Motivering

Finansutskottet noterar att det handlar om den första helårsrapporten för den nuvarande Prodikommissionen. Utskottet ser revisionsrättens rekommendationer och utvecklingsförslag som mycket viktiga för lagligheten och korrektheten i Europeiska unionens räkenskaper.

Förklaringarna i rapporten är med vissa reservationer positiva och Europaparlamentet måste nu avgöra frågan om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgeten. I praktiken måste parlamentet bedöma reservationerna och betydelsen av klara missförhållanden i relation till genomförandet av hela budgeten. Reservationerna beträffande räkenskapernas tillförlitlighet beror oftast på brister i räkenskapssystemet. Beredningen av budgetårets bokslut bygger i långa stycken på utredningar utanför räkenskaperna. Därför stöder utskottet regeringens ambition att påskynda det nya räkenskaps- och redovisningssystemet. Det vore ett första steg i rätt riktning att anta den nya budgetförordningen.

Det faktum att revisionsrätten än en gång har varit tvungen att påpeka samma fel och lägga samma reservationer som tidigare visar enligt utskottets mening att inte heller den nya kommissionen hittills har lyckats förbättra sin budgetförvaltning i tillräcklig utsträckning. Å andra sidan beror de upprepade anmärkningarna på att revisionsrättens beslut inte är förpliktande till sin natur. Därmed är det medlemsstaterna och Europaparlamentet som i sista hand får bestämma om reformen ska drivas på eller inte.

Revisionsrättens reservation beträffande övriga utgifter avser enligt vad utskottet har erfarit främst utbetalningar från jordbrukets stödfond och strukturfonderna i medlemsstaterna, dvs. omkring 80 procent av EU:s utgifter. På denna punkt har revisionsrätten inte fått rimlig säkerhet för åtgärdernas laglighet och korrekthet. Utskottet noterar att revisionsrätten ännu inte en enda gång har lämnat en positiv förklaring om tillförlitligheten, lagligheten och korrektheten i EU:s hela budgetförvaltning.

Inom jordbruket har det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) ännu inte införts i alla medlemsländer. Inte heller systemet för identifiering och registrering av nötkreatur har införts inom utsatt tid. Vad gäller produktionsmängderna har verkställigheten av stödsystemen inte minst för olivolja och bomull visat sig mycket bristfälligt kontrollerade i medlemsstaterna. Kommissionens reviderade enhet för internkontroll har föreslagit att kontrollmyndigheterna i medlemsstaterna bör förpliktas att lämna en DAS-förklaring om utvecklingen av EU:s budgetförvaltning inom sitt område både beträffande jordbruket och i ett mera generellt perspektiv. I ljuset av det vi vet nu ser situationen ut att fortsätta i samma spår länge än.

Kommissionen har inte offentliggjort antalet uppdagade fel. Enligt utredning till utskottet är det fullt möjligt att de kan uppgå till inemot 10 procent. Felen har främst att göra med brister i förvaltning och beslutsgång. Utskottet håller det för sannolikt att om andelen allvarliga fel ges offentlighet bidrar det till att de rättas i och med att den årliga utvecklingen vore lättare att verifiera.

Revisionsrätten tar upp momsbedrägerier som en detalj. Den har gett rekommendationer om metoder att förebygga bedrägerier redan i sin rapport för 1999. Revisionsrätten menar att kommissionen bör visa större effektivitet i att samordna frågor som gäller den gemensamma marknaden och gränsöverskridande aspekter av bedrägerierna. Vidare uppmärksammar rätten att det gällande momssystemet som innebär att skatterna inte tas ut i en rörelses ursprungsland underlättar bedrägerier. Enligt vad utskottet har erfarit har kommissionen gjort sitt bästa för att efterkomma revisionsrättens krav, men mellan medlemsstaterna har en tillräcklig grad av samförstånd ännu inte uppnåtts. Utskottet påtalar också i detta sammanhang den internationella brottslighetens roll och anser att den bör förebyggas genom mellanstatlig samverkan.

Finansutskottet ser ett problem i att EU-budgetmedel inte utnyttjas fullt ut. Anslagen för utbetalningar från strukturfonderna utnyttjades 2001 till 69 procent enligt rapporten. I kohesionsfondens fall var utnyttjandet 63 procent. Utskottet anser att detta underutnyttjande är betydande med hänsyn till att det sannolikt finns gott om stödgilla projekt i medlemsstaterna. Revisionsrätten har enligt utskottets mening haft fullt skäl att upprepa den ståndpunkt rätten framfört redan 2000 att kommissionen borde ha använt sig av kompletterande och korrigerande budgetar för att tygla överskottet. Därmed kunde bidragen från medlemsstaternas bnp-medel ha minskats med ca 30—40 procent. Nu flyttas överskottet alltid till nästa budgetår.