FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/2013 rd

FvUB 15/2013 rd - RP 96/2013 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 10 september 2013 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av kyrkolagen (RP 96/2013 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har kulturutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (KuUU 16/2013 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringssekreterare Sini Lahdenperä, undervisnings- och kulturministeriet

jurist Matleena Haapala och specialforskare Laura Tuominen, Museiverket

överarkitekt Antti Pihkala, Kyrkostyrelsen

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslår regeringen ändringar i kyrkolagens bestämmelser om skydd av kyrkliga byggnader. Syftet är att göra bestämmelserna klarare och mera exakta och att uppdatera dem så att de motsvarar dagens behov och annan gällande lagstiftning om byggnadsskydd. Dessutom är avsikten att få skyddet att omfatta en tillräckligt stor del av de värdefulla kyrkliga byggnaderna och säkerställa att Museiverkets sakkunskap utnyttjas redan i det inledande skedet av ett renoverings- och ändringsprojekt.

Det föreslås att Museiverket ska anlitas som sakkunnig i större utsträckning än för närvarande. När man planerar en väsentlig ombyggnad eller rivning eller en ändring av användningsändamålet i fråga om en kyrklig byggnad som är minst 50 år gammal, ska man be om Museiverkets yttrande även om byggnaden inte är skyddad.

Yttrande ska också begäras av Ålands landskapsregering, om den kyrkliga byggnaden finns på Åland, och av sametinget, om byggnaden finns på samernas hembygdsområde.

Det föreslås dessutom att Museiverkets ställning som sakkunnig också ska förstärkas genom besvärsrätt. Museiverket avses få rätt att överklaga de beslut som en församling eller kyrklig samfällighet har fattat om en skyddad kyrklig byggnad och som ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse och även kyrkostyrelsens beslut om skydd av en kyrklig byggnad och om att skyddet ska upphöra.

Det nuvarande underställningsförfarandet i två faser lättas enligt förslaget upp så att kyrkostyrelsens beslut inte längre behöver underställas undervisnings- och kulturministeriet för fastställelse.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Bestämmelser om skydd av byggnadsarvet finns i lagen om skyddande av byggnadsarvet (). Bestämmelser om skydd av kyrkliga byggnader finns emellertid i kyrkolagen (), eftersom skyddet av kyrkliga byggnader har ansetts ingå i kyrkans organisation och förvaltning (76 § i grundlagen). Bestämmelserna om kyrkliga byggnader, skyddet av dem och övervakningen av byggnadsskyddet finns i 14 kap. i kyrkolagen. Utskottet anser att det finns stöd för den inställning som redan framgår av 1964 års kyrkolag (), dvs. att skyddsbestämmelserna i kyrkolagen ska motsvara de allmänna bestämmelserna om byggnadsskydd.

Men på samma sätt som kulturutskottet anser förvaltningsutskottet att det är viktigt att bestämmelserna om skydd för kyrkliga byggnader uppdateras, förtydligas och preciseras. Det finns skäl att se över kyrkolagen så att den motsvarar dagens krav och den gällande lagstiftningen om byggnadsskydd. Det är viktigt att få skyddet att omfatta en tillräckligt stor del av de värdefulla kyrkliga byggnaderna och att säkerställa att Museiverkets sakkunskap utnyttjas redan i det inledande skedet av ett renoverings- och ändringsprojekt.

Enligt den gällande lagen är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt med dem jämförbara byggnader på en begravningsplats kyrkliga byggnader. Vad som bestäms om kyrkliga byggnader ska även tillämpas på kyrkotomter och på inhägnader och portar som hör till en kyrkotomt eller begravningsplats. Utskottet förordar tillägget i propositionen enligt vilket bestämmelserna också ska gälla hjältegravar.

Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om byggnadens egenart och särdrag och främja kulturellt hållbar vård och användning av byggnaden. Utskottet framhåller därför det åläggande som nämns i propositionen att ge Ålands landskapsregering tillfälle att yttra sig i ärendet, om den kyrkliga byggnaden finns på Åland, eller Sametinget, om byggnaden finns på samernas hembygdsområde.

Utifrån inhämtad utredning uppmärksammar utskottet dessutom att förslaget i propositionen att Museiverket kan ge anvisningar om verkställigheten av beslut som gäller skyddade kyrkliga byggnader inte utsträcks till alla sådana kyrkliga byggnader som Museiverket ska beredas tillfälle att yttra sig om inför planerade åtgärder. Detta gäller också situationer där Museiverket har rätt att genom besvär överklaga beslut som gäller ovan avsedda kyrkliga byggnader. Därmed ligger ansvaret tyngre på underställningsmyndigheten, dvs. kyrkostyrelsen, att bevaka att lagens syfte uppfylls, påpekar utskottet.

Av propositionen framgår att församlingarna är tvungna att göra upp allt mer detaljerade planer och utnyttja experthjälp i större utsträckning än tidigare när det gäller ändrings- och renoveringsarbeten i kyrkliga byggnader. Med beaktande av det ansträngda ekonomiska läget i hela samhället påpekar utskottet att lagändringen ytterligare kan betunga den evangelisk-lutherska kyrkans ekonomi. Av propositionen framgår ändå inte närmare vilka konsekvenserna av propositionen är från kyrkans synpunkt. Att Museiverket medverkar i reparations- och ändringsprojekt så tidigt som möjligt kan emellertid spara arbete och kostnader jämfört med situationer där byggnaden har reparerats flera gånger eller ett väsentligt renoveringsprojekt är långt hunnet innan yttrande från Museiverket begärs, vilket också påpekas i propositionen.

Förvaltningsutskottet hänvisar i övrigt till kulturutskottets utlåtande KuUU 16/2013 rd och instämmer i det som anförs i utlåtandet.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget utan ändringar.

Helsingfors den 13 november 2013

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Pirkko Mattila /saf
  • vordf. Maarit Feldt-Ranta /sd
  • medl. Heikki Autto /saml
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Reijo Hongisto /saf
  • Mika Kari /sd
  • Elsi Katainen /cent
  • Timo V. Korhonen /cent
  • Markus Lohi /cent
  • Outi Mäkelä /saml
  • Tapani Mäkinen /saml
  • ers. Antti Rantakangas /cent
  • Kari Tolvanen /saml

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto