I årsberättelsen relaterar regeringen några centrala ärenden som är under beredning inom försvarssektorn. Allt möjligt och omöjligt motiveras med förändringar i omvärlden och nationell säkerhet. Men man måste komma ihåg att fokusområdena är olika när det gäller hur förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön beskrivs i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, utrikesutskottets betänkande om denna och försvarsredogörelsen. Nationell säkerhet är för sin del ett så luddigt begrepp att det kan användas i många olika sammanhang och rentav i bemärkelser som står i strid med varandra.
För det första står det så här i årsberättelsen för 2017: "Förändringen i Finlands militära omvärld har ställt ökade krav på vår försvarsförmåga. För att kunna uppfylla kraven behövs ett försvarssystem som är anpassat till omvärlden. Det försvarssystem som behövs för att försvara Finland består av ett mark-, sjö- och luftförsvar samt gemensamma prestationskapaciteter som stöder dem, samt förmåga att ge och ta emot internationell hjälp. Man har tagit möjligheten till militär alliering i beaktande i utvecklingen av försvarssystemet."
Att tala om möjligheten att alliera oss militärt är vilseledande i ett läge där militär alliering främjas på ett konkret sätt genom omfattande internationellt övningssamarbete, internationella avtal och diffusa förklaringar, underrättelsesamarbete, uppbyggnad av ett militärindustriellt komplex inom EU och anskaffning av utrustning och materiel.
För det andra står det så här i berättelsen: "Prioriteringarna i fråga om att upprätthålla och utveckla försvarssystemet under redogörelseperioden är samtliga försvarsgrenars beredskap, ersättande av kapaciteter som tas ur bruk samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan."
Det är fel tågordning för att främja och upprätthålla ett trovärdigt försvar. Personalen är belastad till bristningsgränsen inom försvarssektorn. Det gäller såväl civil som militär personal. Nu har regeringen gått in för att först ro i land de största vapenupphandlingarna i Finlands historia (HX och Flottilj 2020), därefter satsa på att bygga upp det europeiska försvarssamarbetet och försvarsfonden och först sedan åtgärda personalproblemen. Redan före det kommer de totala utgifterna för vårt försvar att överskrida Natos krav, det vill säga två procent av bnp.
För det tredje konstateras följande: "Beredningen av de strategiska kapacitetsprojekten (marinens stridsfartygsprojekt Flottilj 2020 och flygvapnets HX-projekt, som ska ersätta Hornet-jaktplanen) har fortsatt planenligt. År 2018 är det meningen att ingå huvudavtalen om fartygen i projektet Flottilj 2020 och stridssystemen och inleda anbudsförfarandet i HX-projektet."
Enligt FNB står det i försvarsmaktens anvisningar om kommunikation 2014 att kommunikationen ska ha som mål att medborgarna och politikerna inte ska ifrågasätta upphandlingen av jaktplan och stridsfartyg trots att det ekonomiska läget är svårt. Det står i konflikt med detta att planerna för kommunikationen är hemligstämplade på obestämda grunder.
Försvarsmaktens externa kommunikation har karaktär av lobbning, eftersom den enligt anvisningen ska påverka de beslut som fattas. Man är alltså utan vidare ute efter att skapa föreställningar, marknadsföra en enda sanning och propagera. Myndigheterna bör gå ut med opartisk och allsidig information.
I sitt utlåtande påpekar försvarsutskottet mycket riktigt att "det är ytterst viktigt att nästa redogörelse om försvaret tydligt stakar ut vilken personalstyrka som behövs för att försvarsmakten ska kunna sköta sina lagfästa uppgifter på bästa möjliga sätt."
Om regeringen fortsätter på samma linje som tidigare kommer det bara att finnas två alternativ i den närmaste framtiden. Det ena alternativet är att inga åtgärder vidtas i fråga om personalens villkor. Det andra alternativet är att åtgärder vidtas först efter de strategiska upphandlingarna, som man låtit svälla ut så mycket som möjligt, och efter att åtagandena för EU:s gemensamma försvar fullgjorts, och då kommer försvarsutgifterna att öka på ett sätt som inte har parlamentariskt mandat.
I övrigt tar försvarsutskottet i sitt utlåtande upp rätt frågor, såsom de ökande lokalkostnaderna och de värnpliktigas förmåner.