Lagen om skadeersättningar vid statliga tjänsteresor (530/2017) trädde i kraft vid ingången av 2018. Genom den ändrades försäkringspraxis för statliga tjänstemäns och arbetstagares utlandsresor på så sätt att användningen av privata försäkringsbolags försäkringar slopades. Skadeståndsansvaret har överförts på staten som en del av Statskontorets verksamhet. 

Sedan lagen trädde i kraft har tjänstemän som är anställda vid utrikesförvaltningen och deras familjemedlemmar omfattats av två delvis överlappande ersättningssystem, eftersom också lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen (596/2006) har bestämmelser om ersättning för hälso- och sjukvård. Genom de nu föreslagna ändringarna elimineras denna överlappning, som tidvis orsakat oklarhet. Ersättningarna koncentreras också till denna del till Statskontoret. Utskottet anser det vara viktigt att tjänstemännen vid de utländska beskickningarna och deras medföljande familjemedlemmar i fortsättningen har samma ställning som andra statliga tjänstemän som är på tjänsteresa och som har sänts utomlands. 

I lagen föreslås också andra preciseringar som gäller tillämpningsområdet och omfattningen på försäkringsskyddet. Lagen gäller i fortsättningen exempelvis dem som avlägger praktik utomlands vid en statlig myndighet. De begränsningar som till vissa delar görs i ersättningsskyddet motsvarar enligt erhållen utredning allmän försäkringspraxis. Utskottet finner de föreslagna begränsningarna befogade och anser det inte nödvändigt att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta exempelvis resor som motsvarar tjänsteresor för så kallade lokalt anställda. Utskottet konstaterar att konsekvenserna av ändringarna i lagens tillämpningsområde till exempel för det totala ersättningsbelopp som ska betalas bör kunna bedömas i tillräcklig utsträckning även i fortsättningen. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.