Motivering
Framtidsutskottet koncentrerar sig på att kort belysa
några allmänna långsiktiga utvecklingsfrågor
inom den ekonomiska politiken med avseende på prognostisering.
Dessutom yttrar vi oss om två viktiga frågor som
var aktuella förra valperioden, nämligen 1) En
Rysslandsstrategi och 2) ett universitet för innovationer.
Hållbara ekonomiska prognoser.
Utskottet har i tidigare utlåtanden lyft fram den ekonomiska
utvecklingen på sikt och understrukit vikten av prognoser
och prognostisering och samtidigt påpekat behovet av alternativa
analyser. I år har utskottet fört en kritisk debatt
kring vissa hypoteser i ekonomiska prognoser, bland annat hushållens
upplåning. Riskerar vi att få alltför
skuldsatta hushåll och är ekonomiska prognoser
därför över lag alltför optimistiska?
Inom ramen för den korta fristen för utlåtandet
kan utskottet inte gå närmare in på dessa
viktiga frågor, men kommer att knyta an till temat genom
att ordna en öppen utfrågning och först
efter den besluta om en eventuell större analys av frågan.
Inkomstskillnaderna.
Det finns en miljard människor i världen som
sjunker allt djupare ner i fattigdomen (Paul Collier The Bottom
Billion. Why the poorest countries are failing and what can be done
about it. 2007.) De senaste uppgifterna visar att den fattigaste
miljardens inkomster inte alls har stigit sedan 1960-talet trots
att vi i den globala ekonomins era har haft en ovanligt lång
period av kraftig ekonomisk tillväxt. I den nordiska modellen
har vi sett det som viktigt att inte låta inkomstklyftorna
bli alltför stora. Utskottet kommer att analysera frågan
närmare inom ramen för sitt välfärdsprojekt
(Tabun i välfärdsmodellen "heliga missuppfattningar") som
sträcker sig över hela valperioden.
(Bilden i pdf-format.)
Ryslandsscenarierna.
I sin rapport Venäjä 2017: 3 skenaariota från
januari i år kom vi med många uttalanden med relevans
för statsekonomin. Den nya regeringen har inte haft så mycket
tid på sig att skissa upp sin Rysslandspolitik så det är
förståeligt att den ännu inte har kunnat
beakta utskottets förslag fullt ut. Rysslandspolitiken
kunde bli betydligt effektivare om regeringen startade ett tvärsektoriellt
politikprogram för Ryssland, som det förra framtidsutskottet
föreslog.
Vi gör en bedömning av processen utifrån
de åtgärder som det förra framtidsutskottet
föreslog (Venäjä 2017: 3 skenaariota,
sid. 43—46):
- Finland måste satsa stort på att bygga
ut den långsiktiga utvecklingen med Rysslands kompetens
som genomgående tema på alla nivåer.
Skolorna måste lyfta fram Ryssland bättre i internationella
teman. Dessutom måste ryska bli ett vedertaget alternativ.
Vidare ska vi förbättra student- och praktikantutbytet
mellan Finland och Ryssland samtidigt som det utmärkta
arbete som Centret för internationellt personutbyte CIMO
utför bör fortsätta och utvidgas.
- Med stöd och styrning från den finländska och
den ryska regeringen måste vi starta ett projekt för
större diversifiering i den ryska ekonomin. De största
företagen i Ryssland, Ryska vetenskapsakademin och VTT
kan vara projektansvariga. Med betydande ekonomiskt bidrag från båda
staterna bör vi bygga upp en högskoleutbildning
för främst finländska och ryska studerande
och unga forskare, International School för Innovation.
Utbildningen kan ingå i projektet eller vara fristående.
- Finland bör engagera sig i projekt för
hälsa, utbildning, jordbruk och boende som den ryska regeringen
startar.
Budgetpropositionen har inga anslag för Rysslandskompetensen,
står det att läsa i expertutlåtandena.
Förutsättningarna för undervisning i
ryska i skolorna har inte förbättrats. Det förra framtidsutskottet
föreslog nämligen mindre undervisningsgrupper
i ryska på större orter. I resultatförhandlingarna
har CIMO inte fått mer pengar för samarbetet med
Ryssland.
Framtidsutskottets andra scenario, med energikompetens mot större
globalt inflytande, förefaller att ha hög prioritet
i Rysslands egna strategier. Framtidsutskottets åtgärdsförslag
för att diversifiera Rysslands ekonomi gäller
ett positivt finländskt engagemang för att utforma
scenariet på ett positivt sätt för både
Finland och Europa.
Enligt uppgift ska handels- och industriministeriet starta ett
innovationscentrum i S:t Petersburg. Finansieringen är
ordnad för ett pilotprojekt som leds av Finpro i samråd
med Tekes. S:t Petersburg har medverkat till projektet och enligt
planerna ska det också arbeta med andra områden
i Ryssland med bas i S:t Petersburg. Tanken är att generera
större ekonomisk aktivitet genom att länka ihop
innovationer och ny verksamhet och sammanföra aktörer
inom olika kompetensområden. Centrumet liknar delvis Fin
Chi i Shanghai i Kina. Prioriterade områden är
till exempel programvara, nanoteknik, energibesparande teknik och
bioteknik. Innovationscentrumet kommer också att arbeta
för att etablera innovativa ryska företag
i Finland i samråd med Invest in Finland (IIF).
Anslag för innovationscentrumet i S:t Petersburg ingår
under moment 32.20.28. Handels- och industriministeriets teknologiavdelning
har dessutom använt anslag för närområdessamarbete
och forskningsmedel i anslagen till ministeriets omkostnader för
att finansiera utredningar och verksamhet som har med Ryssland att
göra.
Det är viktigt att samarbetet inom områdena hälsa,
utbildning, jordbruk och boende genomförs i nära
samråd med den ryska regeringens projekt inom samma områden,
framhåller framtidsutskottet. Enligt de sakkunniga har
inga sådana målmedvetna kontakter tagits.
Innovationsuniversitetet.
Framtidsutskottet välkomnar tanken att starta ett innovationsuniversitet.
Däremot påpekar utskottet att viktiga vetenskapsområden
som medicin, biovetenskaper, humanvetenskaper, men också samhällsvetenskaper
och forskning kring välfärdstjänster
inte ingår i planerna. Innovationsdebatten domineras fortfarande
alltför mycket av teknik även om det är
sannolikt att vi kanske allra mest kommer att behöva stora
och små innovationer på alla nivåer framför
allt inom den traditionella välfärdspolitiken
för att över huvud taget kunna lösa de framtida
problemen.
Utskottet vill också lyfta fram energiforskningen.
Målet är att forsknings- och produktutvecklingsanslagen
ska vara 4 % av bnp. Nu har vi kommit upp till 3,5 %,
vilket internationellt sett är ett bra resultat. Har vi
tagit tillräckligt hänsyn till energiforskningen,
ett område som ligger i framkanten?