Allmänna utgångspunkter
Finland övergår enligt regeringsprogrammet stegvis till att prioritera digitala tjänster som kanal för att uträtta ärenden hos myndigheter. Den lagstiftning som föreslås i propositionen gör det möjligt att prioritera elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet. Syftet är att myndigheternas delgivningar i första hand ska sändas elektroniskt till de förvaltningskunder som har möjlighet att ta emot elektronisk delgivning. I nuläget levereras delgivningarna per post om kunden inte separat gett samtycke till elektronisk delgivning. Genom propositionen eftersträvas effektivare myndighetsförfaranden och en bättre produktivitet samt möjlighet att uträtta ärenden hos myndigheterna oberoende av plats. Regeringen föreslår ändringar i sammanlagt 18 lagar.
Förvaltningsutskottet har under riksmötet 2025 behandlat propositioner som dels har flyttat tyngdpunkten i det stöd som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata erbjuder medborgarna till uppgifter som gäller stöd och rådgivning i användningen av digitala tjänster (FvUB 21/2025 rd — RP 76/2025 rd), dels har strävat efter att, när myndigheternas resurser minskar och det blir vanligare med digitala myndighetskontakter, på ett ekonomiskt effektivt sätt säkerställa att statliga myndigheter i tillräcklig grad tillhandahåller sådan kundservice som gör det möjligt att besöka myndigheter fysiskt (FvUB 27/2025 rd — RP 122/2025 rd). Förvaltningsutskottet anser det motiverat att utgångspunkten för statsförvaltningens tjänster är heltäckande e-tjänster. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med digitalt stöd och andra kanaler för att uträtta ärenden.
Det centrala innehållet i den föreslagna lagstiftningen är sammanfattningsvis att det i fortsättningen, med vissa undantag, på myndighetsinitiativ öppnas ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten (Suomi.fi-konto) åt en myndig person, när han eller hon identifierar sig i en e-tjänst inom den offentliga förvaltningen. Därefter kan myndigheterna sända elektroniska delgivningar till kontot i meddelandeförmedlingstjänsten utan personens uttryckliga samtycke. Förvaltningsutskottet granskar särskilt de föreslagna ändringarna i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016, lagen om stödtjänster) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003, lagen om elektronisk kommunikation). Lagen om elektronisk kommunikation ändras också så att bestämmelserna om när elektroniska dokument anses ha blivit lämnade till en myndighet inom utsatt tid i fortsättningen gäller alla dokument som har lämnats in elektroniskt till en myndighet, vilket förtydligar regleringen.
Förvaltningsutskottet anser det motiverat att tillämpningsområdet för lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019, lagen om digitala tjänster) och lagen om elektronisk kommunikation utvidgas till att omfatta polisundersökning och förundersökning. Elektronisk delgivning kan i fortsättningen också användas vid förundersökning, polisundersökning och bötesförfarande. Reformen ger betydande besparingar exempelvis i polisens postningskostnader.
I lagstiftningen om myndigheter inom justitieförvaltningen och domstolar föreslås ändringar som tillsammans med de allmänna bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation och i lagen om stödtjänster underlättar elektronisk delgivning av handlingar. Möjligheterna att använda elektronisk delgivning utvidgas och prioriteringen av detta delgivningssätt lyfts fram parallellt med andra delgivningssätt. För att förbättra förutsättningarna för elektronisk delgivning föreslås det också att bestämmelserna om processadress ska ändras och att en part ska åläggas att till domstolen meddela bland annat sin personbeteckning.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 59/2025 rd) kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning bara om utskottets konstitutionella anmärkningar till 8 e § i lagförslag 1 (lagen om stödtjänster) och till 19 a och 19 b § i lagförslag 2 (lagen om elektronisk kommunikation) beaktas på behörigt sätt. Grundlagsutskottets anmärkningar hänför sig till den föreslagna regleringen om notifikation om en handling som ska delges samt om stängning av ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten och öppnande av kontot på nytt.
Lagutskottet fäster i sitt utlåtande (LaUU 9/2025 rd) uppmärksamhet bland annat vid risker som gäller jämlikhet och tillgodoseende av rättsskyddet samt föreslår ändringar i vissa lagförslag som gäller lagstiftningen om justitieförvaltningen. Förvaltningsutskottet hänvisar i fråga om bestämmelserna om justitieförvaltningens myndigheter och domstolar till lagutskottets utlåtande.
Förvaltningsutskottet välkomnar målen att öka den elektroniska delgivningen. Den elektroniska kommunikationen med myndigheterna har ökat betydligt sedan lagen om elektronisk kommunikation trädde i kraft. Även användningen av elektronisk delgivning har ökat i takt med att myndigheternas e-tjänster har utvecklats. Som det framgår av propositionsmotiven kan elektronisk delgivning i bästa fall främja tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och underlätta kommunikationen med myndigheterna. Den föreslagna regleringen är dock också förenad med risker som särskilt hänför sig till jämlikheten och tillgodoseendet av kundernas rättsskydd och som måste kunna minimeras.
Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med de anmärkningar och ändringsförslag som framgår nedan.
Stödtjänster för användning av e-tjänster
I lagen om stödtjänster definieras sammanlagt nio gemensamma stödtjänster för e-tjänster (Suomi.fi-tjänster), av vilka de viktigaste med tanke på den aktuella propositionen är meddelandeförmedlingstjänsten (Suomi.fi-meddelanden), tjänsten för identifiering av fysiska personer (Suomi.fi-identifikation) och behörighetstjänsten (Suomi.fi-fullmakter). Enligt 5 § i lagen om stödtjänster är statliga förvaltningsmyndigheter, ämbetsverk, inrättningar och affärsverk, myndigheter i välfärdsområden och myndigheter i välfärdssammanslutningar, kommunala myndigheter när de sköter sina lagstadgade uppgifter samt domstolar och andra rättskipningsorgan skyldiga att använda bland annat meddelandeförmedlingstjänsten. Dessutom har till exempel Folkpensionsanstalten rätt att använda den och andra stödtjänster. Det är möjligt att avvika från skyldigheten att använda stödtjänster på de grunder som anges i lagen. Det föreslås att bestämmelserna om skyldigheten att använda stödtjänster och om avvikelse från skyldigheten förtydligas, men i detta sammanhang görs inga innehållsmässiga ändringar i bestämmelserna.
Av propositionsmotiven framgår det att myndigheterna trots användningsskyldigheten inte har börjat använda meddelandeförmedlingstjänsten på ett heltäckande sätt. Olika myndigheter använder sina egna e-tjänster till exempel för att sända meddelanden och delgivningar. Exempelvis använder väldigt få kommuner tjänsten på ett heltäckande sätt. Inom välfärdsområdena används tjänsten ännu mer begränsat än inom kommunsektorn.
Över fyra miljoner privatpersoner använder Suomi.fi-identifikation när de loggar in i myndigheternas e-tjänster. Antalet medborgare som med sitt samtycke börjat använda Suomi.fi-meddelanden har ökat med cirka 180 000 per år. Strävan har varit att öka antalet användare genom myndigheternas kommunikationsåtgärder, men trots åtgärderna används tjänsten Suomi.fi-meddelanden alltjämt endast i begränsad omfattning och den är fortfarande relativt okänd. Enligt uppgift har antalet användare med hjälp av effektiviserade kommunikationsåtgärder nu ökat till cirka 2,5 miljoner, medan tjänsten när propositionen lämnades hade cirka 2,2 miljoner användare.
Främjandet av elektronisk myndighetskommunikation är en del av genomförandet av statsförvaltningens produktivitetsprogram. Målet är att öka antalet användare av meddelandeförmedlingstjänsten för att uppnå en årlig besparing på sammanlagt cirka 40 miljoner euro. Av summan ska statsförvaltningen stå för 30 miljoner euro, Folkpensionsanstalten för 6 miljoner euro, välfärdsområdena för 2 miljoner euro och kommunerna för 1—3 miljoner euro. Av sparmålet uppnås uppskattningsvis cirka 15 miljoner euro redan innan de nu föreslagna ändringarna träder i kraft, vilket innebär att man genom ändringarna eftersträvar årliga besparingar på cirka 25 miljoner euro.
Öppnande av ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten
Meddelandeförmedlingstjänsten används enligt 8 a § i den föreslagna lagen om stödtjänster i användarorganisationens elektroniska delgivningsförfarande. Den kan också användas för sändning och mottagande av andra elektroniska meddelanden mellan användarorganisationen och användarna samt vid delgivningsförfaranden som sker per post samt för sändning av andra brev.
Som utskottet sagt ovan har cirka 2,5 miljoner personer frivilligt tagit i bruk meddelandeförmedlingstjänsten, det vill säga Suomi.fi-meddelanden, och gett sitt samtycke till elektronisk kommunikation. För att en person ska kunna börja använda tjänsten förutsätts för närvarande att han eller hon i tjänsten uppger en fungerande e-postadress och bekräftar den. Till e-postadressen skickas en notifikation om varje meddelande som kommit till kontot i tjänsten.
Utöver att en person på samma sätt som för närvarande frivilligt kan övergå till Suomi.fi-meddelanden föreslås det i propositionen att övergången till tjänsten i fortsättningen ska ske på myndighetsinitiativ. Enligt 8 d § i den föreslagna lagen om stödtjänster öppnar serviceproducenten, det vill säga Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten åt en myndig person när personen identifierar sig med hjälp av tjänsten för identifiering av fysiska personer (Suomi.fi-identifikation). Innan kontot öppnas ska personen meddela en elektronisk adress eller informera om att denne inte ger någon adress. Förvaltningsutskottet anser att det är en nödvändig begränsning att ett konto inte öppnas åt en person som har förordnats en intressebevakare eller en intressebevakningsfullmäktig.
Den föreslagna regleringen innebär i praktiken att det åt en myndig person som har en finsk personbeteckning i fortsättningen på myndighetsinitiativ öppnas ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten, om han eller hon använder stark autentisering för att logga in i någon e-tjänst som en myndighet tillhandahåller. Ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten öppnas alltid i samband med elektronisk kommunikation, när identifieringstjänsten används. Att en person identifierar sig i en e-tjänst inom den offentliga förvaltningen visar enligt propositionsmotiven att personen förmår använda någon e-tjänst som administreras av en myndighet. Utskottet konstaterar för tydlighetens skull att öppnandet av kontot på myndighetens initiativ på det sätt som beskrivs ovan gäller personer som ännu inte har ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten när lagen träder i kraft. Dessutom bör det noteras att propositionen inte har några direkta konsekvenser för personer som inte alls använder elektroniska myndighetstjänster.
Propositionsmotiven lyfter på ett tämligen heltäckande sätt fram de risker som hänför sig till jämlikheten och tillgodoseendet av rättsskyddet i samband med delgivning via meddelandeförmedlingstjänsten. Riskerna hänför sig särskilt till det faktum att de personer som blir användare av tjänsten Suomi.fi-meddelanden i praktiken har olika möjligheter att använda tjänsten och ta emot delgivningar elektroniskt samt att därmed komma åt handlingar och andra meddelanden från myndigheter som gäller deras rättigheter, intressen och skyldigheter. Riskerna framhävs särskilt i fråga om personer som har nedsatt (digital) funktionsförmåga, men för vilka det inte har förordnats en intressebevakare eller fastställts en intressebevakningsfullmäktig. Om en person använder Suomi.fi-identifikation en enda gång exempelvis för att identifiera sig i MinSkatt eller MittKanta ska det leda till att ett konto öppnas för personen i tjänsten Suomi.fi-meddelanden på myndighetsinitiativ. I propositionen bedöms det att personer med synnerligen varierande nivå på digitala färdigheter kan bli användare av tjänsten och börja få elektroniska delgivningar. Om delgivningar verkställs på det föreslagna sättet så att det till tjänsten Suomi.fi-meddelanden endast sänds en notifikation som informerar mottagaren om att en handling har delgetts, medan själva handlingen finns att läsa i myndighetens egen elektroniska tjänst, kan det de facto förutsätta att personen har tillräckliga digitala färdigheter för att utöver tjänsten Suomi.fi-meddelanden också kunna använda andra e-tjänster som erbjuds av olika myndigheter. Personen har inte heller nödvändigtvis varit beredd att allmänt börja använda tjänsten Suomi.fi-meddelanden när han eller hon identifierat sig i en e-tjänst.
Utskottet anser att personen som det öppnas ett konto för i meddelandeförmedlingstjänsten så tydligt som möjligt ska informeras om att kontot öppnas och om dess konsekvenser samt om möjligheten att begära att tjänsten stängs. Utskottet betonar att det är viktigt att tillräckligt tydligt informera om möjligheten att stänga kontot. Detta för att garantera jämlikhet och rättsskydd. Detta framhävs exempelvis i fråga om personer som använder elektroniska tjänster endast med assistans. Utskottet anser det vara nödvändigt att man genom tillräcklig information säkerställer att användaren förstår konsekvenserna av att kontot öppnas och att myndigheternas delgivningar i fortsättningen sänds till användaren elektroniskt.
Utskottet noterar att den föreslagna regleringen till skillnad från nuläget inte kräver att en e-postadress eller annan elektronisk kontaktuppgift ges för öppnande av ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten. Innan kontot öppnas ska personen dock meddela en elektronisk adress eller informera om att denne inte ger någon elektronisk adress. Utskottet påpekar att man vid tillämpningen av bestämmelserna måste se till att personen säkert är medveten om att han eller hon inte får notifikationer om inkomna meddelanden då han eller hon låter bli att uppge en elektronisk adress.
Utskottet konstaterar att ett av de viktigaste syftena med propositionen är att elektronisk delgivning genom meddelandeförmedlingstjänsten ska kunna ske utan separat samtycke av delgivningens mottagare. Om det vore obligatoriskt att lämna ut en elektronisk adress när kontot öppnas, skulle bestämmelserna om öppnande av kontot på samma sätt som för närvarande de facto grunda sig på personens uttryckliga samtycke och då uppnås inte målet att prioritera elektronisk delgivning. Enligt uppgifter till utskottet öppnas ett Suomi.fi-konto inte heller i fortsättningen utan att användaren märker det. Kontot öppnas alltid i samband med en Suomi.fi-identifikation och förutsätter att användaren vidtar åtgärder på ovan angivet sätt, och syftet är då att säkerställa att kontot inte öppnas utan att användaren är medveten om det eller så att säga av misstag. Utskottet understryker att förfarandet för att vägra ta emot elektroniska delgivningar bör vara så enkelt som möjligt.
Utskottet betonar vikten av tydlig kommunikation i rätt tid när ändringen genomförs. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har informerat om ändringen redan i förväg. Efter det att lagen har trätt ikraft är avsikten att användarna ska få stöd på flera tillgängliga sätt, såsom videoanvisningar. Rådgivning finns också tillgänglig via kundtjänsten vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, vars resurser stärks i samband med att ändringarna träder i kraft.
Utskottet konstaterar att det digitala stödet har en central betydelse för jämlikheten och tillgodoseendet av det grundläggande rättsskyddet. Kommunerna och olika organisationer har för närvarande ett stort ansvar för att ge digitalt stöd. I praktiken får i synnerhet äldre personer ofta digitalt stöd från närstående. Regleringen gör det möjligt att sköta myndighetskontakter på någon annans vägnar med Suomi.fi-fullmakter, men då får personen inofficiell hjälp med att uträtta ärendena utan uttryckligt bemyndigande. Lagstiftningen bör också i fortsättningen möjliggöra detta förfarande, som i praktiken är tämligen allmänt.
Att stänga eller på nytt öppna ett konto
Enligt den föreslagna 8 e § i lagen om elektronisk kommunikation stänger serviceproducenten ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på begäran av användaren eller efter att ha fått kännedom om att användaren har avlidit. Enligt propositionsmotiven kan personen begära att kontot stängs genast efter det att kontot har öppnats. Användaren informeras om möjligheten att stänga kontot i samband med att kontot öppnas. Personen kan också när som helst efter det att kontot öppnats begära att det stängs genom meddelande till serviceproducenten antingen i meddelandeförmedlingstjänsten eller på något annat sätt, såsom genom att besöka ett serviceställe för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Begäran om stängning av kontot kan på användarens vägnar framställas av en person som användaren gett fullmakt eller av en vårdnadshavare, intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att möjligheten att vägra att ta emot elektroniska delgivningar är konstitutionellt betydelsefull med tanke på att man med hjälp av den också kan trygga rättsskyddet för personer som inte fullt ut kan använda elektronisk delgivning. Förvaltningsutskottet anser det vara viktigt att det i praktiken är så enkelt att vägra använda elektronisk kommunikation att det går att göra det också utan digitala färdigheter. Ur denna synvinkel är det motiverat att en begäran om stängning av ett konto kan göras också per telefon eller i samband med ett kundbesök.
Enligt det föreslagna 8 e §:n 2 mom. öppnar serviceproducenten ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på nytt, om förutsättningarna enligt 8 d § 1 och 2 mom. uppfylls, och om sex månader har förflutit från det att kontot har stängts på användarens begäran. Regeringen motiverar inte varför det för stängningen föreslås en relativt kort tidsfrist på sex månader. Detta innebär i praktiken att ett konto som användaren har begärt att få stängt öppnas på nytt om personen sköter ärenden elektroniskt och identifierar sig med hjälp av identifikationstjänsten med ett verktyg för stark autentisering sex månader efter det att kontot stängdes på personens begäran. Enligt förslaget ska kontot öppnas på nytt på samma sätt som ett konto öppnas på myndighetsinitiativ. Således öppnas inte kontot heller på nytt automatiskt eller utan att användaren är medveten om det, utan det krävs att användaren vidtar aktiva åtgärder.
Grundlagsutskottet anser att 8 e § 2 mom. är problematiskt med avseende på 6 och 21 § i grundlagen. Att kontot för Suomi.fi-meddelanden på myndighetsinitiativ öppnas på nytt förpliktar i sig inte till att ta emot elektroniska delgivningar, utan personen kan alltid begära att kontot stängs på nytt. Enligt grundlagsutskottets uppfattning leder regleringen i praktiken till att om en person vill uträtta ärenden elektroniskt med hjälp av Suomi.fi-identifikation genom att logga in exempelvis i MittKanta eller MinSkatt, men inte kan använda Suomi.fi-meddelanden, ska han eller hon upprepade gånger begära att kontot stängs med till och med ett halvt års mellanrum. Det förblir oklart hur en person ska informeras om att han eller hon på nytt omfattas av elektroniska delgivningar och hur det ska säkerställas att personen har tagit emot och förstått informationen.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande måste bestämmelserna om att öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på nytt antingen strykas helt ur lagen eller så måste tidsfristen förlängas betydligt. Förvaltningsutskottet föreslår på det sätt som närmare framgår av detaljmotiveringen att tidsfristen för att på nytt öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänster förlängs från det halvår som föreslås i propositionen till ett år.
Föreslagna ändringar i det elektroniska delgivningsförfarandet
Vid delgivning är det fråga om att en myndighetshandling levereras till en part eller någon annan som berörs av ärendet. Delgivningsförfarandet är en central del av behandlingen av förvaltnings- och rättskipningsärenden. Bestämmelser om delgivning av förvaltningsbeslut och andra handlingar finns i förvaltningslagen (434/2003), där det bland annat finns allmänna bestämmelser om myndigheters delgivningar och om förfarandet vid delgivning. Delgivningen sker antingen som vanlig delgivning som sänds per post genom brev till mottagaren eller som bevislig delgivning, vilket i allmänhet innebär att delgivningen sker per post mot mottagningsbevis.
Det finns särskilda bestämmelser om elektronisk delgivning i lagen om elektronisk kommunikation, som är en allmän lag om elektronisk kommunikation. I den föreskrivs det om myndigheternas och deras kunders rättigheter, skyldigheter och ansvar vid elektronisk kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation har ett bredare tillämpningsområde än förvaltningslagen, och den tillämpas förutom på förvaltningsärenden också på rättskipningsärenden, åtalsärenden och utsökningsärenden.
I 18 § i lagen om elektronisk kommunikation föreskrivs det om bevislig och i dess 19 § om vanlig elektronisk delgivning, som huvudsakligen kan användas vid delgivning av motsvarande handlingar som avses i förvaltningslagen och som gäller vanlig och bevislig delgivning. Myndigheten kan således i nuläget enligt eget övervägande använda antingen delgivningsförfarandet enligt förvaltningslagen eller elektronisk delgivning enligt lagen om elektronisk kommunikation. Enligt gällande lag förutsätter användningen av elektronisk delgivning dock att parten gett sitt samtycke därtill. Av grundlagsutskottets utlåtande framgår det att delgivningen kan genomföras på ett sätt som garanterar parternas rättssäkerhet på olika sätt, och grundlagsutskottet har inte förutsatt att delgivningen genomförs på ett visst sätt.
Regeringen föreslår nu att 18 och 19 § i lagen om elektronisk kommunikation ändras så att elektronisk delgivning i fortsättningen inte förutsätter att parten ger sitt samtycke, om delgivningen sänds till meddelandeförmedlingstjänsten eller en e-tjänst därifrån en notifikation sänds till meddelandeförmedlingstjänsten. Syftet är att förtydliga lagstiftningen om elektronisk delgivning och göra det möjligt att i större omfattning använda sådan delgivning.
Enligt den föreslagna regleringen ska myndigheten sända en handling till 1) meddelandeförmedlingstjänsten, 2) en elektronisk tjänst eller 3) en annan än en i 1 eller 2 punkten avsedd elektronisk adress som mottagaren av delgivningen har uppgett som sin kontaktuppgift. Med meddelandeförmedlingstjänsten avses Suomi.fi-meddelanden, med en elektronisk tjänst en e-tjänst som myndigheten ansvarar för (t.ex. MittKanta, FPA:s e-tjänst och MinSkatt) och med en annan elektronisk adress exempelvis en e-postadress. Enligt motiven motsvarar delgivning till en annan elektronisk adress i praktiken kravet i den gällande lagen på partens samtycke.
Förvaltningsutskottet konstaterar att den föreslagna regleringen inte förpliktar alla att använda enbart Suomi.fi-meddelanden och att ta emot elektroniska delgivningar. Syftet med beredningen är att bidra till att säkerställa att endast personer som kan använda digitala verktyg hänvisas till elektroniska delgivningar.
Information om handlingar som delges
Förvaltningsutskottet anser det vara ytterst viktigt att förvaltningskunderna på ett tillförlitligt sätt informeras om en myndighetshandling som delges honom eller henne. Detsamma gäller också om den primära delgivningskanalen i enlighet med den föreslagna regleringen är meddelandeförmedlingstjänsten.
I 8 b § i lagen om stödtjänster föreslås en skyldighet för serviceproducenten att sända en notifikation om en handling som kommit in till meddelandeförmedlingstjänsten och som ska delges. Enligt 19 a § i lagen om elektronisk kommunikation ska myndigheterna underrätta en mottagare om en handling som delges och som har sänts till meddelandeförmedlingstjänsten och enligt 19 b § om en handling som delges och som har sänts till en elektronisk tjänst. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att regleringen till denna del är något motstridig. Förvaltningsutskottet föreslår att regleringen och förhållandet mellan bestämmelserna förtydligas på det sätt som framgår av detaljmotiveringen.
Förvaltningsutskottet håller med grundlagsutskottet om att en notifikation om en handling som kommit till meddelandeförmedlingstjänsten är väsentlig med tanke på delgivningens syfte. Att en part själv ska följa meddelandeförmedlingstjänsten för att kontrollera om han eller hon fått meddelanden, kan inte anses vara tillräckligt, om han eller hon inte själv har valt eller kan anses ha valt detta som sitt sätt att ta emot delgivningar. Grundlagsutskottet konstaterar att myndigheternas notifikationer om en handling som ska delges ska sändas till en elektronisk kontaktuppgift som parten uttryckligen valt och som kan vara till exempel e-post, telefon eller meddelandeförmedlingstjänsten. Däremot kan antagandet i regleringsmodellen om att personen ska följa meddelandeförmedlingstjänsten med tanke på eventuella myndighetsmeddelanden inte anses vara lämpligt. På det sättet kan man inte i tillräcklig utsträckning försäkra sig om att en part får veta om en inkommen handling. Förvaltningsutskottet måste ändra regleringen på det sätt som sägs i grundlagsutskottets utlåtande. Förvaltningsutskottet föreslår att regleringen om sändande av notifikationer preciseras och att dess struktur förtydligas. Vidare föreslår utskottet att det i lagen uttryckligen föreskrivs att serviceproducenten informerar användaren om att ingen notifikation sänds om användaren inte har uppgett en elektronisk adress.
Syftet med de föreslagna bestämmelserna om notifikationer är att säkerställa att informationsgången till förvaltningskunderna är så lyckad som möjligt. Utgångspunkten är på det sätt som beskrivs ovan att mottagaren av delgivningen får en separat notifikation om den handling som ska delges till den elektroniska adress som mottagaren uppgett. Syftet är att säkerställa att kunden i alla situationer blir medveten om den elektroniska delgivningen. Vid bevislig delgivning som används i ärenden med de mest betydelsefulla rättsverkningarna ska myndigheten med stöd av 18 § i den föreslagna lagen om elektronisk kommunikation få mottagarens bekräftelse på att en elektronisk handling har tagits emot och på så sätt försäkra sig om att delgivningen genomförts. Det anges direkt i lag när bevislig delgivning ska användas. Dessutom kan bevislig delgivning enligt myndighetens övervägande också i andra fall med stöd av den föreslagna lagstiftningen användas för att trygga en parts rättigheter.
Notifikationen om att en ny delgivning inkommit till meddelandeförmedlingstjänsten sänds i praktiken till den e-postadress som personen har uppgett. Det är möjligt att låta bli att sända en notifikation endast om användaren av meddelandeförmedlingstjänsten inte har uppgett en e-postadress. Användaren ska i samband med att ett konto öppnas separat uppge sin elektroniska adress eller informera om att denne inte ger någon elektronisk adress för notifikationer. Dessutom är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata enligt förvaltningsutskottets förslag till 8 b § 3 mom. i lagen om stödtjänster skyldig att informera användaren om att ingen notifikation sänds om användaren inte uppger sin e-postadress. Att låta bli att uppge en elektronisk adress kräver alltså ett aktivt val av användaren. Enligt den föreslagna 19 b § i lagen om elektronisk kommunikation ska mottagaren alltid underrättas om en delgivning som en myndighet har sänt till en elektronisk tjänst. Det är inte möjligt att avvika från kravet på en notifikation om en delgivning som sänts till en elektronisk tjänst. Den primära kanalen för notifikationerna är meddelandeförmedlingstjänsten. Om användarens e-postadress har uppgetts i meddelandeförmedlingstjänsten skickas notifikationen till e-postadressen. Om en person eller myndighet inte använder meddelandeförmedlingstjänsten, förutsätter delgivningen i myndighetens e-tjänst att en notifikation sänds till någon annan elektronisk adress som mottagaren uttryckligen har uppgett för myndigheten, såsom en e-postadress eller ett telefonnummer.
Enligt uppgifter till förvaltningsutskottet kan myndigheten med hjälp av ett tekniskt gränssnitt som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller följa hur Suomi.fi-meddelandena framskrider och därmed också hur den elektroniska delgivningen lyckas. Utskottet anser det vara viktigt att systemet gör det möjligt för myndigheten att för egen del försäkra sig om att det elektroniska meddelandet levererats. Enligt uppgift möjliggör den föreslagna regleringen också notifikationer per sms. Vid beredningen har det dock inte ansetts vara en kostnadseffektiv lösning att utveckla en sådan funktion. Utöver e-postmeddelanden sänds push-meddelanden från en mobilapplikation. Enligt uppgift motsvarar push-meddelandena i stort sett sms.
Utskottet slår fast att myndigheten också i fortsättningen har möjlighet att kommunicera med en förvaltningskund på något annat sätt, om myndigheten anser att meddelandeförmedlingstjänsten inte är den lämpligaste kommunikationskanalen. Detta är möjligt till exempel inom hälso- och sjukvården, där välfärdsområdet fortfarande kan sända tidsbokningsuppgifter och andra meddelanden med anknytning till hälso- och sjukvården direkt till kontaktuppgifter som välfärdsområdet fått av kunden.
Övrigt
Grundlagsutskottet fäster i sitt utlåtande uppmärksamhet vid tillgången till applikationen Suomi.fi-meddelanden och webbtjänstens användargränssnitt och postlåda på samiska. Enligt uppgifter till förvaltningsutskottet möjliggör Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata öppnande av Suomi.fi-meddelanden och användning postlådan på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska i samband med att lagen träder i kraft.
Enligt propositionsmotiven ska prioriteringen av elektroniska myndighetstjänster genomföras som två parallella projekt under innevarande valperiod. För närvarande bereds också en proposition där det föreslås bestämmelser om överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på kommersiella aktörer. Syftet är att göra det möjligt att läsa myndigheternas delgivningar i en kommersiell digital posttjänst som användaren valt. Enligt uppgift lämnas propositionen enligt planerna till riksdagen under vårsessionen 2026.