Allmän motivering

Allmänt

Propositionen är en del av en större helhet. Den bidrar till att genomföra två åtgärder som i statsrådets principbeslut för minskande av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi åren 2006—2009 delegerades till inrikesministeriet. Principbeslutet innehåller en åtgärdslista bestående av 29 punkter. Avsikten med propositionen är att i samband med behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd förbättra myndighetssamarbetet och eliminera existerande hinder för informationsutbyte. Därmed får myndigheterna en ny metod att kringskära möjligheterna att utnyttja utländska arbetstagare för ekonomisk brottslighet och grå ekonomi.

Utskottet håller med arbetslivs- och jämställdhetsutskottets uppfattning att propositionen är viktig för att vi ska kunna bekämpa svart ekonomi och människohandel och värna arbetstagarnas rättigheter, upprätthålla en neutral konkurrens mellan företag och tillvarata samhällets intressen. Det är viktigt att vi kan övervaka att den utländska arbetskraften inte hamnar i tjänst hos arbetsgivare som medvetet försummar sina arbetsgivarförpliktelser (AjUU 13/2009 rd). De som försummar sina arbetsgivarförpliktelser och dumpar arbetskraftskostnaderna skaffar sig en ogrundad fördel och snedvrider en sund konkurrens mellan företag.

Med hänvisning till propositionen och utredning till utskottet finner utskottet propositionen motiverad och ändamålsenlig. Utskottet föreslår att lagförslagen godkänns med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Tillsynen över arbetsgivare

I den gällande lagen om utlänningsregister () finns ingen bestämmelse som gör det möjligt att från skattemyndigheterna få uppgifter om arbetsgivare som sysselsätter utländska arbetstagare. Ett viktigt syfte med propositionen är att möjliggöra övervakning uttryckligen av arbetsgivare med utländska anställda. Redan nu har tillståndsmyndigheterna rätt att av skattemyndigheterna få beskattningsuppgifter om de skattskyldiga men inte om arbetsgivarna. Man har alltså hittills inte dryftat frågan om arbetsgivarnas möjligheter att klara av sina arbetsgivarprestationer.

Enligt 8 § i lagförslag 1 har den registeransvarige utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att för utlänningsregistret få sådan information som är nödvändig för utförande av bland annat "övervakning i anslutning till uppehållstillstånd för utlänningar när det gäller huruvida den arbetsgivare som utlänningen uppger har uppfyllt sin skattebetalningsskyldighet och hur betalningen av skatter har ordnats".

Förvaltningsutskottet anser att utformningen av paragrafen är alltför extensiv eftersom syftet med den enligt propositionsmotiven endast är att utreda om en arbetsgivare har skött sina arbetsgivarprestationer när det gäller skatter och avgifter. Utskottet omfattar inte heller arbetslivs- och jämställdhetsutskottets förslag att den registeransvarige för utlänningsregistret borde ha en ännu mer omfattande rätt till information om arbetsgivaruppgifter än vad som föreslagits i propositionen.

Kontrollen av om en arbetsgivare har uppfyllt sina förpliktelser när det gäller skatter och avgifter i den form som nu föreslås i 8 § i lagförslag 1 skulle innebära en ökad kontroll av arbetsgivarna jämfört med nuvarande lagstiftning och en ändring av syftet med kontrollen på ett sätt som skulle kräva att beskrivningen i 2 § i lagen om utlänningsregister kompletteras så att av lagrummet framgår att registret också används för att övervaka arbetsgivare. För att man ska kunna anse att den nya typen av uppgifter behövs som underlag för behandling av, beslut om och övervakning av utlänningars arbete, på det sätt som avses i lagens 2 §, föreslår utskottet att 8 § preciseras och att ordet övervakning ersätts med ordet prövning.

Enligt utskottets uppfattning måste den typ av information, som det nu föreslås att det ska gå att få från skatteförvaltningen, begränsas till behandling av ansökningar om uppehållstillstånd och övervakning av tillstånden. Det här innebär att migrationsmyndigheterna kan utnyttja uppgifter de fått från skattemyndigheterna endast när de prövar om uppehållstillstånd kan beviljas för arbete hos den arbetsgivare som uppges i ansökan, om ett redan beviljat tillstånd kan förlängas eller om tillståndet ska återkallas.

Utskottet anser precis som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att det inte klart framgår av propositionen hur allvarlig en förseelse måste vara för att leda till avslag på ansökan om uppehållstillstånd och för hur lång tid en enskild försummelse kan hindra att tillstånd beviljas. Det finns därför skäl att understryka att en enstaka försening med inbetalningen av en skattepålaga eller en överenskommelse med beskattaren om betalningsarrangemang inte direkt innebär att arbetsgivaren skulle kunna anses operera på den grå ekonomins marknad. I dagens ekonomiska läge har även hederliga företag problem med att betala sina skatter.