Allmänt
Syftet med de föreslagna ändringarna i räddningslagen (379/2011) och lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) är att förtydliga och förbättra myndigheternas rätt till information. Ändringarna i räddningslagen gäller planering och genomförande av räddningsverksamhet samt skötsel av de föreskrivna tillsynsuppgifterna. Ändringarna i lagen om nödcentralsverksamhet gäller Nödcentralsverkets rätt att få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med utryckningsuppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja den myndighet eller enhet som har hand om uppdraget. Gränsbevakningsväsendets ställning som samarbetspart klargörs och myndigheten får rätt att använda det landsomfattande nödcentralsdatasystemet. I dagsläget bygger samverkan mellan Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket i stor utsträckning på ett samarbetsavtal på praktisk nivå.
De föreslagna lagändringarna är avsedda att svara mot de praktiska utmaningar och behov som upptäckts efter det att räddningslagen och lagen om nödcentralsverksamhet stiftades. Utskottet är medvetet om att behoven att ändra vår nationella lagstiftning för närvarande undersöks med anledning av EU:s nya dataskyddslagstiftning. I det sammanhanget kommer också lagstiftningen om räddningsväsendet och nödcentralerna att granskas. Dessutom pågår ett projekt för att omarbeta lagstiftningen om polisens behandling av personuppgifter. Även de närmaste årens stora reformer i fråga om exempelvis landskap, social- och hälsovård och räddningsväsende väntas leda till att lagstiftningen behöver ses över på nytt.
Utskottet anser att de föreslagna ändringarna behövs för att myndigheterna ska kunna arbeta effektivt och nödcentralstjänsterna tillhandahållas med hög kvalitet. Det är inte motiverat att invänta att de stora reformerna genomförs. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Säkerhetsinformation
I 89 § i räddningslagen (lagförslag 1) föreslås bl.a. en bestämmelse om att räddningsmyndigheten har rätt att ur nödcentralsdatasystemet få de uppgifter om arbetarskyddet som behövs för räddningsmyndighetens säkerhet eller arbetarskyddet (så kallad säkerhetsinformation). Bestämmelsen förbättrar räddningsmyndigheternas arbetarskydd både inom den operativa verksamheten och i tillsynsuppgifter såsom brandsyner.
I 17 § i lagen om nödcentralsverksamhet (lagförslag 2) föreskrivs det om den säkerhetsinformation som lagras i nödcentralsdatasystemet. Säkerhetsinformationen är information som är nödvändig för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, exempelvis om ett objekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet. Informationen kan gälla till exempel explosionsrisk i objektet, risk för strålning eller känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen (523/1999). Utskottet understryker att den mottagande myndigheten måste behandla informationen på det sätt och med den utrustning som skyddsnivån kräver, om säkerhetsinformationen förmedlas tekniskt till en enhet på myndigheten.
I 17 § 2 mom. föreslås användningen av säkerhetsinformation på grund av informationens art bli avgränsad på så sätt att räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets myndigheter samt enheter som sköter uppgifter för och personer som är anställda hos sådana myndigheter får behandla informationen endast i anslutning till uppgifter inom det egna ansvars-området, om det behövs för ett enskilt uppdrag. De som använder och behandlar information ska omfattas av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Utskottet anser att det föreslagna 17 § 2 mom. är motiverat och vill samtidigt även i övrigt poängtera att enligt 21 § får information som lämnats ut från nödcentralsdatasystemet endast behandlas för avsett ändamål.
Åtgärdsregister
Åtgärdsregistret är ett personregister som räddningsverket har för uppföljning och utveckling av räddningsväsendet. I registret får sådana uppgifter införas som registreras i nödcentralsdatasystemet och som en nödcentral med stöd av 20 § i lagen om nödcentralsverksamhet har lämnat ut till räddningsmyndighetens ansvariga registerförare. I åtgärdsregistret får det även föras in t.ex. viktiga uppgifter om åtgärder som vidtagits av andra myndigheter i samband med räddningsuppdrag. Räddningsinstitutet är registrets tekniska administratör.
Regeringen föreslår att räddningslagens 91 § om åtgärdsregistret ändras bland annat på så sätt att Räddningsinstitutet på vissa villkor får lämna ut information ur registret. Bestämmelserna ska även kompletteras när det gäller vem som har rätt att föra in uppgifter i registret. Bestämmelserna ska avgränsas när det handlar om uppgifter som beskriver polisens verksamhet så att information i fråga om polisen inte får föras in i åtgärdsregistret när det gäller uppgifter om metoder, personalresurser, fordon och annan materiel som använts i samband med åtgärder. Avgränsningen är motiverad med beaktande av polisverksamhetens art.
Utskottet ser det som lämpligt att uppgifter om första insatsen (3 mom.) ska få föras in av en aktör som deltagit i uppdraget i fråga och att varje aktör som deltagit i ett uppdrag ska få föra in sina egna uppgifter när det handlar om räddningsuppdrag (4 mom.). De föreslagna bestämmelserna tillåter att också andra aktörer än myndigheter, såsom enheter inom avtalsbrandkårer, för in uppgifter om sin egen verksamhet direkt i åtgärdsregistret när de deltagit i ett uppdrag. Tack vare ändringen höjs kvaliteten på den information som förs in samtidigt som informationen blir mer tillförlitlig. Ändringen bidrar också till en effektivare verksamhet.
Utskottet ser det som viktigt att det är den ansvariga registerföraren, det vill säga det berörda räddningsverket, som svarar för att den lagrade informationen preciseras eller kompletteras. Enligt 91 § 4 mom. i den gällande räddningslagen finns det bara ett undantag från den här huvudregeln. Om räddningsverksamheten har letts av någon annan räddningsledare som avses i 34 § i räddningslagen, till exempel någon som hör till en avtalsbrandkår, har personen nämligen rätt att föra in information och dessutom också att behandla uppgifter i fråga om de uppdrag där personen har fungerat som räddningsledare.
I fråga om grundlagsutskottets påpekanden hänvisar förvaltningsutskottet till detaljmotiveringen nedan.
Gränsbevakningsväsendet
I den föreslagna 2 a § i lagen om nödcentralsverksamhet står det att bestämmelser om samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet finns i den lagen och i sjöräddningslagen (1145/2001). Bestämmelsen behövs för att förtydliga Gränsbevakningsväsendets ställning och på grund av de ändringar som föreslås i andra paragrafer i lagen. Gränsbevakningsväsendet är ledande sjöräddningsmyndighet enligt 3 § i sjöräddningslagen. Enligt 4 § i den lagen är Nödcentralsverket en övrig sjöräddningsmyndighet, och verket är utöver Gränsbevakningsväsendet skyldigt att utan ersättning delta i uppgifter inom sjöräddningstjänsten, om det är motiverat med tanke på de uppgifter som ingår i dess verksamhetsområde eller om det är behövligt med beaktande av hur allvarligt det kritiska läget är eller dess särskilda karaktär, och utförandet av uppgiften inte avsevärt äventyrar Nödcentralsverkets utförande av någon annan viktig lagstadgad uppgift. Närmare detaljer om deltagandet har fastställts i ett samarbetsavtal mellan Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket.
Det föreslagna 14 a § 1 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet berör Gränsbevakningsväsendets uppgift som ledande sjöräddningsmyndighet. Där föreskrivs det att när det gäller sådana uppgifter inom sjöräddningstjänsten som avses i 4 § i sjöräddningslagen ska Gränsbevakningsväsendet ge Nödcentralsverket anvisningar och planer om utförande av förberedande åtgärder och överföring av dem till Gränsbevakningsväsendet för behandling. Sjöräddningen har ett eget larmnummer, men också numret 112 kan kontaktas. Därför är det nödvändigt att Gränsbevakningsväsendet kan ge Nödcentralsverket anvisningar om hantering av samtal som gäller sjöräddning. Anvisningar och planer snabbar upp hela hjälpkedjan, gör det lättare att avgöra vilket slags hjälp som behövs i uppdraget och frigör olika myndighetsenheters resurser för myndigheternas kärnuppgifter. Anvisningar och planer med förslag till respons ska utarbetas under ledning av Gränsbevakningsväsendet i samarbete med polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet.
Andra meddelanden som hör till Gränsbevakningsväsendet än sådana som gäller sjöräddningstjänsten ska enligt 2 mom. överföras till Gränsbevakningsväsendet för behandling enligt de anvisningar och planer som Gränsbevakningsväsendet gett Nödcentralsverket. Den här typen av meddelanden till nödcentralen kan till exempel gälla gränssäkerhetsuppdrag. Utskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är motiverad men att den behöver preciseras på det sätt som anges närmare i detaljmotiveringen nedan.
Enligt den gällande lagstiftningen har Gränsbevakningsväsendet inte rätt att föra in uppgifter i nödcentralsdatasystemet genom direkt anslutning. I lagen om nödcentralsverksamhet föreslås nu en ny bestämmelse om Gränsbevakningsväsendets rätt att använda nödcentralsdatasystemet och att där lagra information om sitt eget ansvarsområde (16 §). Bestämmelsen är ytterst viktig för att garantera flexibelt myndighetssamarbete och för att minska Nödcentralsverkets arbetsbörda.
Kostnader för att genomföra rättigheterna till information
När informationen lämnas ut ska man enligt propositionsmotiven huvudsakligen utnyttja befintliga datanätstjänster genom registrens webbportaler. Arrangemangen i samband med rätten att få information kan enligt bedömning föranleda nya kostnader relaterade till enskilda abonnemang, om man inte kan utnyttja registrens webbportaler.
Enligt uppgift går det till största delen att använda de webbportaler som redan finns i fråga om räddningsverken. Men luftfartsregistret kräver särskilda tekniska lösningar. Kostnaderna i fråga om Nödcentralsverket kan vara relaterade till säkerhetslösningen för nödcentralsdatasystemet, eftersom det systemet fungerar inom förvaltningens säkerhetsnät (TUVE). De beräknade kostnaderna per abonnemang varierar mellan 50 000 och 100 000 euro. De årliga underhållskostnaderna beräknas variera mellan 10 och 20 procent av investeringskostnaderna. I statsbudgeten är Nödcentralsverkets omkostnader budgeterade under moment 26.30.02. Anslaget under momentet ska bland annat användas för utgifter som föranleds av det nya nödcentralsdatasystemet (Erica).
Enligt inkommen utredning har de ekonomiska konsekvenserna av samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet beaktats redan tidigare i anknytning till arbetet för att utveckla datasystemen.