Motivering

Inom det internationella samarbetet förekommer det handlingar med sekretessbelagd information som kan medföra betydande och omfattande skada på viktiga allmänna intressen om den obehörigen avslöjas. Det internationella informationssäkerhetssamarbetet går traditionellt ut på att skydda icke offentligt informationsutbyte som hör samman med diplomatisk verksamhet och samarbete mellan försvaret och polisen. Men de internationella åtagandena på området får också ökande betydelse för det ekonomiska, industriella och teknologiska samarbetet. Allt fler företagsprojekt kräver tillgång till säkerhetsklassificerad information.

Trots många försök har det inte gått att genomföra en multilateral konvention på området och därför har man varit ute efter bilaterala lösningar. Syftet med överenskommelsen mellan Finland och Lettland är att skydda säkerhetsklassificerad information som den ena parten lämnat till den andra i internationella ärenden, i ärenden som gäller försvar, säkerhet och polis, i andra ärenden av nationellt intresse och i industriella ärenden. Det är fråga om informationsmaterial som är särskilt klassificerat på en hög säkerhetsnivå i den översändande staten.

Det är viktigt att överenskommelsen blir godkänd bl.a. därför att den gör det möjligt för finländska företag att få beställningar och delta i projekt som kräver tillgång till information som är säkerhetsklassificerad i Lettland. På så sätt kan de finländska företagen bättre hävda sig i konkurrensen.

Enligt utredning är bestämmelserna i överenskommelsen förenliga med lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004). Lagen stiftades när Finlands informationssäkerhetsöverenskommelser med Tyskland respektive Europeiska rymdorganet skulle sättas i kraft. I lagen ingår en särskild bestämmelse om att den andra partens sekretessbelagda och säkerhetsklassificerade handlingar och den information de innehåller ska vara sekretessbelagda också i Finland. Sekretesskyldigheten är alltså mer omfattande än i den allmänna offentlighetslagen (621/1999). Lagförslaget om att sätta i kraft de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen leder inte i sak till att medborgarnas rätt till information minskar jämfört med vad som föreskrivs i den allmänna lagstiftningen.

Enligt överenskommelsen ska den mottagande parten i regel sekretessbelägga säkerhetsklassificerad information. Informationssäkerhetsförpliktelserna har främst betydelse för hur myndigheter och privata som omfattas av skyldigheten ska behandla dokument och sörja för säkerheten i fråga om lokaler och personal.