Allmän motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. När den nya lagen om försvarsmakten () bereddes visade det sig att de bestämmelser om Försvarshöskolan som behöver stå på lagnivå lämpligen borde samlas i en annan lag än lagen om försvarsmakten. Det som ytterligare talade för en särskild lag var att det finns så många bestämmelser om Försvarshögskolan.

Enligt propositionen är Försvarshögskolan en militärvetenskaplig högskola som hör till försvarsmakten och som lyder under kommendören för försvarsmakten. Högskolan ska meddela den högsta allmänna och militära försvarsutbildningen i Finland. Studerande som studerar för en examen som inte leder till en tjänst inom försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet föreslås också få möjlighet att avlägga magisterexamen och kandidatexamen i militärvetenskaper.

Den examen som de nya civila studerandena avlägger ska vara en grundläggande universitetsexamen utan militäryrkesinriktade inslag. Kulturutskottet anser i sitt utlåtande att de nya grupperna av studerande stärker högskolan över hela linjen och knyter den fastare till universitetssektorn. Försvarsutskottet omfattar kulturutskottets syn och konstaterar att omkring 10 civila studerande per år inte kan inverka på Försvarshögskolans grundläggande uppgift. Utbildningen av civila studerande ger oss experter på säkerhet, kriser, krigföring och utveckling av de väpnade styrkorna.

Utifrån utfrågningen av sakkunniga anser utskottet att det på detta stadium inte lönar sig att försöka förekomma förslaget till ny universitetslag i lagen om Försvarshögskolan. Om det behövs, kan lagen om Försvarshögskolan preciseras när den nya universitetslagen har blivit antagen.Kulturutskottet förespråkar en likadan ståndpunkt i sitt utlåtande.

Tjänstgöringsförbindelse

I 29 § föreskrivs om tjänstgöringsförbindelser och deras längd. Den som har antagits för militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier som krävs för en officerstjänst, liksom också den som innehar en tjänst vid försvarsmakten eller försvarsministeriet ska ge en skriftlig förbindelse om att han eller hon kommer att tjänstgöra i en tjänst motsvarande utbildningen under minst den tid som anges särskilt i bestämmelsen.

Enligt propositionen utbildar försvaret och gränsbevakningsväsendet själva den militärpersonal de behöver. På deras kurser utbildas precis så många personer som de behöver för att klara av sina lagfästa uppgifter. Vid utfrågningen av sakkunniga preciserade försvarsministeriet sin motivering av tjänstgöringsförbindelsens längd med att den i sista hand avgörs av utbildningens innehåll, inte utbildningstidens längd.

Grundlagsutskottet har också sett på frågan om tjänstgöringsförbindelsen i sitt utlåtande om propositionen. Det menar att den föreslagna tjänstgöringsförbindelsen är fullt begriplig, eftersom de studerande vid Försvarshögskolan under de avgiftsfria studierna får bl.a. undervising, inkvartering, måltider och kläder utan att betala ersättning. Lagen föreskriver tillräckligt utförligt om hur länge tjänstgöringsförbindelsen varar och om vad som sker om förbindelsen upplöses, och därmed är bestämmelsen inget problem i konstitutionellt hänseende.

Det finns som sagt godtagbara argument för tjänstgöringsförbindelsen, konstaterar försvarsutskottet. Upplägget garanterar att försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet har tillgång till ett tillräckligt antal kompetenta anställda. Den nuvarande längden på tjänstgöringsförbindelsen för de studerande vid Försvarshögskolan bör inte ändras i en ofödelaktig riktning ur de studerandes synvinkel. Det betyder i praktiken en tjänstgöringsförbindelse på minst 3 år efter avlagd kandidatexamen och 2 år efter magisterexamen i militärvetenskaper. Dessutom är det utomordentligt viktigt att personalen i första hand engageras i försvarets och gränsbevakningsväsendets uppgifter genom en god personalpolitik och först i andra hand genom olika slag av förbindelser och förflyttningar.

Möjlighet att bedriva fondekonomi

Enligt erhållen utredning har alla i universitetslagen angivna universitet sedan början av 2007 haft möjlighet att bedriva s.k. fondekonomi. Före lagändringen var det bara tillåtet för Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Den möjligheten har inte gällt Försvarshögskolan. Vid utfrågningen av sakkunniga framfördes det att Försvarshögskolan gärna skulle få ha en lagfäst möjlighet att bedriva fondekonomi.

Utskottet erfar att frågan om Försvarshögskolan och fondekonomi kräver en mängd fortsatta utredningar innan bestämmelser om saken kan tas in i lagen om Försvarshögskolan. Högskolan är inte sitt eget räkenskapsverk, utan hör till räkenskapsverket försvarsmakten. Frågor som måste klarläggas närmare är också om det går att utnyttja specialfonder eller donationsmedel för att finansiera högskolan eller tillsätta tjänster samt hur fonderna ska förvaltas och övervakas och hur bokföringen ska ordnas. Utskottet noterar att Försvarshögskolan redan nu kan ta emot donationer och testamenten utan särskilda bestämmelser i författningarna om Försvarshögskolan.

Det är viktigt att försvarsministeriet, huvudstaben och Försvarshögskolan tillsammans fortsätter att bena ut fondekonomifrågan för att se om samhälleliga resurser utanför statsekonomin kan göras tillgängliga speciellt för forskning som stöder försvaret.

Försvarshögskolans namn

Försvarshögskolan ingår i det finländska högskolesystemet och dess examina kan jämställas med examina som avläggs vid andra finländska universitet. Vid utfrågningen av sakkunniga påpekades det att regeringens proposition och propositionens motivering driver verksamheten allt längre i riktning mot ett universitet. Försvarshögskolan tillhandahåller bl.a. alla examina enligt Bolognaprocessen, också doktorsexamina, vilket anses som ett kännetecken på ett universitet.

Frånsett vissa gemensamma drag med universiteten har Försvarshögskolan en del särdrag som är typiska bara för den. Ett särskilt viktigt drag har att göra med högskolans självstyrelse. Enligt lagförslaget kommer Försvarshögskolan inte heller i fortsättningen att vara självstyrande enligt 123 § i grundlagen, utan den är fortsatt en militärvetenskaplig högskola som hör till försvarsmakten.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att Försvarshögskolans interna militära ordning och det faktum att den står under militärkommando gör att den inte fullt ut kan jämställas med andra institutioner i Finland som förmedlar den högsta undervisningen.

Övrigt

Undervisnings- och examensspråk

Enligt 8 § är undervisnings- och examensspråket vid Försvarshögskolan finska. Men i samband med antagningen och i prov har en studerande rätt att använda antingen finska eller svenska. Lärdomsprovet skrivs antingen på finska eller svenska. Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att propositionens motiv kan ge den uppfattningen att det är upp till Försvarshögskolans prövning vilketdera nationalspråket som ska användas i de situationerna. Försvarsutskottet lyfter fram en studerandes subjektiva rätt att använda finska eller svenska vid antagningen, i prov och i lärdomsprovet.

Avgiftsfri undervisning

I 5 § föreskrivs att undervisningen vid Försvarshögskolan är avgiftsfri. Sakkunniga har pekat på att bestämmelsens motivering är delvis inexakt när det gäller flexibla studier (s.k. JOO-studier). De innebär att man har rätt att studera vissa studiehelheter och avsnitt som ingår i examina. Utskottet noterar utifrån vad det erfarit att flexibla JOO-studier är avgiftsfria för de studerande.

De studerandes underhåll och studiesociala förmåner

I motiven framhålls att det är möjligt för en medlem av elevkåren att utnyttja tjänster som tillhandahålls av Stiftelsen för studenternas hälsovård. Men utskottet har fått veta att rätten att utnyttja tjänsterna kräver ett avtal mellan elevkårerna och SSH. Motiven är alltså inexakta på denna punkt. Den egentliga bestämmelsen (20 §) behöver ändå inte preciseras.

Elevkår

Till elevkårens uppgifter enligt 35 § hör att ordna val av studeranderepresentanter i Försvarshögskolans kollegiala organ och delta i Försvarshögskolans övriga verksamhet. Propositionens motivering låter förstå att den centrala uppgiften för elevkåren är att ordna val av studeranderepresentanter i Försvarshögskolans kollegiala organ. Utskottet poängterar att den centrala uppgiften för elevkåren är att välja representanter, inte att ordna valet av dem. Enligt propositionens motivering kommer bestämmelsen att bedömas på nytt i samband med totalreformen av universitetslagen.

Personal

I 13 § föreskrivs om personalen vid Försvarshögskolan. I motiven konstateras det att professorstjänsterna är civila tjänster. Men också en officer kan utnämnas till en professorstjänst eller förordnas att sköta tjänsten som vikarie på viss tid. Utskottet har erfarit att en officer får tjänstledigt från försvarsmakten för den tid professuren vid Försvarshögskolan varar och kan återinträda i försvarsmaktens tjänst när professuren löper ut. Det är ett bra system och det har av allt att döma fungerat utan problem. Däremot medger de nuvarande bestämmelserna inte att en officer direkt avgår med militärpension från en professur vid Försvarshögskolan. Det ser utskottet som en brist.

Enligt 98 § i lagen om statens pensioner bör en officer för att försäkra sig om sin militärpension tjänstgöra vid försvarsmakten minst tre kalenderår före pensionsbeslutet. En professur vid Försvarshögskolan varar fem år. Om pensionsåldern för en officer är t.ex. 60 år, kan alla de som är intresserade av professuren inte söka den om de vill vara säkra på sin militärpension. Framför allt två professurer i rad blir en praktisk omöjlighet.

Utskottet ser vissa motstridigheter i att officerare uppmuntras att utbilda sig allt längre, men att de kan stöta på stora praktiska problem när de ska utnyttja sina fortsatta studier. En sådan policy minskar över lag i hög grad officerarnas intresse för att söka professorstjänster vid Försvarshögskolan.

Enligt utredning har försvarsförvaltningen försökt reda ut frågan om officerarnas professurer vid Försvarshögskolan ända sedan mitten av 1990-talet, men ännu är ingen lösning i sikte. Försvarshögskolan måste i vilket fall få klarhet i procedurerna för att tillsätta professorstjänster, eftersom lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (856/1991) sannolikt kommer att upphävas i reformen av universitetslagen. I det sammanhanget måste man också försöka lösa frågan om officerares professurer genom försvarsförvaltningens interna åtgärder.