Motivering

Finansutskottet omfattar regeringens utgångspunkter för Finlands ordförandeskap i EU.

Som framgår av statsrådets utredning har en preliminär bedömning av de frågor som kommer upp under vårt ordförandeskap tillställts riksdagen den 1 april 2005. Enligt utredning kommer den preliminära agendan att uppdateras i oktober. I den kommer att ingå en sektoriell bedömning av de lagstiftningsprojekt och övriga prioriteringar som Finland bedömer som viktigast. I det sammanhanget kommer också finansutskottet att ha bättre möjligheter att bedöma prioriteringarna med tanke på sitt eget behörighetsområde.

Utifrån den tilltänkta agendan har finansministeriet preliminärt ritat upp en del prioriteringar. De viktigaste av dem finns redan i den nu aktuella utredningen från statsrådet. Också i fråga om dem påverkas agendan för vårt ordförandeskap i betydande grad av hur Storbritannien och Österrike under sina respektive ordförandeskap lyckas driva på dem.

I förhandlingarna om finansieringsramarna för 2007—2013 nådde man rätt långt under Luxemburgs ordförandeskap. I likhet med regeringen ser finansutskottet gärna att politiskt samförstånd nås om ramarna redan före vårt ordförandeskap. Om det inte lyckas, kommer det att vara en av de viktigaste uppgifterna under vårt ordförandeskap att slutföra förhandlingarna.

Det är också rätt att avsätta hela året 2006 för att genomföra Lissabonstrategin. Hittills har handlingsprogrammet från Lissabon varit alldeles för omfattande. Ett annat stort problem är att medlemsstaterna inte har engagerat sig för målen i praktiken.

Det reviderade Lissabonprogrammet koncentrerar sig på sådana åtgärder på unionsnivå som kompletterar den nationella strukturpolitiken. I linje med halvtidsöversynen av Lissabonstrategin ligger tyngdpunkten på att förbättra tillväxt och sysselsättning. Vidare finns där en rad åtgärder för att främja europeisk forskning och innovation.

Merparten av strukturreformerna i Lissabonstrategin ingår i den nationella behörigheten. Därför är det enligt utskottets mening viktigt att vi också lägger upp nationella åtgärdsprogram under höstens lopp. Grundbultarna i vårt eget handlingsprogram kommer utan tvivel att vara att satsa på kunskap, kompetens och innovation och på att förbättra företagsamhetsvillkoren. För den europeiska konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen är det centralt att vi satsar på kommunikations- och informationsteknik samt logistik på det sätt som regeringen anför i sin utredning.

Utskottet har redan i ett tidigare sammanhang (t.ex. FiUU 3/2005 rd) konstaterat att en grundläggande förutsättning för en hållbar offentlig ekonomi är en stark och stabil ekonomisk tillväxt på sikt. Därför är det viktigt att Lissabonprogrammet klart och tydligt integreras i stabilitets- och tillväxtpakten. Det är viktigt för en samordnad ekonomisk politik både att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs och att Lissabonstrategin följs upp.

I genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten spelar inte bara en hållbar ekonomi inom den offentliga sektorn utan också målen på mellanlång sikt en roll. Utskottet noterar att många medlemsstaters offentliga ekonomi fortfarande går med ett underskott. För en stabil offentlig ekonomi är det avgörande vad vi gör med den växande utmaning som åldrandet innebär, vilket också regeringen tar upp i sin utredning.

Utskottet understryker vikten av att Finland under sitt ordförandeskap uppmärksammar miljömålen och målen inom det sociala området. De bör där det är lämpligt behandlas i samband med och som komplement till sysselsättning och tillväxt. Som regeringen framhåller får den gemensamma marknaden inte öppnas upp på bekostnad av den sociala tryggheten, hälsan, arbetarskyddet eller miljön. Utskottet vill här också understryka vikten av en hållbar användning av naturresurserna.

För utskottet är det viktigt att Finland i unionen driver en aktiv utvecklingspolitik som ett led i uppnåelsen av FN:s millenniemål. I de yttre förbindelserna kommer inte minst relationerna till Ryssland och de transatlantiska relationerna att lyftas fram. I utredningen hänvisas också till ett nytt ramdokument om den nordliga dimensionen som kommer att antas under Finlands ordförandeskap. I linje med sin tidigare ståndpunkt menar utskottet att vi också bör utnyttja olika finansiella källor i unionen för att trygga finansieringen av den nordliga dimensionen.