Motivering

Finansutskottet anser att regeringen helt riktigt har fäst uppmärksamhet vid att unionens kontroll och övervakning måste förbättras. En bättre intern övervakning och kontroll och gemensam granskningsmodell i gemenskapen skulle otvivelaktigt verka i den riktningen. Enligt utskottets mening behövs det också ett tillförlitligt redovisningssystem. Det har i sina utlåtanden flera år i rad påskyndat kommissionens redovisningsreform. Men av en eller annan orsak har den ännu inte lyckats. Av den nu aktuella rapporten från revisionsrätten framgår att redovisningssystemet precis som under tidigare år inte är upplagt så att det ska ge fullständig visshet om att gemenskapens samtliga egendomsposter har bokförts.

Revisionsrätten har ännu inte en enda gång gett en positiv DAS-förklaring om EU:s hela finansförvaltning. Förklaringsförfarandet togs med i revisionen av EU genom Maastrichtfördraget och infördes 1994. Revisionsrätten anser att den inte heller för 2003 kan få full visshet om de transaktioners laglighet och korrekthet som vidtagits framför allt av jordbrukets stödfond och strukturfonderna. Rent praktiskt betyder det här att en positiv revisionsförklaring inte kan ges om mer än 80 procent av EU:s utgifter. Det beror åtminstone delvis på att EU valt en decentraliserad förvaltningsmodell. Som utskottet framhöll redan i sitt utlåtande FiUU 8/2004 rd om den föregående rapporten upprepas samma anmärkningar om samma saker utan att något väsentligt har skett och att det inte ger en bra bild av EU-systemet.

Unionen får sina egna medel (inkomster) till 77 procent från mervärdesskatt och bni. De underliggande uppgifterna kan inte granskas direkt. Revisionsrätten har därför ifrågasatt uppgifternas tillförlitlighet. Den rekommenderar att kommissionen ökar granskningsåtgärderna för att förbättra tillförlitligheten i beräkningen av den mest betydelsefulla källan till egna medel. Finansutskottet anser att rekommendationen är desto angelägnare nu när unionen har utvidgats. Revisionspraxis för inkomster måste samordnas både i de gamla och i de nya medlemsstaterna. Det är oroväckande att revisionsrätten saknar den specialkompetens som detta granskningsområde kräver, menar utskottet.

Europeiska revisionsrätten gör varje år en lång rad granskningsbesök i medlemsstaterna. En del av dem gäller t.ex. kontroll av direkta jordbruksstöd. Granskningen omfattar i första hand kommissionens verksamhet och hur kommissionens rättsakter och anvisningar fungerar. Kommissionen får tillgång till granskningsresultaten, vilket i praktiken kan betyda finansiella korrigeringar. Hittills har Finland drabbats av mycket små finansiella korrigeringar. Men enligt uppgift till utskottet kännetecknas kontrollerna allt mer av petighet och koncentrering på oväsentligheter med tanke på helheten. I princip kan minsta avvikelse i framtiden leda till omfattande återkrav. Enligt utskottet är det bättre att rådgivningen blir effektivare och att kontrollresurserna utnyttjas rationellt. Den största enskilda förändringen under vårt EU-medlemskap är på gång i och med att EU:s jordbruksreform ska verkställas. Det vore viktigt att hålla personalökningen inom rimliga gränser genom rationellare kontroll, anser utskottet.

Europaparlamentet ska före maj besluta om Ecofinrådets beslut med kvalificerad majoritet om eventuell ansvarsfrihet för kommissionen för budgetgenomförandet. Finansutskottet ansåg för ett år sedan att Finland redan under rådsbehandlingen bör arbeta för strängare rekommendationer jämfört med tidigare år. För att säkerställa kontinuiteten bör rekommendationerna också följas upp och åtgärder vidtas om avvikelser iakttas. Enligt utredning har Finland uppmärksammat dessa frågor. Finland och Österrike kommer under sina respektive ordförandeperioder att uppmana till att utnyttja revisionsrättens iakttagelser effektivare i budgetprocessen. På tjänstemannanivå har det redan överenskommits att saken tas upp i ordförandeskapsprogrammet för 2006.