifter för att ha skaffat sig oljebekämpningsberedskap och för underhåll av den. Enligt lagen ersätts statens anskaffningar enligt prövning.

För upphandling av en ny kombiisbrytare har en arbetsgrupp tillsatts. Utskottet ser det som mycket viktigt att också oljeskyddsfondens uppgifter och verksamhet samt principerna för fondens ersättningsskyldighet tas upp senast i samband med arbetsgruppens utredning.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett tillägg av 1 000 000 euro för att påskynda halvfärdiga projekt och för att förbättra sysselsättningen. Enligt utskottets mening är det viktigt att miljövårdsarbeten får mer resurser. Miljövårdsarbeten har en klart sysselsättande effekt och det finns mångfalt fler miljöprojekt som bara väntar på att komma i gång jämfört med projekt som skall genomföras. Utskottet menar att det också behövs mer sysselsättningsanslag för miljövårdsarbeten.